LKAB:s samtyckesavtal stoppas efter facklig kritik
Gruvjätten LKAB ville tvinga alla åkerichaufförer och andra entreprenadanställda att skriva på ett ”samtyckesavtal”: Ge oss rätt att kolla dina aktiviteter på nätet, och om du dömts eller utreds för brott. Annars är det slutjobbat hos oss. Efter hård kritik från Transport och tre andra fackförbund, har LKAB backat – åtminstone tillfälligt.
LKAB krävde att entreprenörerna skrev på samtyckesavtalet, annars skulle deras inpasseringskort inte förnyas och de skulle nekas tillträde till gruvans område. Avtalet ger ett externt företag rätt att kontrollera om man dömts eller utreds för brott, eller om man ”förekommer medialt eller på annat sätt offentligt i anslutning till” organiserad brottslighet.
Undersökningen består av ”kontroll mot myndigheter och sökning på öppna medier såsom internet”.
Avtalet skulle bara gälla LKAB:s underentreprenörer, inte gruvbolagets egna anställda.
Om bakgrundskontrollen avslöjar något som innebär att man nekas tillträde till gruvområdet, får den berörda personen själv inte veta orsaken. Bara att det blivit avslag på inpasseringen.
Transport, Byggnads, Metall och Elektrikerförbundet uppmanade sina berörda medlemmar att inte skriva på samtyckesavtalet.
– Det här går långt utöver vad en arbetsgivare har rätt att kräva ens av sina egna anställda. Det är det värsta jag någonsin hört talas om i den här vägen. Jag tycker det är oerhört märkligt att ett statligt bolag leker brottsutredande myndighet på det här viset. Man vill utföra kontroller som kan leda till att folk blir utestängda från sina jobb på subjektiva grunder, säger Martin Miljeteig, central arbetsmiljöombudsman på Transport.
Han tvivlar på att LKAB har lagstöd för sitt krav på samtycke och bakgrundskontroller.
– Sådana här integritetskränkande och djupt närgångna åtgärder strider antagligen mot EU-konventionen, säger Martin Miljeteig.
Efter ett par dagar av facklig kritik och stor uppmärksamhet i media, backade LKAB tills vidare. Samtyckesblanketten drogs tillbaka och bolaget vill ha ett samråd med de berörda facken, innan man bestämmer hur man ska gå vidare.
– Vi får vara självkritiska och inse att vi inte förankrat detta tillräckligt väl. Det har uppstått misstankar om vad LKAB egentligen är ute efter, och det får vi ta på oss, säger LKAB:s informationschef Anders Lindberg.
Vad är ni ute efter?
– Det här är en del av vårt ständiga förbättringsarbete vad gäller säkerheten på vårt område. Säkerhetsåtgärderna uppdateras och höjs hela tiden, och det är en spegling av omvärlden och av de krav som ställs på oss.
Vad ska det kontrollerande företaget titta på?
– Vi vill inte kartlägga människors privatliv, eller kolla vad de tycker om LKAB, vilket rykten tydligen gör gällande. Det handlar om kampen mot organiserad brottslighet.
Vad betyder det här med sökningar på internet?
– Det gäller uppgifter på internet, uppgifter som finns tillgängliga på öppna medier. Det här är ett led i vårt säkerhetsarbete, vi vill hjälpa till i kampen mot den organiserade brottsligheten och det vinner ju alla på – vi, såväl som våra underentreprenörer.
Ingrid Välitalo, ombudsman på Transport avdelning 26 Norrbotten, kan inte på rak arm säga hur många av förbundets medlemmar som berörs om samtyckesavtalen införs.
– De flesta chaufförer som berörs är med i Metall. Men vi har också en del medlemmar som kör åt gruvan, och några som jobbar i vakten, säger Ingrid Välitalo.
Även om samtyckesavtalen skrotas, är hela initiativet ett symptom på ett ”svällande fenomen”, enligt Ingrid Välitalo.
– Det börjar med någon blåskontroll, och det kanske man går med på. Men sedan ska det kollas brottsregister och medicinsk bakgrund, och sedan ska det kollas vad man gör på Facebook… ska de få läsa min e-mail också?
Frågan handlar om mer än bara personlig moral, tycker Ingrid Välitalo.
– Man kan ju resonera så att jag har ingenting att dölja, så varför ska jag protestera mot kontroller? Men dels är det rättsosäkert, och dels handlar det om var gränsen går. Hur snäv, eller vid, är en människas integritetsgräns?
