Close
Ett 20-tal chaufförer kom till Transports Linköpingsavdelning för att få hjälp.
Close

Många lurade chaufförer i Norrköpingshärva

Åkeri. Ägaren till åkeriet Direct Transport misstänks för grova bedrägerier. Bland förlorarna finns chaufförerna. Många blev blåsta på lön. De pengar som betaldes ut gick ofta rakt in på kontot, utan riktiga lönespecifikationer. Skatteverket kräver nu förarna på den löneskatt som åkeriet skulle ha betalat.

– Det är katastrof. Jag är ensamstående med två barn. Jag har inte 50 000 kronor att betala till Skatteverket. Vad ska jag göra? Jag förstod inte de svenska reglerna, säger en man som ursprungligen kommer från Serbien.

Det är lördag förmiddag. Omkring 20 chaufförer har kommit till ett möte på Transports Linköpingsavdelning. Några har rest långt. Bland annat från Helsingborg.

– I fem år har åkeriet utretts av ekobrottspolisen. Varför händer inget? Varför går Skatteverket inte på företaget i stället? Vi är lurade. Facket måste hjälpa oss, vädjar en storvuxen förare.

Ombudsman Mats Andersson lyssnar och river sig i skägget. I flera års tid har han försökt få rätsida på Norrköpingsåkeriet Direct Transport och föregångaren Norrköping Transport NL.

Bakom företagen står familjen Ljeskovica. Huvudmannen, Nedjad Ljeskovica, skapade stora rubriker för fem år sedan. En av hans anställda chaufförer, en man från Makedonien, ertappades med falskt bulgariskt körkort i en poliskontroll utanför Sundsvall.

Föraren friades i domstol. Rätten ansåg att det inte var uteslutet att mannen själv blivit lurad när han ansökte om körkort i Bulgarien. Frikännandet blev droppen som utlöste proteströrelsen Här stannar Sverige.

Förarna som samlats på Transports kontor denna lördag ser det falska körkortet som en liten del i ett systematiskt fiffel. De kommer alla ursprungligen från Balkan, precis som huvudmannen själv.

Nedjad Ljeskovica har drivit flera företag i Sverige, både inom buss och godstransporter. För omkring fem år sedan sökte han lastbilsförare till Direct Transport och föregångaren Norrköpings Transport NL, bolag som då körde för speditören DSV.

Flera chaufförer berättar att villkoren lät bra. Åkeriet hade tecknat kollektivavtal med Transport.

Under åren 2015 till 2018 anställdes minst 50 förare till de omkring 30 lastbilarna. Möjligen var det uppåt 100, säger en röst.

Ganska snart började problemen. Anställningsbevis saknades eller var felaktiga. Flera chaufförer berättar om långa pass och 250 timmars arbetstid per månad. Flera vittnar om fusk med dubbla förarkort och med diagrambladen till analoga färdskrivare.

Fast det största bekymret var lönen. Förarna fick pengar rakt in på kontot, ofta runt 21 000–24 000 kronor. Lönespecifikationer uteblev. I de fall de kom saknades viktiga uppgifter som år och månad.

Flera av förarna hade gått med i Transport. Några kopplade in facket och ombudsman Mats Andersson gjorde utryckningar och hjälpte förare att få ut pengar retroaktivt.

I september 2018 bränner det till. Polisen och Skatteverket gör en razzia på Direct Transport och beslagtar datorer, mobiltelefoner, handlingar och bokföring. Ägaren, Nedjad Ljeskovica, häktas och blir inburad i flera veckor.

En chaufför säger:

– När de tagit Nedjad ställde vi bilarna. Vi insåg att lönen skulle utebli. Men då kom chefen på DSV och sa: ”Fortsätt kör, vi ska betala er.” Vi var minst 50 personer som trodde på löftet och fortsatte köra.

– Men vi blev blåsta. DSV betalade inte en krona. I stället sparkade DSV ut Direct Transport.

I dag har åkeriet bytt namn, till Lea No 2. Chaufförerna sades upp den 25 september 2018.

I juni 2019 skickade Transport en stämning till Arbetsdomstolen (AD), med lönekrav för fyra chaufförer. Fast bolagets företrädare kom aldrig till förhandlingen och AD meddelade en så kallad tredskodom.

Direct Transport dömdes att betala drygt 630 000 kronor till chaufförerna och facket. Det är för uteblivna löner, semesterersättning, skadestånd och rättegångskostnader.

Några pengar lär knappast komma. Företaget saknar bolagsstyrelse – efter att alla medlemmar av familjen Ljeskovica hoppat av.

I stället kommer nya kallduschar för de tidigare anställda. Chaufför efter chaufför får nu taxeringsbeslut från Skatteverket. Med betalningskrav för uteblivna skatter.

En förare visar sina handlingar. Under 2017 fick han in 299 000 kronor från Direct Transport på sitt lönekonto. På deklarationsblanketten angavs bara 209 000. En differens på 90 000 kronor.

Ett par förare förklarar att de tog med sig deklarationerna till åkeriets kontor. Där fick de hjälp att godkänna dem, med mobilt bank-ID. Av arbetsgivaren. Trots att siffrorna inte stämde.

