Lockouten dyr för hamnarbetare
Hamn. Sveriges Hamnars lockout på fridagar kan bli mycket kostsam för Hamnarbetarförbundets medlemmar. Ett tidigare rättsfall från flyget visar att arbetsgivaren hade rätt att dra av lön även för lediga dagar – när anställda var utestängda från arbetsplatsen genom strejk och lockout.
I fredags la Sveriges Hamnar ett massiv varsel i den inflammerade konflikten med Hamnarbetarförbundet (HF). Från den 6 mars och fem månader framåt blir det stopp för övertidsarbete och inhyrning av personal för övertidsarbete i alla hamnar. Stridsåtgärden riktas bara mot HF:s medlemmar.
Fast den mest kontroversiella åtgärden är den som tar sikte på fridagarna. HF-medlemmarna lockoutas alla lediga dagar.
Det kan tyckas som en verkningslös stridsåtgärd att stänga ute anställda som ändå inte skulle ha jobbat. Men arbetsgivarna hävdar att stuveriföretagen har rätt att göra löneavdrag för fridagarna. Det gör att HF-medlemmar kan mista uppåt en tredjedel av månadslönen i nästan fem månader.
HF har invänt och anser att själva lockouten på fridagar kan vara en olovlig stridsåtgärd. Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd, håller inte med:
– I en arbetsmarknadskonflikt får man vara hur elak som helst. Det finns inget hinder mot en lockout på fridagar.
Frågan är då om hamnarbetsgivarna kan göra löneavdrag för en lockoutad person som ändå jobbat full tid en viss månad.
En dom i Arbetsdomstolen (AD) indikerar att Sveriges Hamnar har rätt. På hösten 1993 låg Transport i fejd med SAS och flygarbetsgivarna. Facket varslade om strejk och motparten svarade med lockout.
Efter en dags arbetsnedläggelse, på luciadagen, enades parterna om ett nytt kollektivavtal. När lönen sedan kom i slutet på månaden hade arbetsgivaren gjort avdrag för en dag. Avdraget gjordes även för anställda som skulle varit lediga under själva strejk- och lockoutdagen.
Transport protesterade och stämde SAS inför AD. Arbetstagarna förlorade. AD ansåg att anställda har rätt till lön för den tid man står till ”förfogande för att utföra arbete”. Flygpersonalen var i praktiken i tjänst även på fridagar. Nu hade man alltså varit ute i konflikt en dag och inte stått till förfogande. Arbetsgivaren hade därmed rätt att göra löneavdraget.
AD tog också upp frågan om hur stort avdraget ska vara. Rätten kom fram till att vid vanliga konflikter, där anställda strejkat låt säga tre dagar, får alla lika stort avdrag på lönen – oavsett hur långa pass man skulle ha jobbat.
Samma formell kom att användas på de lockoutade flyganställda. Alla som varit utestängda, lediga eller inte, fick ett löneavdrag som motsvarande en 365-del av årslönen.
Frågan om stridsåtgärder på fridagar och avdrag på lönen har behandlats även i andra tvister. 1993 låg dåvarande Postverket i konflikt med brevbärare som var organiserade i Syndikalisterna. Löneavdrag gjordes då för alla konfliktdagar – oavsett om brevbärarna varit lediga eller inte.
