Didier Borlée, Belgien
Close
"Fackets viktigaste fråga är att få upp lönerna. Vi måste ta en ordentlig strid om det här", säger belgiska chauffören Didier Borlée.
Close
Chaufförslöner i Europa

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Didier Borlée berättar:

− Jag arbetar för ett transportföretag som kör varor åt butikskedjan Carrefour. Vi distribuerar allt som inte går att äta, allt från parfym till elektronik. Tidigare körde jag inrikestrafik, men efter en olycka för många år sedan hanterar jag en specialbil och flyttar trailers här på lagerområdet.

− En chaufför hos oss tjänar mellan 2 200 och 2 500 euro i månaden (24 000–27 500 kr). Man kan komma upp i 3 000 euro (33 000 kr) om man gör många timmar. Då får du till exempel ta ett skift från klockan 17.00 på eftermiddagen och jobba till 05.00 nästa morgon.

Hård konkurrens

− Här i Belgien är social dumpning ett stort problem, som alla förlorar på. Vi utsätts för hård konkurrens av rumänska chaufförer. Jag har träffat många av dem under tio års tid och alla har varit trevliga. De är inte problemet. Nej, de måste jobba utomlands för att de inte finns pengar i hemlandet. För oss innebär det att vi förlorar arbetstillfällen.

– Numera jobbar jag tre dagar i veckan. Jag bad min chef om att få gå ner i tid av familjeskäl. Min dragbil kör vi i tvåskift. En kollega startar klockan fem på morgonen och kör fram till två på eftermiddagen. Då tar jag över och kör till klockan tio på kvällen.

− Jag tjänar mindre nu, bara 1 350 euro i månaden (14 850 kr). Min fru tjänar något mer. Vi har dragit ner på kostnaderna och bor litet med vår son. Hemligheten är att jag inte har någon bil utan kör en äldre motorcykel.

”Vi måste ta strid”

Didier Borlée är förtroendevald i ett av de belgiska facken, det socialistiska FGTB-UGT. Landet har också en kristen och en liberal facklig rörelse.

− Fackets viktigaste fråga är att få upp lönerna. Vi måste ta en ordentlig strid om det här. Jag vill att alla mina kolleger ska tjäna 3 000 euro i månaden (33 000 kr), så att de kan leva ett drägligt liv.

– Jag är både kritisk till och stolt över facket. Jo, facket trycker på, men samtidigt som det har ett bra program är det en del av det etablerade systemet.

− Jag är fackligt aktiv. Här på området fick vi för några månader sedan nya trailers. De gamla hade använts i 25 år och hade omfattande rostangrepp. Vi tog en facklig kamp för nya och vår chef köpte till slut in hundra stycken. Det är ett exempel på att facket behövs. Om vi inte var där skulle chaufförerna varken ha arbetsskor eller arbetshandskar. Inget faller som manna från himlen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Lastbilshytt. Bilden som polisen la ut på sociala medier fick snabbt stort genomslag. Foto: Henrik Sjöberg / Polisen

Bilden från polisen visar trend med låglöneåkerier

Åkeri. Trafikpolisen i Stockholm har publicerat en bild på en skitig lastbilshytt och en text om nya sätt att utnyttja låglönechaufförer. Inlägget har fått stor uppmärksamhet på sociala medier. Här är historien bakom.

Tommy Wreeth 2021. Foto: Justina Öster

Plattformsföretagen måste börja ta ansvar

Ordförandeord. Nu ska plattformsarbetares villkor regleras inom ramen för EU:s arbetsrätt. Det blir resultatet om EU-kommissionen får som den vill efter att man la ett förslag till ministerrådet och Europaparlamentet strax före jul.

Kent Källqvist. Foto: Christina Ahlund

Transportarbetarna förtjänar bättre

Ledare. Efter två år med en pandemi som lamslagit stora delar av samhället blir det allt klarare vad som är vår välfärds kärna. Skola, vård och omsorg ska bara fungera, oavsett sjukfrånvaro och karantän. Men för allt fler blir det nu också tydligt att en annan bransch och dess medarbetare är oumbärlig i ett väl fungerande samhälle: Transportarbetarna, du och dina arbetskamrater.

Ungas kommande pensioner. Illustration: Mattias Käll

Kommer dagens unga kunna leva på sin pension?

