Här är lönerna i Transport-Europa
Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.
diagram förarlöner EU 2016Europeiska unionens sämst betalda yrkesförare bor i Bulgarien. I snitt har en chaufför som kör i internationell trafik knappt 3 700 euro (drygt 42 150 kr)i skattad årslön brutto, bonusar och övertid inkluderade. I Belgien ligger årslönen en bra bit över 30 000 euro (knappt 342 000 kr).
När det gäller miltal är det omvänt – den bulgariska yrkesföraren kör nästan 2500 kilometer mer än sin belgiska kollega varje år.
Det visar en rapport från franska Comité national routier (CNR). Institutet för vägtransporter, med säte i Paris, har under 2000-talet gjort jämförande studier som framför allt rör de länder som är störst på vägtransporter eller har störst inhemska marknader. Därför är varken Sverige, eller något annat nordiskt land, med bland de 15 EU-länder som studerats. Men Sverige skulle placera sig i toppskiktet när det gäller lönenivå.
Rapport från 2016
CNR:s rapport är från 2016. Någon radikal förändring har inte skett sedan dess. Skillnaderna mellan länderna består i stort, löneutvecklingen har inte skilt sig åt på något radikalt vis mellan staterna inom EU, framhåller Magnus Falk, internationell politisk sekreterare på Transport:
– Nej, det har varit vanlig löneutveckling. Lite snabbare procentuellt sett i de länder som ligger lägst, som Bulgarien.
– Det är inget snack om saken, det är stora löneskillnader inom EU.
Magnus Falk pekar dock på än större skillnader:
– För varje år kommer allt fler tredjelandsförare in. Alltså chaufförer utanför EU och de är ännu billigare. Moldavier, ukrainare, många från östländer som ingick i sovjetstaten.
– Problemet är att det skapar en prispress. Det är en samhällsfråga, snarare än en transportfråga – det är märkligt att transporter inte får kosta.
För att få köra internationell trafik för ett åkeri i ett EU-land måste en chaufför från tredje land, som Moldavien, ha förartillstånd. Förra Europaparlamentarikern Marita Ulvskog (S) har tidigare talat om att det är EU-kommissionens ansvar att granska att medlemsländerna följer de direktiv och regler som gäller unionens länder. Polen är ett land som kritiserats för att generöst dela ut förartillstånd.
Transport granskar
Transport har granskat hur utländska åkerier, men även svenska, kringgår EU:s direktiv för att slippa skatta och betala sociala avgifter. Bland annat polisanmäldes ett slovakiskt dotterbolag till norska Bring förra året: Chaufförerna körde gods åt Ikea för 30 kronor i timmen. Tillfälligt i internationell trafik, enligt bolaget. Permanent, med chaufförer som tillbringar fritiden och helger i lastbilshytter eller baracker, enligt Transport.
I CNR:s rapport skriver författarna att samma lagar och förordningar i många fall gäller i alla länder. Gapet vidmakthålls på grund av vitt skilda tolkningar och tillämpning i praktiken. Men Magnus Falk är skeptisk till att strängare, mer detaljerad, lagstiftning inom unionen automatiskt skulle leda till ökad rättvisa.
– Hur man tolkar EU:s regler skiljer sig inte så väldigt mycket, det är redan reglerat.
Däremot tror han att kollektivavtal är en viktigt grund för bra villkor. Det återspeglas också i CNR-rapporten: Europa är fortfarande uppdelat i öst och väst.
I samtliga västeuropeiska länder finns kollektivavtal på transportområdet. Både
i Tyskland (16 delstater) och i Spanien
(54 provinser) är kollektivavtalen regionalt förankrade. I det forna östblocket är det bara Tjeckien som har kollektivavtal på området. Men avtalet har dålig täckning och det är inte tvingande.
Öststater i botten
I botten när det gäller lön ligger sju stater som tidigare ingick i det forna östblocket. Fortfarande är skillnaden stor mellan västra och östra Tyskland, som i CNR:s undersökning delats upp. I lön skiljer det nära 100 000 kronor om året mellan delstaterna i öst och väst, 30 år efter att DDR och Västtyskland upphörde som statsbildningar.
I alla länder med kollektivavtal ligger den faktiska lönenivån mycket nära lägstanivån i avtalet, vilket även gäller i Sverige och övriga nordiska länder.
I länder som har system med minimilöner ligger den faktiska nivån också den mycket nära den lagstiftade, aktuella minimilönen.
Det är också stor skillnad på hur många mil en utlandschaufför kör. Här kommer ländernas staplar i stort sett omvänt jämfört med lönestaplarna. Litauiska yrkesförare tvingas köra mest både i tid och mil räknat, 31 procent mer än sina franska kollegor.
Antalet timmar bulgariska förare arbetar per år ligger över 2 000, i Frankrike är årsarbetstiden drygt 1 500 timmar. Kilometer per år Frankrike: 107 449, Bulgarien: 140 800.
Stora skillnader
CNR:s slutsats är att gapet mellan antal mil väl speglar den stora skillnaden i arbetsbörda, och den följer också i stort antalet arbetade timmar. Skillnad i vägstandard och hastighetsbegränsningar i olika länder har bara marginell betydelse.
Rapportförfattarna betonar att alla uppgifter rör transportarbete som redovisas öppet och är förenlig med respektive lands avtal. Arbete i strid med lagar och förordningar är inte med.
