Många viltolyckor anmäls inte – nu utreds mörkertalet
På måndag den 23 september inleds en särskild insatsvecka mot viltolyckor. Bara i år har polisen tagit emot över 27 600 anmälningar om krockar med älg, rådjur, vildsvin och andra stora, vilda djur. Ändå är det många viltolyckor som inte anmäls, uppger forskare som nu ska försöka ta redan på hur stort mörkertalet är.
Under nästa vecka kommer Nationella Viltolycksrådet att uppmärksamma riskerna vid krockar med djur. Varje år är det uppåt 100 personer som dödas eller skadas allvarligt i samband med viltolyckor.
I rådet ingår en lång rad organisationer, myndigheter och företag – bland annat polisen, Trafikverket och Jägarförbundet. Lagom till höstmörkret betonar man nu vikten av att anmäla viltolyckor och markera platsen där kollisionen inträffade.
Nationella Viltolycksrådet har en egen hemsida där besökare själva kan undersöka i vilka län och på vilka vägar risken är störst att stöta ihop med vilt. I topp när det gäller anmälda krockar ligger Västra Götaland, följt av Skåne.
I mitten av september hade polisen registrerat 27 600 viltolyckor. Av dem var 3 150 närkontakt med älg och drygt 21 800 rådjur. Vildsvin ökar stadigt och mer än 1 600 sådana krockar finns i statistiken.
Enligt lagen är alla fordonsförare skyldiga att anmäla krockar med:
- björn
- varg
- järv
- lodjur
- älg
- kronhjort
- dovhjort
- rådjur
- utter
- vildsvin
- mufflonfår
- örn
Förra året anmäldes närmare 47 000 olyckor med dessa djur. Samtidigt är myndigheterna övertygade om att det finns ett stort mörkertal.
Andreas Seiler är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Han jobbar nu med ett projekt där bristerna i rapporteringen ska utredas. Förutom SLU ingår även Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, och Älgskadefondsföreningen.
Hur ser bedömningen ut i dag? Hur många sammanstötningar med vilt anmäls inte till polisen?
Andreas Seiler säger:
– Det enda svar vi kan ge nu är att ingen vet. De studier som gjorts är från 1970-talet. Då angavs mörkertalet till 50 procent.
Enligt Seiler kan de skärpta lagkraven på anmälan och bättre information ha gjort att fler bilister numera sköter inrapporteringen.
– Å andra sidan har folk blivit mer avtrubbade. Det är säkert många som struntar i att anmäla. Dessutom är reglerna sådana att varje gång ett annat fordon på något sätt blir inblandat i olyckan, så registreras inte händelsen som ”viltolycka”.
– 50 procents underrapportering är kanske inte en så tokig uppskattning när allt kommer omkring.
Forskarna planerar nu att gå ut med en enkät till förare, bland annat yrkeschaufförer. Där vill man ha svar på frågor om viltolyckor och ifall anmälan gjordes till myndigheterna.
