Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.
Close
Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.
Close
Chaufförslöner i Europa

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Förarlöner i EU. Total inkomst (i euro) 2016
Klicka på diagrammet så öppnas en större bild. Grafik: Christina Ahlund

diagram förarlöner EU 2016Europeiska unionens sämst betalda yrkesförare bor i Bulgarien. I snitt har en chaufför som kör i internationell trafik knappt 3 700 euro (drygt 42 150 kr)i skattad årslön brutto, bonusar och övertid inkluderade. I Belgien ligger årslönen en bra bit över 30 000 euro (knappt 342 000 kr).

När det gäller miltal är det omvänt – den bulgariska yrkesföraren kör nästan 2500 kilometer mer än sin belgiska kollega varje år.

Det visar en rapport från franska Comité national routier (CNR). Institutet för vägtransporter, med säte i Paris, har under 2000-talet gjort jämförande studier som framför allt rör de länder som är störst på vägtransporter eller har störst inhemska marknader. Därför är varken Sverige, eller något annat nordiskt land, med bland de 15 EU-länder som studerats. Men Sverige skulle placera sig i toppskiktet när det gäller lönenivå.

Rapport från 2016

Magnus Falk
Magnus Falk. Foto: Jan Lindkvist

CNR:s rapport är från 2016. Någon radikal förändring har inte skett sedan dess. Skillnaderna mellan länderna består i stort, löneutvecklingen har inte skilt sig åt på något radikalt vis mellan staterna inom EU, framhåller Magnus Falk, internationell politisk sekreterare på Transport:

– Nej, det har varit vanlig löneutveckling. Lite snabbare procentuellt sett i de länder som ligger lägst, som Bulgarien.

– Det är inget snack om saken, det är stora löneskillnader inom EU.

Magnus Falk pekar dock på än större skillnader:

– För varje år kommer allt fler tredjelandsförare in. Alltså chaufförer utanför EU och de är ännu billigare. Moldavier, ukrainare, många från östländer som ingick i sovjetstaten.

– Problemet är att det skapar en prispress. Det är en samhällsfråga, snarare än en transportfråga – det är märkligt att transporter inte får kosta.

För att få köra internationell trafik för ett åkeri i ett EU-land måste en chaufför från tredje land, som Moldavien, ha förartillstånd. Förra Europaparlamentarikern Marita Ulvskog (S) har tidigare talat om att det är EU-kommissionens ansvar att granska att medlemsländerna följer de direktiv och regler som gäller unionens länder. Polen är ett land som kritiserats för att generöst dela ut förartillstånd.

Transport granskar

Transport har granskat hur utländska åkerier, men även svenska, kringgår EU:s direktiv för att slippa skatta och betala sociala avgifter. Bland annat polisanmäldes ett slovakiskt dotterbolag till norska Bring förra året: Chaufförerna körde gods åt Ikea för 30 kronor i timmen. Tillfälligt i internationell trafik, enligt bolaget. Permanent, med chaufförer som tillbringar fritiden och helger i lastbilshytter eller baracker, enligt Transport.

I CNR:s rapport skriver författarna att samma lagar och förordningar i många fall gäller i alla länder. Gapet vidmakthålls på grund av vitt skilda tolkningar och tillämpning i praktiken. Men Magnus Falk är skeptisk till att strängare, mer detaljerad, lagstiftning inom unionen automatiskt skulle leda till ökad rättvisa.

– Hur man tolkar EU:s regler skiljer sig inte så väldigt mycket, det är redan reglerat.

Däremot tror han att kollektivavtal är en viktigt grund för bra villkor. Det återspeglas också i CNR-rapporten: Europa är fortfarande uppdelat i öst och väst.
I samtliga västeuropeiska länder finns kollektivavtal på transportområdet. Både
i Tyskland (16 delstater) och i Spanien
(54 provinser) är kollektivavtalen regionalt förankrade. I det forna östblocket är det bara Tjeckien som har kollektivavtal på området. Men avtalet har dålig täckning och det är inte tvingande.

Öststater i botten

I botten när det gäller lön ligger sju stater som tidigare ingick i det forna östblocket. Fortfarande är skillnaden stor mellan västra och östra Tyskland, som i CNR:s undersökning delats upp. I lön skiljer det nära 100 000 kronor om året mellan delstaterna i öst och väst, 30 år efter att DDR och Västtyskland upphörde som statsbildningar.

I alla länder med kollektivavtal ligger den faktiska lönenivån mycket nära lägstanivån i avtalet, vilket även gäller i Sverige och övriga nordiska länder.
I länder som har system med minimilöner ligger den faktiska nivån också den mycket nära den lagstiftade, aktuella minimilönen.

Miltal i EU
Grafik: Christina Ahlund / Karta: Shutterstock

Det är också stor skillnad på hur många mil en utlandschaufför kör. Här kommer ländernas staplar i stort sett omvänt jämfört med lönestaplarna. Litauiska yrkesförare tvingas köra mest både i tid och mil räknat, 31 procent mer än sina franska kollegor.

