;
Debatt

Låt staten bygga trygga rastplatser för tung trafik

Debatt. Staten måste bygga fler skyddade rastplatser för den tunga yrkestrafiken. Trygga platser där yrkesförare kan ta sina dygns- och helgvilor.

Här kommer mitt förslag på hur det kan gå till, och hur rastplatserna kan finansieras. Jag har motionerat till Transports kongress och hoppas få fackets hjälp att driva frågan.

Tillvaron skulle förbättras på fyra områden med fler skyddade övernattningsplatser:

Nedskräpning.  Problemet med ”rattslavar” som bor långa tider i sina bilar, började bli tydligt här för mer än sex år sen. Först märktes det i Danmark, så kom det över gränsen in i Malmö och Göteborg. Så fortsatte det vidare upp mot Jönköping och nu är det ett tydligt problem, ända upp i Mälardalen.

Men det kommer att öka ännu mer om inte villkoren blir likvärdiga för oss alla chaufförer inom EU.

Allteftersom trafiken ökar och fler chaufförer bor på våra rastplatser stänger eller försvårar privata markägare för lastbilschaufförer att parkera på olika tomma ytor,
där man tidigare kunde rasta. Därför blir det mer konkurrens om de ytor som blir kvar för fjärrbilschaufförer.

På fredagseftermiddagen börjar de som ska tillbringa helgen i bilen parkera på Vägverkets rastplatser, där toaletterna är öppna och gratis dygnet runt. Det blir snabbt mycket fullt och tätt mellan dessa förare och deras fordon. Någon annan kan över huvud taget inte stanna där före söndag, vilket är tråkigt för övriga trafikanter.

Vi som är lite äldre minns Håll Sverige rent-kampanjen på 1960-talet. Kortfattat kan sägas att det nu INTE är rent och snyggt på de p-fickor som rymmer en trailer eller fler. ”Bajsar björnar i skogen?” kan bytas mot frasen ”Skiter chaufförer i diket?”

Arbetsmiljö. Det är lätt att förstå att arbetsmiljön blir bättre om chaufförerna kan ta sin dygnsvila/helg på en plats med elstolpar och toalett, dusch och matlagningsmöjligheter, vägbibliotek, trafikinfo och kollegor.

Klimat. Det finns inget fordon som kan stå 24 timmar eller mer på batteridrift. Vi har fläkten till dieselvärmaren, kylskåp, mikro, telefonladdare, dator med mera som drar batterikraft.

Så trots tomgångsförbud i alla tätorter står dessa fordon alltså på tomgång. Lampor är kopplade så det inte syns på håll att motorn går, men kommer man närmare så märks det.

Ordning och reda. Jag tänker mig att alla åkerier, med fjärrbilsförare, måste stå för samma miljökostnader. Det skulle utjämna konkurrensen. Frågan handlar både om närmiljön vid vägarna, chaufförernas arbetsmiljö och att värna om klimatet.

Min idé är att staten bygger rastplatser, på samma sätt som vägar, broar och elvägar. Rastplatserna skulle finansieras med avgifter av brukarna, det vill säga åkerierna.

Avgiften för dessa säkra parkeringar ska naturligtvis faktureras fordonsägaren i efterhand.

Då får man också koll på vilka fordon som befinner sig var och hur länge, och staten kan samtidigt ha ett öga på att cabotagereglerna följs.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Taxichaufför attackerad – skyddsombud stoppar serviceresor

Taxi. Den 44:e incidenten på två år fick skyddsombudet att lägga ett skyddsstopp. Sedan dess har två taxibolag slutat köra ensamåkande omyndiga på uppdrag av Göteborgs stad.

Tunga transporter delar väg med lätta mopeder – i hög hastighet. Foto: Dexter Svärd Huss

Vägen mot Gekås görs om – så ska köerna stoppas

Länsväg 153. När en olyckligt färgad bil lägger sig i baken är det bara början på en pärs mot varuhusmeckat Gekås. En resa på länsväg 153 innebär möten med jättelastbilar, mobilzombier och ett decennielångt politiskt käbbel.

Fartyg med landanslutning i Göteborgs hamn. Foto: Göteborgs hamn AB.

Ny satsning gör luften renare i Göteborgs hamn – med högre krav

Arbetsmiljö. Sveriges största hamn kommer att kunna ge fler fartyg möjlighet att använda el från land när de ligger vid kaj. Den nya satsningen minskar utsläppen – och skapar trevligare arbetsmiljö.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Valfusk?

Valbevakning. Media har spelat en icke obetydlig roll i årets valrörelse. Såpass att det kanske varit enklast om de själva fått utse en regering.

Det var i säck innan det kom i påse!

Politik. Det var ett jämnt val där media till stor del styrde utgången. Analyserna kommer säkert snart nog men när de allra flesta tidningar är borgerliga var ingenting enkelt för det rödgröna blocket. Även SVT:s nyheter lutar åt det blåbruna hållet och Aktuellt påminner mest om en blåbrun hemsida.

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Tiden AI frigör borde gå till arbetarna

Ny teknik. Någon mer än jag som minns Terminator? AI-nätverket Skynet har tagit makten, världen ligger i ruiner och några få i motståndsrörelsen kämpar emot den. Science fiction men tanken har stannat kvar: vad händer när vi ger teknik makt som vi sedan inte kan kontrollera?

Ojämlikhet gör demokratin sårbar

Makt. Demokratin försvinner sällan på en dag. Det kommer inget dekret om att fria medier, domstolar eller rätten att organisera sig ska avskaffas. Förändringen sker stegvis. Journalister, forskare och författare beskrivs som motståndare och civilsamhället trängs undan. Regler ändras så att makthavare kan behålla makten.

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

En sak vet jag om tid: Jag hann inte klart

Redaktionens krönika. Jag skulle gissa att det tar fem minuter för vår kaffebryggare att få fram en kanna kaffe. Jag vet att det tar exakt tio minuter för mig och barnen att ta oss ner till parkeringen. Allt som allt tar det ungefär 32 minuter från barnens skola till jobbets ytterdörr.

I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda

Replik. Pontus Blümes debattartikel tydliggör att Transportarbetarförbundets stämningsansökan vilar på en huvudsakligen ideologisk grund där tillsvidareanställning ses som den enda normen på arbetsmarknaden och andra sysselsättningsformer betraktas som atypiska. I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda.

Någonting bra har hänt!

Redaktionens krönika. Det här kan bli svårt. Att skriva om så kallade positiva nyheter har flera risker. Att framstå som ironisk, som reklamtextmakare eller som en okritisk hyllare av någon företeelse, oftast ointressant för de flesta. Men jag gör ett försök!

En stolt ordförande

Ordförandeord. Efter många om och men så gick det ändå vägen i valet. Socialdemokraterna ska nu försöka bilda regering vilket är ett glädjande valresultat, eftersom det är Socialdemokraterna som står upp mest för frågorna som är viktiga för medlemmarna i Transport.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Redaktionens krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

;