Göran Everdahl
Close
Inget är väl svenskare än fika och sju sorters kakor? Men är sju sorter verkligen lagom? Göran Everdahl reder ut begreppet "lagom" i sin nya bok.
Close

Lite mer lagom, tack!

Kultur. Inte för lite. Aldrig för mycket. Radiospanaren Göran Everdahl har skrivit en hel bok i ämnet och tycker det är dags att uppvärdera vårt svenskaste svenska. – Vi lever i en tid när det behövs lite mer lagom, säger han.

Lite fyrkantigt, ängsligt och småtrist kan det ju uppfattas, medger författaren och kulturjournalisten Göran Everdahl. Men i dagens hätska klimat i debatter och på sociala medier kan ju lagom och gamla hederliga kompromisser kännas lite vilsamt, resonerar han.

– Det kan vara ganska skönt att inte behöva ställa sig på barrikaderna och skrika utan i stället använda ett normalt tonläge. Visst kan lagom låta lite präktigt, tillägger han, men då får det väl vara så.

Göran Everdahls röst känns igen från radioprogrammet Spanarna, där en skiftande trio avläser trender i vår vardag och levererar sina visioner om framtiden. Det var där han först lyfte tanken att vi kommer att omvärdera lagom från något ganska vardagsgrått till en frihet att välja själv.

Everdahl kallar det en personlig ”livsstilstermostat”.

– Mycket när det gäller lagom är lite obestämt. Du bestämmer själv. Det som är lagom mycket mjölk i kaffet för någon är för mycket för en annan. Starkt för mig är kaffeblask för dig. Det är det som är det sympatiska med lagom!

Positivt eller negativt? Användbart eller passé?

När Transportarbetaren skickar upp en testballong på Facebook spänner svaren över ”bästa ordet”, som kan användas i nästan alla lägen, till att det är dags att göra slut med den oprecisa termen som inte duger till att mäta något.

Att lagom kan ”reta gallfeber” på folk sätts på pluskontot av ett tidningsbud, medan andra ser termen som underskattad och tycker att den ”står för sans och måtta”, balans. En praktisk tolkning av lagom är att löningen räcker hela månaden och att det inte blir ”radhusbiff på slutet”.

Göran Everdahls Boken om lagom är en grön tegelsten med tjocka pärmar. Omslaget för tankarna till kokböcker med kaffekopp, jordgubbe, krusbär och semla. Mer lagom hade väl varit en pocketbok av återvunnet papper?

Men Göran Everdahl gillar paketeringen av typiskt svenska företeelser som fika, tvättstuga, folkhem, Saltsjöbadsanda, allemansrätt, mellanöl och röda stugor.

Boken rymmer många roliga hågkomster, ungefär som ett sällskapsspel eller ett uppslagsverk om svenskt 1900-tal.

– Man kan läsa och skratta lite åt de absurda inslagen. Sedda utifrån är vi lite exotiska, säger Göran Everdahl.

Han blev uppringd av sitt förlag efter radiospaningen och fattade först inte hur han skulle få till en hel bok om lagom. Men till slut tvingades han stryka ner. Nu har boken översatts till ett tiotal språk.

En recensent efterlyser mer allvar, och frågan om varför Sveriges sviktande välfärd och ökande inkomstklyftor inte tas med hänger i luften. Everdahl svarar att han koncentrerat sig på 1900-talet.

– Kanske blir det en uppföljare, en dag. Miljörörelsen i England har tagit ordet till sig, det står för att leva ett hållbart, miljövänligt liv. Svenskarna förstår inte riktigt hur det slagit igenom inom miljötänket utanför Sverige.

Ombudsman är ett unikt svenskt ord, men inte lagom, berättar Göran Everdahl. Konkurrens kommer från norskans ”lugum och lugom” som kan översättas med passande och lämplig. Även japanskans ”choudo ii” påminner mycket om lagom.

Går man längre tillbaka i språkhistorien handlar lagom mer om lag och rätt, att följa reglerna. Inte så spännande…

Fantasin flyger hellre till en gammal sägen från vikingatiden, i bättre samklang med vår svenska jämlikhetstanke, vårt folkhem. En grupp nordbor slår sig ner kring lägerelden och låter en bägare mjöd vandra mellan sig i eldskenet. Klunkarna hålls lagom, så att alla får sitt.