Antalet timmar bulgariska förare arbetar per år ligger över 2 000, i Frankrike är årsarbetstiden drygt 1 500 timmar. Kilometer per år Frankrike: 107 449, Bulgarien: 140 800.

Stora skillnader

CNR:s slutsats är att gapet mellan antal mil väl speglar den stora skillnaden i arbetsbörda, och den följer också i stort antalet arbetade timmar. Skillnad i vägstandard och hastighetsbegränsningar i olika länder har bara marginell betydelse.

Rapportförfattarna betonar att alla uppgifter rör transportarbete som redovisas öppet och är förenlig med respektive lands avtal. Arbete i strid med lagar och förordningar är inte med.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Foodorabud. Foto: John Antonsson

Höjda garantier i nytt Foodora-avtal

Matbud. Transport och Foodora har kommit överens om nya villkor för cykel- och mopedbuden. Den garanterade lönen höjs kraftigt vissa tider på dygnet, samtidigt som provisionsmodellen görs om.

Caroline Wald, Skatteverket. Foto: Fialotta Bratt

”Skatteverket kan inte kontrollera bort allt fusk”

Åkeri. Att pengar skickas utomlands för att omvandlas till svarta löner är inte ovanligt. Caroline Wald är samordnare för den särskilda insatsen mot åkerier hos Skatteverket.

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, kallad Europadomstolen, ligger i Strasbourg. Varje år inkommer över 50 000 klagomål från personer och organisationer i Europarådets 46 medlemsstater.

Här prövas misstänkta brott mot mänskliga rättigheter

Juridik. När Högsta domstolen nekade Transport prövning av rätten att utesluta en SD-politiker tog förbundet ärendet till Europadomstolen. Men väntan på besked om klagomål kommer att behandlas är ofta lång.

Adhd i arbetslivet
”Det är bra om cheferna har lite extra koll på oss med diagnos så att vi inte kör på för hårt och går in i väggen”, säger Cindy Wannberg. Foto: Justina Öster

”Våga be om hjälp, fråga och säg ifrån”

Drömjobbet. Många VET vad adhd är, men FÖRSTÅR ändå inte vad det är. Man känner sig ensam och annorlunda, men vill man något ska man jobba för det, tycker Cindy Wannberg. Själv kämpade hon hårt för att uppnå sin dröm – att köra lastbil.

”Struktur, tydlighet och rutiner viktiga vid adhd”

Arbetsliv. Alla med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd, add och autism är olika. Därför är generella råd svåra. Men. Struktur, tydlighet och rutiner är viktiga ledord på jobbet för arbetsgivare som månar om sin personal, betonar personalkonsulten Linnéa Sandvik.

Snabbkoll
Illustration: Mattias Käll

Så mycket får du som jobbar i midsommar

Lön. Många är lediga i midsommarhelgen. Men för vissa andra blir det arbete. Så mycket tjänar transportarbetarna som jobbar när andra dansar runt stången.

Slamsugning
Martin Eriksson spolar ren den nya slambehållaren i källaren på en fastighet. Varmt vatten löser fett bättre än kallt, tipsar han fastighetsägare.

Så sparar du kroppen

Arbetsmiljö. – Ser man en sådan här installation blir man varm i hela själen! Så säger sug- och spolbilsföraren Martin Eriksson. Annat var det förr.

Kultur
Många har en sorts ekonomiskt konto-tänkande, som ifall vi sätter in ”god” konsumtion som jeans i ekologisk bomull på vårt konto så kan vi göra uttag för mer miljöförstörande köp och handlingar. Men så fungerar det inte, menar Nina Wormbs.

Vilka är dina ursäkter?

Miljötänk. Vi vet så mycket om klimatkrisen, ändå lever vi på som förut. Vilka är dina ursäkter för att inte leva mer hållbart?

Ensamhet på jobbet
Sebastian Pöldre, Johanna Söderlund och Filip Pihl är vana vid att man ger varandra ett handtag när det behövs.

Hjälpsamhet bidrar till gemenskap

Arbetsmiljö. Ensamhet är lika skadligt för hälsan som rökning, visar forskning. Sociala aktiviteter på arbetsplatsen kan förebygga det. På Telge återvinning åker man och fiskar tillsammans bland annat. – Vet man att man är saknad när man inte kommer till jobbet, då vet man att man är behövd och då trivs man, säger vd Vesa Hiltula.

Svarta pengar
Börje Jönsson åkeri, Stay fresh och Thomas betong AB har försett Skatteverket med underlag som visar att ”Peters” företag borde ha betalat löner i Sverige. Foto: Shutterstock

Välkommen till ”Scam trans”!

Åkeri. Ett företag som hyrt ut personal till Börje Jönsson åkeri, Stay fresh och Thomas betong hade hängavtal, men valde ändå att låta pengarna runda ett bosniskt företag och betala svart. Grundaren av Scan trans d.o.o. tycker att Skatteverket behandlat honom ”skitigt”.