Göran Everdahl
Close
Inget är väl svenskare än fika och sju sorters kakor? Men är sju sorter verkligen lagom? Göran Everdahl reder ut begreppet "lagom" i sin nya bok.
Close

Lite mer lagom, tack!

Kultur. Inte för lite. Aldrig för mycket. Radiospanaren Göran Everdahl har skrivit en hel bok i ämnet och tycker det är dags att uppvärdera vårt svenskaste svenska. – Vi lever i en tid när det behövs lite mer lagom, säger han.

Lite fyrkantigt, ängsligt och småtrist kan det ju uppfattas, medger författaren och kulturjournalisten Göran Everdahl. Men i dagens hätska klimat i debatter och på sociala medier kan ju lagom och gamla hederliga kompromisser kännas lite vilsamt, resonerar han.

– Det kan vara ganska skönt att inte behöva ställa sig på barrikaderna och skrika utan i stället använda ett normalt tonläge. Visst kan lagom låta lite präktigt, tillägger han, men då får det väl vara så.

Göran Everdahls röst känns igen från radioprogrammet Spanarna, där en skiftande trio avläser trender i vår vardag och levererar sina visioner om framtiden. Det var där han först lyfte tanken att vi kommer att omvärdera lagom från något ganska vardagsgrått till en frihet att välja själv.

Everdahl kallar det en personlig ”livsstilstermostat”.

– Mycket när det gäller lagom är lite obestämt. Du bestämmer själv. Det som är lagom mycket mjölk i kaffet för någon är för mycket för en annan. Starkt för mig är kaffeblask för dig. Det är det som är det sympatiska med lagom!

Positivt eller negativt? Användbart eller passé?

När Transportarbetaren skickar upp en testballong på Facebook spänner svaren över ”bästa ordet”, som kan användas i nästan alla lägen, till att det är dags att göra slut med den oprecisa termen som inte duger till att mäta något.

Att lagom kan ”reta gallfeber” på folk sätts på pluskontot av ett tidningsbud, medan andra ser termen som underskattad och tycker att den ”står för sans och måtta”, balans. En praktisk tolkning av lagom är att löningen räcker hela månaden och att det inte blir ”radhusbiff på slutet”.

Göran Everdahls Boken om lagom är en grön tegelsten med tjocka pärmar. Omslaget för tankarna till kokböcker med kaffekopp, jordgubbe, krusbär och semla. Mer lagom hade väl varit en pocketbok av återvunnet papper?

Men Göran Everdahl gillar paketeringen av typiskt svenska företeelser som fika, tvättstuga, folkhem, Saltsjöbadsanda, allemansrätt, mellanöl och röda stugor.

Boken rymmer många roliga hågkomster, ungefär som ett sällskapsspel eller ett uppslagsverk om svenskt 1900-tal.

– Man kan läsa och skratta lite åt de absurda inslagen. Sedda utifrån är vi lite exotiska, säger Göran Everdahl.

Han blev uppringd av sitt förlag efter radiospaningen och fattade först inte hur han skulle få till en hel bok om lagom. Men till slut tvingades han stryka ner. Nu har boken översatts till ett tiotal språk.

En recensent efterlyser mer allvar, och frågan om varför Sveriges sviktande välfärd och ökande inkomstklyftor inte tas med hänger i luften. Everdahl svarar att han koncentrerat sig på 1900-talet.

– Kanske blir det en uppföljare, en dag. Miljörörelsen i England har tagit ordet till sig, det står för att leva ett hållbart, miljövänligt liv. Svenskarna förstår inte riktigt hur det slagit igenom inom miljötänket utanför Sverige.

Ombudsman är ett unikt svenskt ord, men inte lagom, berättar Göran Everdahl. Konkurrens kommer från norskans ”lugum och lugom” som kan översättas med passande och lämplig. Även japanskans ”choudo ii” påminner mycket om lagom.

Går man längre tillbaka i språkhistorien handlar lagom mer om lag och rätt, att följa reglerna. Inte så spännande…

Fantasin flyger hellre till en gammal sägen från vikingatiden, i bättre samklang med vår svenska jämlikhetstanke, vårt folkhem. En grupp nordbor slår sig ner kring lägerelden och låter en bägare mjöd vandra mellan sig i eldskenet. Klunkarna hålls lagom, så att alla får sitt.

Laget om.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Peter Gustavsson och Mats Wingborg har skrivit Hej då Tidö, ett bokslut över fyra år av en ny regeringskonstellation. Foto: Verbal förlag

Har tiden för Tidö runnit ut?

Politik. Sverige har haft en historiskt unik regering under snart fyra år. Om författarna till Hej då Tidö har rätt, så är tiden för Tidö slut.

Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.

Ola Liljedahl, Lena Nyblad Liljedahl och Ulf Berglund nedanför Picassos monumentala mås i studentområdet Kungshamra, Solna. Foto: Lilly Hallberg

När Picasso flyttade in i det svenska folkhemmet

Konst. Beundrade, utbuade och bortglömda – fem jättelika betongskulpturer av den store Pablo Picasso finns i Sverige. En ny bok utforskar verkens väg in i vår vardag.

Första maj
Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Hot och våld
Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Fråga facket
Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

Globalt

Ett uppdrag för hela världen

Facket. Alla medlemmar i Transport bidrar till att stärka rättigheter för arbetare i andra länder, bland annat att organisera sig i facket – en folkrörelse med totalt 191 miljoner medlemmar.

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?

Fråga facket
Vilka regler gäller när du ska ta med dig mindre sällskapsdjur i bilen? Illustration: Martin Heap

Måste mindre djur också bältas?

Transport. Jesper undrar om hur mindre husdjur ska transporteras och Christopher vill veta om chefen hade rätt att schemalägga honom fast han sagt upp sig. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Truckstop
För My Gustafsson, och hunden Enzo, är det första gången på Truckstop Örebro. Vanligen kör hon i södra Sverige för Grahns transport, Kristianstad.

Satsningar på säkrare stopp

Arbetsmiljö. Längs landets stora transportleder öppnar inhägnade rastplatser för yrkesförare. Behovet är stort – lastbilschaufförer på Truckstop Örebro berättar om stölder, otrygg uppställning och ovärdig arbetsmiljö.

Kultur
Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.