Laget om.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Linköping och Uppsala domkyrkor

Dom sticker upp

Landmärken. Genom seklen har de stora katedralerna hälsat resande på landsvägar och till sjöss. Högt över andra byggnader och synliga på mils avstånd – välbekanta och kanske lugnande för den som färdats genom mörka skogar eller stormiga hav. Eller bästa landmärket att tävla om att se först från bilen.

Stängda toaletter hos kunder de levererar gods till är ett pandemiproblem för lastbilschaufförer. ”Det känns som om vi kom med pesten”, tycker en av dem. Foto: Adam Wrafter / SvD / TT

Inför corona är vi alla lika – eller?

Klass & corona. Du knegar på som vanligt, men jag kan jobba hemma. Hon följer slaviskt myndigheternas rekommendationer medan han sippar öl på myllrande krogar. Frågan gnager: Är corona en klassfråga?

”Mina robotar ser lite gammaldags, plåtiga och tekniska ut, som man tänkte sig robotar på 1950-, 60- och 70-talen. Ibland mänskliga, ibland inte. En del är små och rädda, andra kramgoa”, säger Stefan Blomberg som bygger sina skapelser av fyndat skrot.

”Robotnisse” ger nytt liv åt gammalt skrot

Robotbyggaren. På dagarna kör han fisk i en bil märkt ”Kunglig hovleverantör”. Fast han är republikan. Kvällarna tillbringar Stefan Blomberg hemma i verkstan och skruvar ihop underfundiga robotar – av fyndat skrot.

Kultur
Influencern Therése Lindgren intervjuar statsministern i ett avsnitt av ”We are the future” på Youtube.

Influerad av en influencer?

De nya inflytesrika. De som sägs styra världen genom sociala medier, som älskas och följs av miljoner. Och drar in miljoner. Influencers. Vår tids opinionsbildare? I alla fall allt mer utnyttjade av traditionella makthavare för att sprida politiska budskap och information.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Kultur
Uppsala domkyrka hösten 2020. En ständigt pågående renovering.

Dom sticker upp

Landmärken. Genom seklen har de stora katedralerna hälsat resande på landsvägar och till sjöss. Högt över andra byggnader och synliga på mils avstånd – välbekanta och kanske lugnande för den som färdats genom mörka skogar eller stormiga hav. Eller bästa landmärket att tävla om att se först från bilen.

Snabbkoll
Snabbkoll: Strejk Illustration: Mattias Käll

Vad gäller vid strejk?

Konflikt. Strejk, blockad, varsel och lockout – självklara ord i tider av konflikt, mindre självklart vad de betyder i praktiken. Här kommer grundfakta.

Röster från Tjärna Ängar
Viktor Oharanja utanför gallerian Kupolen i Borlänge. Han vill inte träffas i sitt gamla utdelningsdistrikt Tjärna Ängar, och känner sig fortfarande otrygg efter överfallet i området.

Rånade tidningsbudet känner fortfarande rädsla

Brottsoffer. När Viktor Oharanja var ute på sin utdelningsrunda omringades han av ungdomar. Han blev hotad och rånad på sin tidningsbil. Det skapade diskussion om Tjärna Ängar i hela landet.

Röster från Tjärna Ängar
”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Kamrater som trivs på Trollskogens förskola. Storasyster Ahlaam och mamma Djir Jamiilo (i bakrunden) är med vid hämtning. Lillebror Ibrahim leker med kompisen Anas. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet, men vill att de äldre barnen går i skolan i andra områden.

Granne med Paradiset

Röster. Tjärna Ängar väcker känslor. Bostadsområdet är landets nordligaste på Polisens lista över utsatta områden. Transportarbetaren åkte till Borlänge för att få en bild av verkligheten. Det blev många olika bilder. ”Se det från två håll” uppmanar en trygghetsvärd. Vi gör ett försök.

Röster från Tjärna Ängar
”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Två hotfulla incidenter när han skulle leverera gods, har gjort Anders Nygren Forssling försiktig. ”Jag får inte råka illa ut. Två av mina barn har bara mig”, säger han. Fackkompisen Janne Kirkhaug har aldrig upplevt något bråk i Tjärna Ängar.

”Jag var skiträdd!”

Chaufförer. Åkeriförarna Janne ”Kirre” Kirkhaug och Anders Nygren Forssling är kompisar genom facket. Kirre har kört mat till Tjärna centrum utan incidenter. Anders har råkat illa ut två gånger, men inte där.