Ledare

Modernare arbetsrätt – fråga Bengt Erik

Ledare. För 18 år sedan skrev vi om Bengt Erik. Han hade fått sparken från Statoilmacken i Lycksele. Motiveringen var arbetsbrist.

Bengt Erik hade visserligen jobbat längst av de tre anställda på stationen, men det hjälpte inte. Inte när de fyra borgerliga partierna, med stöd av Miljöpartiet, precis drivit igenom undantaget i lagen om anställningsskydd (las).

I företag med upp till tio anställda kunde arbetsgivare vid neddragningar fritt välja ut två personer som undantas från den grundläggande principen ”sist-in-först-ut”.

Bengt Erik var fackligt aktiv sedan många år. Mackägaren fick en gratischans att bli av med en obekväm anställd. Om Bengt Erik verkligen var obekväm visste knappast ägaren, han hade nyligen tagit över stationen. Men varför chansa?

Någon kanske tänker att Bengt Erik i alla fall hade förtur till återanställning, om macken behövde mer personal igen. Sant. Enligt las har personer som sägs upp på grund av arbetsbrist förtur till jobb i nio månader.

I Lycksele bidade mackägaren tiden. Dagen efter att Bengt Eriks nio månader tickat ut anställde stationen två andra biträden.

Nu ska arbetsrätten ”moderniseras”. Utredaren föreslår att undantaget för två personer ska utvidgas till fem. På alla företag – oavsett storlek.

Du kan nog själv räkna ut vad det kan innebära på mackar, åkerier och andra företag med låt säga 6–7 anställda. Blir det skyddsombudet och de äldre slitna chaufförerna som blir kvar när en ekonomiskt pressad arbetsgivare drar ner?

I decennier har drevet gått mot las, och särskilt turordningsreglerna. Ledande arbetsgivarföreträdare inom transportsektorn har uttalat att just turordningsreglerna egentligen inte är något stort problem, men det har Centern och Liberalerna missat.

De har också missat den enorma maktförskjutning som skett de senaste 25 åren på svensk arbetsmarknad. Och den har inte varit till fackets fördel.

Centerns vikarierande partiledare, Anders W Jonsson, upprepar som en papegoja att dagens anställningsskydd gör att företagen drar sig för att anställa.

Var finns bevisen för det?

I dag kan arbetsgivare provanställda, om det finns minsta tveksamhet. Eller ta in folk på ”allmän visstid” och sedan stapla påhugg på varandra. Personal kan hyras in. Det går dessutom utmärkt att sparka redan fast anställd personal och ersätta dem med inhyrda, efter ett utslag i Arbetsdomstolen.

I januariöverenskommelsen klafsade Socialdemokraterna, med stöd av den S-märkta LO-ledningen, ut i ett minfält.

Vägen tillbaka är inte lätt.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Johan larsson:
    25 juni, 2020

    Inte helt korrekt att ag fritt kan välja två.

    8 § Vid uppsägning på grund av arbetsbrist och vid permittering skall facklig förtroendeman, utan hinder av 22 § lagen (1982:80) om anställningsskydd, ges företräde till fortsatt arbete, om det är av särskild betydelse för den fackliga verksamheten på arbetsplatsen. Kan förtroendemannen endast efter omplacering beredas fortsatt arbete, gäller som förutsättning för att han skall ges företräde att han har tillräckliga kvalifikationer för detta arbete.

    [S2]Uppsägning som sker i strid med första stycket skall på yrkande av förtroendemannen förklaras ogiltig. Härvid skall 34 § andra och tredje styckena, 37, 39, 40 och 42 §§ samt 43 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd gälla. Lag (1982:87).

    Här har facket tolkningsföreträde. Hade nog gått att rädda honom med hjälp av förtroendemannalagen.

    I förslaget nu föreslås facklig representants ställning oförändrad.

Lästips:

Snabbkoll: Varsel och uppsägningar. Illustration: Mattias Käll

Varsel och uppsägningar

Av med jobbet? Sverige ser ut att vara på väg in i en lågkonjunktur. Då ökar risken för varsel och uppsägningar. Så fungerar det och det är skillnaden.

S vill se ökade kontroller på vägarna

Debatt. För tusentals svenskar är vägarna den dagliga arbetsplatsen. Precis som på vilken arbetsplats som helst måste även Sveriges yrkesförare kunna lita på att de varje dag möts av schysta arbetsvillkor.

Hej! Är du nöjd med ditt nya avtal?

Åkeri & mackar. Transport förhandlar 26 olika kollektivavtal. Förbundets tidning åkte ut och träffade några av dem vars kollektivavtal är klara för kommande två år – anställda på mackar och chaufförer.

S vill se ökade kontroller på vägarna

Debatt. För tusentals svenskar är vägarna den dagliga arbetsplatsen. Precis som på vilken arbetsplats som helst måste även Sveriges yrkesförare kunna lita på att de varje dag möts av schysta arbetsvillkor.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Rösta på Miljöpartiet, någon?