Pensioner. Den transportarbetare som föddes 2001 och började arbeta som 20-åring kan räkna med pension tidigast vid 67 år. Och om det ska bli en hygglig pension måste hen fortsätta jobba till minst 70.

Snabbkoll
Tjänsteförmåner, illustration av Mattias Käll

Förmån eller fälla – så funkar tjänstefringisarna

Förmåner. Hur stor vinst är det egentligen med bilen som arbetsgivaren ”bjuder” på? Och ger fri surf på jobbmobilen rätt att surfa hur mycket som helst, på vad som helst? Tjänsteförmåner ger inte vinst varje gång till den anställda.

Miljardmissen
Renée Andersson (LO) och Ingvar Backle (Svenskt Näringsliv). Foto LO / Ernst Henry Photography AB

”Ett problem att alla inte får ut sin pension”

Pension. Som Transportarbetaren tidigare har berättat missar många som arbetar tillfälligt i Sverige både sin allmänna pension och tjänstepension. Vem ansvarar för att pensionspengarna inte betalas ut? Vi ställde frågan till LO och Svenskt Näringsliv.

Skolbussföraren Shabaz Jamal, ombudsman Lone Olsson och uppsökaren Jon Wall på parkeringsplatsen utanför Vellinge taxi.

”Utan avtal ingen klisterlapp”

Taxiprojektet. Regn, rusk och grillad korv. Skolbussföraren Shabaz Jamal skakar hand med ombudsman Lone Olsson. Men alla blir inte lika glada när Transports Malmögäng dyker upp för att märka bilar. Med kollektivavtal.

Minimilöner
Minimilöner EU. Grafik: Christina Ahlund

”Vi vill inte ha den här skiten i Sverige”

EU. Sverige har röstat ja till en kompromiss om minimilöner. Men både LO och Transport är tydliga med att de inte har ändrat uppfattning – lagstadgade minimilöner i EU är mycket skadligt för den svenska modellen.

Svenskt Näringsliv fortsatt kritiskt mot minimilöner

EU. Svenskt Näringsliv tycker att kompromissen om minimilöner, som ministerrådet har förhandlat fram, är bättre än EU-kommissionens tidigare förslag. Men arbetsgivarorganisationen tycker fortfarande att det är dåligt med ett EU-direktiv om minimilöner.

Olika syn på lagstadgade minimilöner

EU. Ett hot mot den svenska modellen. Begränsad låglönekonkurrens. Professorerna Anders Kjellberg och Jörgen Hettne har olika uppfattning om vad ett direktiv om minimilöner i EU skulle betyda för Sverige.

Kultur
Fattigt familjeträd. Många med så kallat enklare bakgrund har rätt oklar bild av hur släktbanden bakåt löper. Död, ”oäkta barn”, skilsmässor och sjukdom är ofta sådant som det talats tyst om. Före forskningen tappade jag bort mig bortom mormor och farmor.

Vem tror du att du är?

Familj. Släktforskningen har fått ett uppsving. Nätet och modern dna-teknik öppnar nya möjligheter. Men fortfarande ger kyrkböckerna en unik grund för att forska för den som har rötter i Sverige.

Folkmassa och siffror

Miljardmissen

Pensioner. Nästan 80 000 människor som har arbetat tillfälligt i Sverige har inte fått ut allmän pension som de har tjänat in. Totalt ligger över 6 miljarder kronor och väntar på dem i pensionssystemet. Och hos pensionsbolagen finns tjänstepension att hämta. Många vet inte vilka rättigheter de har. Nu efterlyser Transport mer information.

Bidhu Bhushan Das. Foto: Kamilla Kvarntorp

”Många kollegor vet inget om svensk pension”

Pensioner. Flera utländska bud som Transportarbetaren har träffat har inga eller dåliga kunskaper om sin svenska pension. De som vet att de tjänar in till pensionen vet inte hur de ska göra för att få ut pengarna.

Kjell Rautio jobbar som utredare på LO. Han har skrivit och debatterat om sjukförsäkringen i mer än tio år.

”Inkomstskyddet måste förstärkas”

7 frågor. Hur trygg är den som blir sjuk? Och vad betyder regeringens nya giv om sjukförsäkringen? Kjell Rautio, LO:s expert på sjukförsäkringar, svarar på sju frågor.