– Jag kan inte svenska, jag är inte insatt i de svenska skattereglerna. Jag litade på företaget när de sa att de skulle hjälpa mig, säger en chaufför uppgivet.

Ombudsman Mats Andersson och kollegan Andreas Kindesjö försöker lugna de upprörda chaufförerna. Alla har fått nya jobb. Men skattekraven hänger över dem. De beslut som kommit rör bara inkomståret 2017. Sedan väntar 2018 och nya smällar, befarar chaufförerna.

En chaufför ställer sig upp, säger:

– Åkeriets affärsidé var att fuska! DSV visste vad som pågick, de fick information. De kunde ha agerat tidigare.

– Nu straffas vi chaufförer. Varför kräver inte Skatteverket ut de här pengarna från Direct Transport i stället? De pengar vi fick ut täcker inte nettolönen vi borde ha haft. Vi har inte lurat staten.

Åkeriägaren åtalas för bidragsfusk

I november skickade åklagaren in en stämningsansökan mot Nedjad Ljeskovica. Han misstänks för att ha lurat Arbetsförmedlingen att på fel grunder betala ut 1,9 miljoner kronor för olika bidragsanställda. Över en miljon var för hans egen hustru, som också satt i styrelsen för bolagen.

Enligt åklagaren är det Nedjad Ljeskovica som varit huvudman i de fem transportföretagen, även om såväl hustrun som familjens två vuxna barn suttit i styrelserna.

Nedjad åtalas nu för omfattande fusk med anställningsstöd. Kammaråklagare Sara Nilsson rubricerar misstankarna som grovt bedrägeri.

Totalt har Ljeskovicas bolag haft minst 33 bidragsanställda under drygt tio års tid. För dem har bolagen kunnat kvittera ut 13,5 miljoner kronor i samhällstöd.

Polisen misstänkte åtminstone inledningsvis att Nedjad Ljeskovica haft en kontakt som jobbade inne på Arbetsförmedlingen. En person som såg till att stöd beviljades även när villkoren inte var uppfyllda. I stämningsansökan framgår att nystartsjobb och andra bidrag sökts för personer som redan varit anställda.

I polisens över 1 000 sidor långa förundersökning finns annan intressant information. Som att Ljeskovicas företag betalat in mycket lite pengar till Foras arbetsmarknadsförsäkringar.

Under 2017 är det exempelvis bara sex personer som uppges ha arbetat i Direct Transport. Lönerna som redovisas till Fora är låga, i snitt bara 106 000 kronor i årslön.

Transportarbetaren ringer Nedjad Ljeskovica på numret som anges i stämningsansökan.

Där svarar en man som inte vill uppge sitt namn. Han säger att han jobbar på Adriatic Buss, som är ett av bolagen i Ljeskovica-gruppen. Mannen hävdar att Nedjad inte har något med bolagen att göra.

Transportarbetaren får senare, via ett annat nummer, kontakt med en man som säger sig vara Nedjad Ljeskovica. Telefonintervjun blir inte lång.

Hur ser du på att dina tidigare chaufförer nu får stora retroaktiva betalningskrav från Skatteverket?

– Det är bra.

Är det bra?! Att förare krävs på tiotusentals som du som arbetsgivare skulle ha betalat in. Varför fick dina chaufförer inte rätt lön, korrekta lönespecifikationer och skatten inbetald?

– Jag vet inte vad du snackar om. Du har ringt fel person.

I en stor förundersökning pekar polisen ut dig som huvudman i Direct Transport och Norrköping Transport NL. Nu har du en stämning på dig. För grovt bedrägeri mot Arbetsförmedlingen.

Vad tänker du om det?

– Jag är en fri man. Ha det så trevligt.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Dragana Ljubinkovic:
    20 december, 2019

    Vidrigt att det betalas ut så stora belopp till så fräcka bedragare utan någon kontroll?! Ännu vidrigare är att staten kräver anställda på skattepengar när det arbetsgivarens skyldighet att betala in dessa!! De är anställda med A-skatt och ska således inte klandras och tilläggsbeskattas på grund av en bedragare till arbetsgivare!!!

  2. Tomas Bäck:
    11 december, 2019

    När arbetstillstånd ges borde info om regler för arbete i sverige utdelas på arbetarens språk.
    Varför har inte denna (skit)arbetsgivare stoppats av myndigheterna på ett tidigare stadium
    De kan ju inte va rätt att den lilla ska JAGAS hela tiden, min erfarenhet är nämligen att myndiheten jagar den lilla för 30000 mens den som lärt sej FUSKA slipper miljonskulder

  3. Bengt-Ove Gustafsson:
    10 december, 2019

    Jag har också blivit blåst på pengar. Sa upp mig från DT och sista månadslönen plus semesterersättning för 10 månader betalades aldrig ut. När jag ställde krav på utbetalning svarade Nedladdningar med lögner om mig varför facket vägrade gå till domstol. Fel i inkomstuppgifter för 2 månader fick jag själv rätta till med hjälp av tidrapporter och kopia på utbetalning.