Politik. Miljöpartiet är, eller snarare var ett så kallat gräsrotsparti, sprunget ur rörelser som Alternativ Stad i Stockholm och många utomparlamentariska aktioner. Som almstriden där almarna i Kungsträdgården räddades och ockupationerna av kvarteren Mullvaden och Järnet.

De små stegens förbannelse

Arbetsvillkor. Då åkerier söker chaufförer på Facebook som är ”stresståliga, erfarna, socialt kompetenta och har alla behörigheter”, brukar ett skämt i kommentarsfältet vara: ”Kan man jobba hemifrån?”

Tjuvheder?

Fattiga & rika. ”Det är så jävla dumt att man har lust att skära sig i handlederna!” brukar min kollega Jonny säga på oefterhärmligt Västmanlandsmål. Ja så kan det kännas ibland när man till exempel tänker på att högsta mode bland unga tjejer i dag verkar vara att ”skönhetsoperera” sig.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Skrivandet är en viktig pusselbit i Alexandra Einerstams liv, men hon drömmer inte om att försörja sig som författare. Hon vill fortfarande ha båda fötterna på jorden. ”Vissa politiker har aldrig haft ett riktigt jobb eller varit i ett fikarum. De blir världsfrånvända.” Foto: Kamilla Kvarntorp

Vi i facket är La Résistance

Facklig utbildning. Nu ska jag berätta en hemlighet: under de 20 år som jag jobbat till och från som väktare (mest till) har jag aldrig varit fackligt aktiv, ej heller har jag gått någon facklig kurs.

Kärt barn har många namn

Ordkunskap. Året är 2015 och mina barn är tre respektive ett år. Det är också året då sången Snoppen och snippan ser dagens ljus. Den blir en formidabel hit. Barnen älskar den mer än Babblarnas första låt. Jag kommer på mig själv att sjunga med: ”Snoppen och snippan, vilket härligt gäng. Snippan och snoppen, sjunger vår refräng…”

Karensdagen – ett gissel som måste bort

Sjukt. Jag har en vän som har kört slut på sin axel. Varje dag går hon till jobbet och har ont. Jag tjatar på henne att hon ska gå till läkaren och hon svarar: ”men då blir jag ju sjukskriven i minst åtta veckor”. Hon säger att hon inte kan vara sjukskriven så länge, att hon sviker sina kollegor och när hon kommer tillbaka till jobbet är det ännu mer att göra.

Rätt eller fel – bra eller dåligt?

Ordförandeord. Under mina 36 år som medlem i förbundet, och snart lika lång tid som fackligt aktiv, har jag ganska ofta funderat på frågan om vad som är en bra, en hyfsad eller en dålig uppgörelse eller förhandling, och vem som avgör eller graderar det egentligen?

Pengar, pengar, pengar…

Ledare. Pengar. Det är det som får världen att snurra om man ska tro den gamla musikdängan Liza Minelli sjöng. Och visst styr pengar det mesta. Till exempel styr det arbetskraftsinvandringen, om man får stanna i landet eller inte.

Måste vi ha skinn på näsan för att hänga med i lönen?

Debatt. Jag läst en undersökning om att kvinnor drar sig för att söka välbetalda jobb av rädsla för att bli sexuellt trakasserade och att trakasserierna sticker ut på arbetsplatser där det ena könet dominerar.

Styrkan finns när den behövs

Ordförandeord. Det börjar blåsa upp på allvar i avtalsrörelsen. Med viss förvåning noterar jag att det verkar viktigt för många att Transports medlemmar inte under några omständigheter ska få mer än andra i avtalsrörelsen.

Märket, pensionsålder och hållbart arbetsliv

Ledare. I Frankrike protesterade facken mot höjd pensionsålder när regeringen Macron vill höja från 62 år till 64 år. Det fick landets hamnarbetare, lastbilsförare, tågarbetare, bussförare, lärare, anställda vid kärnkraftverk, oljeraffinaderier och kommunal sophämtning med flera andra att strejka.

DEBATT / PLATTFORMSJOBB

Lön från arbete ska gå att leva på

Debatt. Det verkar pågå en trend bland liberaler att testa på ”vanliga” jobb i ett försök att bygga upp förtroende – för att sedan tala om hur arbetsmarknaden och tryggheten ska avregleras och bli mer flexibel för att fler ska komma i arbete. Ett väldigt tafatt försök att låtsas bry sig om arbetare.

Skyddsombuden finns för din hälsa

Debatt. År 2022 har övergått till 2023 och när vi summerar antalet döda i arbetet för föregående år landar det på 49 personer totalt sett, enligt Arbetsmiljöverket. Räknar vi enbart svenska olyckor i arbetslivet blir det 41 personer som inte kommit hem från sina arbeten.