Löneandelen sjunker
Löntagarnas andel av företagens vinster har sjunkit kraftigt ända sedan 1980talet. Om det är forskarna nu överens. Vad orsaken är och vad man kan göra för att stoppa utvecklingen är inte lika lätt att svara på. Det framgick när en grupp europeiska forskare presenterade sina resultat på en välbesökt workshop på Transports kansli i slutet av mars.
Stämmer det att arbetarna får allt mindre av företagens vinstkaka? Och i så fall, vad får det för konsekvenser?
Det är frågor som många vill få svar på.
Sedan 2011 arbetar därför fem forskare med problematiken. Projektet har finansieras med medel från Svenska Transportarbetareförbundets grundare, Charles Lindleys, forskningsstiftelse.
I slutet av mars var det dags att presentera vad man kommit fram till hittills. Samtidigt ville man starta en facklig och politisk diskussion om frågorna.
Roland Spånt, tidigare ekonom på TCO och nu en av forskarna i gruppen, tycker att man har lyckats reda ut en hel del frågetecken under det dryga år som gått sedan starten.
– Att löneandelarna verkligen sjunker, det tycker jag att vi har visat. Men varför och i vilken takt, där finns det fortfarande många frågetecken.
Forskningsfältet är nästan helt nytt. Tidigare har man tittat på inkomstfördelningen mellan olika grupper i samhället, men aldrig på fördelningen mellan löner och kapital.
En av dem som börjat intresserad sig för utvecklingen är professor Engelbert Stockhammer från Kingston University i London. Han gör just nu en stor studie för Internationella arbetsorganisationen, ILO.
I sin forskning visar han dels hur löneandelen sjunkit i nästan hela världen, dels på vad det beror på. Resultaten ställer vedertagen ekonomisk forskning på ända.
– Traditionellt har man sagt att förändringen i löneandelen har att göra med globaliseringen och är nödvändig för den teknologiska utvecklingen
Enligt Stockhammers forskning stämmer inte det. I stället visar han att det är åtstramningar i välfärdssystemet och avregleringar av finansmarknaden som har orsakat utvecklingen.
Engelbert Stockhammer ser flera anledningar till att det är viktigt att utreda frågan om löneandelen.
– För det första finns det en social aspekt. Får människor sin rättmätiga del av företagens vinster? Men det finns också en ekonomisk aspekt. Högre löner leder troligtvis till högre konsumtion.
Diskussionen kring löneandelens utveckling är inte helt okontroversiell.
Många fackföreningar i Europa, däribland LO, har tillsammans med industrin, arbetat för att lönerna inte ska öka för mycket.
I Sveriges fall var startpunkten industriavtalet i mitten av 1990-talet. Målet var att undvika inflation och urgröpta reallöner.
Sofie Rehnström, jurist på LO var en av deltagarna i workshopen om löneandelen.
– Den här diskussionen är viktig. Vi har levt i ett sätt att se på lönebildning de senaste 15 åren, som är rätt etablerad. Men nu börjar man diskutera om det är det enda sättet att arbeta på.
Markus Pettersson är utredare på Transport och en av dem som planerat workshopen. Han berättar att diskussionen är viktig även för Transport.
– Det är inte helt okontroversiellt att ge sig på industriavtalsmodellen. Men vi vill att man ska kunna granska de här frågorna kritiskt ur ett fackligt, ideologiskt och akademiskt perspektiv.
Han förklarar att det handlar om mer än bara medlemmarnas löneutveckling.
– En anledning till att det här är intressant för oss är ju att välfärden finansieras genom skatt på arbetsinkomster. När löneandelarna sjunker, sjunker även skatteintäkterna, vilket leder till en försämring av den allmänna välfärden.