Lästips:

Transports logga

De talar om tillståndet för taxi

Taxi. Oron inom branschen är stor. På måndagen samtalade politiker och fackliga företrädare om den svåra situationen för taxinäringen. Se livesändningen på Transports Stockholmsavdelnings Facebook.

Transportarbetarens logga

Förhandlingar i gång för tidningsbud och taxitelefonister

Taxi. Tidningsbud. På tisdagen inleder Transport förhandlingar för ytterligare tre yrkesgrupper. Förutom tidningsbud och telefonister i taxibranschens beställningscentraler gäller det ett fåtal hyrverksförare som kör limousin.

Socialdemokraterna säljer sin själ

Debatt. Villkoren som arbetare i Sverige har före 1900-talets början varit allt annat än bra. Vilket leder till att arbetare i slutet 1800-talet går ihop på arbetsplatserna, som med tiden blir fackföreningar.

Massimo Mazza

Protester mot covidpass i italienska hamnar

Internationellt. Nu är det obligatoriskt att ha ett covidpass för att jobba i Italien. Det är hamnarbetarna som går i täten för protesterna mot det och under passets första dag var hamnarna fulla av möten och demonstrationer.

Ordningsvaktsutredningen

Transport: ”Stoppa slopade Säpo-kontroller”

Bevakning. Svenska Transportarbetareförbundet och branschorganisationen Säkerhetsföretagen gör gemensam sak och kräver att regeringen stoppar förslaget om att ta bort Säkerhetspolisens kontroller av vissa medarbetare.

Hallå där!

Daniel Hilmér

… tidningsbud i Trollhättan, och huvudskyddsombud på Västsvensk tidningsdistribution (VTD), som jobbar som vanligt nu på lördag den 9 oktober, Tidningsbudens dag.

Två sophämtare i Säffle med många års erfarenhet av yrket fick inte behålla sina jobb när kommunen tog över sophämtningen från en entreprenör.

Rutinerade miljöarbetare petades av Säffle kommun

Miljöarbetare. Två sophämtare i Säffle med många års erfarenhet av yrket fick inte behålla sina jobb när kommunen tog över sophämtningen från en entreprenör. – Det är fruktansvärt dåligt att de ratar kompetent personal, säger en av de drabbade, PO Sakariasson.

Viktor Andersson och Magnus Kvilén på Transports avdelning 3 i Göteborg är kritiska till anställningsvillkoren för Foodoras matbud. Foto: John Antonsson

Dyrt att vara bilbud hos Foodora

Matbud. Cykelbuden som jobbar för Foodora har kollektivavtal. De bilburna buden är anställda i ett annat bolag där de kör egna bilar och enbart får provisionslön.

Döden på jobbet
Många dödsolyckor bland lastbilschaufförer sker i trafiken. Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstock

”Alla ska få komma hem från jobbet”

Arbetsmiljö. Förra året dog färre lastbilschaufförer i tjänsten än 2019. Men det är inget trendbrott. Chaufförer är fortfarande en yrkesgrupp som är mycket hårt drabbad av dödsolyckor.

Få arbetsgivare får böta för dödsolyckor

Arbetsmiljö. I få fall leder arbetsplatsolyckor med dödlig utgång till att företag bötfälls. I minst 43 av 55 fall av dödsolyckor under 2018 har ingen arbetsgivare alls kunnat ställas till svars. Det visar en granskning som tidningen Arbetet gjort.

Truckförare skadedrabbade

Arbetsmiljö. I snitt inträffar tre olyckor per dag med truckar. Det gör truckförare till en av de allra värst skadedrabbade yrkesgrupperna. År 2019 skedde 1 163 olyckor där truckar var inblandade. Det visar siffror från Arbetsmiljöverkets databas.

Högt tryck på skrivarkurs

Kultur. Drygt 70 LO-medlemmar sökte till LO:s och ABF:s skrivarkurs i våras. Men bara tio fick plats. I vår blir det en ny kurs. De som inte fick plats förra gången har förtur.

Nattarbete

Terminalarbetare: ”Korta arbetstiden för nattjobb”

Terminal. Terminalarbetaren Lennart Karlsson jobbar ständig natt. IF Metall har tecknat avtal om 34 timmars arbete per vecka för nattarbetare, men i Transport gäller 40. – Det känns orättvist att det är så stor skillnad, säger han.

Peter Winstén och Tommy Wreeth.

Facket ser gärna kortare arbetstid

Terminal. Transports avtalsansvariga håller med. En minut komp per timme mellan klockan 22 och 06 är inte så mycket. Men frågan har lyfts och de tror att fler kommer att ställa krav på mer ledig tid i kommande avtalsförhandlingar.

Väktare och ordningsvakter hårt utsatta för hot och våld

Bevakning. ”Rånarna hotade mig med automatvapen och sa åt mig att gå ner på knä. När jag satt ner på knä sparkade de mig i ansiktet.” Väktare och ordningsvakter hör till de yrkesgrupper som löper störst risk att utsättas för hot och våld, visar en ny rapport.