Camilla Ländin
Close
Camilla Ländin är organisationskonsult. På bilden till vänster intar hon posen ”Jag hör vad du säger, men jag lyssnar inte”. Informella ledare och kollegor kan också utöva härskarteknik på en arbetsplats, påpekar hon. Även mot chefer.
Close

Lär dig hantera härskarteknik

8 frågor. ”Har du ingen humor? Jag skämtade bara.” Känns det igen? Organisationskonsulten Camilla Ländin hjälper oss upptäcka, hantera och i bästa fall förebygga härskarteknik.

1. Osynliggörande, förlöjligande och undanhållande av information, brukar räknas som traditionell härskarteknik. Finns det fler?

– Massvis! Komplimang-metoden är rätt vanlig. Du säger något som låter som en komplimang, fast egentligen ber du om en tjänst. ”Du som skriver så himla bra protokoll kan väl …” Känner personen sig utnyttjad är det ett problem, annars inte. Vi är alla lite svältfödda på beröm, så det fungerar väl.

2. Mansplaining brukar nämnas. Vad är det?

– När en person, oftast en man, förklarar något för en annan, oftast en kvinna, fast hon är expert i ämnet. En metod som många sätter i system.

3. Offerkoftan” räknar du också dit?

– Ja, att framställa sig som offer är vanligt. ”Det är synd om mig. Jag har sååå mycket att göra.” Du får sympati, slipper krav och deadlines, och får mindre att göra. Metoden kan vara svår att upptäcka.

4. Hur är det med objektifiering?

– Objektifiering och sexuella trakasserier togs knappt upp förr, men exploderade under metoo. Den som utsätts kan felaktigt känna skuld och skam. Nu säger många män: ”Jag vågar inte ge komplimanger längre.” Fast då har de inte riktigt förstått vad metoo handlar om. Skillnaden är stor mellan att ge komplimanger och utföra trakasserier. Kanske säger männen så för att visa att de är medvetna.

5. Vad får man säga till kollegan, då?

– Generella råd är svårt. Allt beror på personers sociala relation. Är man i beroendeställning, känner man varandra? Viktigast är att hitta ett eget sätt.

6. Hur känner jag igen härskarteknik från chefen?

– Rikta in dig på det som lämnar en känsla av obehag. Vad kan vara svårt att sätta fingret på, men du känner ofta att du borde kommit på något att säga. Kanske lyfter du en idé, utan att chefen lyssnar. När kollegan säger samma sak får hen full cred. Rättsligt handlar trakasserier om dina upplevelser. Du kan inte känna ”fel”.

7. Ledningen ansvarar för den psykosociala arbetsmiljön. Vad krävs?

– Jobba förebyggande, skapa en öppen kommunikation och ett sunt arbetsklimat, där människor får säga vad de tycker. Jag köper inte ”det sitter i väggarna”. En arbetskultur är inte statisk. Alla har ansvar. Gå till dig själv! Upprätthåller jag en dålig jargong genom att inte säga ifrån?

8. Vad gör jag om jag blir utsatt?

– Markera var din gräns går, vad du uppskattar och inte. Behöver du stöd? Gå till chefen, en hr-person, skyddsombudet eller facket. I vassa fall krävs en utredning. Jag skulle önska att fler anmälde trakasserier, annars kvarstår det dåliga beteendet. Fast priset är högt. Jag kan tvingas byta jobb.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Äntligen på ny väg? Flera tjejer på fordonsprogrammet vid Karlfeldtgymnasiet har berättat om sextrakasserier. Nu hoppas skolledningen komma till rätta med problemen. Foto: Matilda Fors / Avesta Tidning

Skolchef sätter stopp för sextrakasserier

Åkeri. Elever på fordonsprogrammet har i flera år försökt slippa sexistisk jargong och oönskad beröring. Nu ska personal på gymnasiet i Avesta utbildas i värdegrundsfrågor.

Chauffören Vasile ville inte köra godset. Han ansåg inte att det var säkert och han saknade rätt utbildning. Efter 60 kilometer upptäckte han att spännbanden lossnat och att metallkonstruktionen började svaja. När han försökte lösa problemet fick han diskbråck.

Skulle du köra det här?

Åkeri. Den rumänske chauffören Vasile skadade ryggen när han försökte rädda en kollapsad lastsäkring. Företaget nekar till inblandning i skadan och säger att han är ute efter att hämnas. – Jag vet inte vad jag ska göra. Min läkare säger att jag inte får lyfta mer än två kilo. Jag kan inte lyfta min sexåriga son, säger Vasile.

Bea, sextrakasserad kranbilsförare

Fel hudfärg för kranbilsförare?

Åkeri. N-ordet. Blattehora. Apa. Fitta. Tillfrågad om vilka ”tjänster” hon erbjöd. Bespottad och skälld för att vara efterbliven. Kranbilsföraren Bea tvingades stå ut med grova sexuella och rasistiska trakasserier. Hon slog larm till arbetsgivaren. Och fick sluta på jobbet.

Månadens medlem
Robin Ahlgren älskade att jobba som taxitelefonist. Men helgjobbet tvingade fram ett jobbyte. Foto: John Antonsson

”Nu får jag mer tid med dottern”

Taxi. Robin Ahlgrens krav på att få vara ledig mer än två av fem helger kom inte med i taxitelefonisternas nya löneavtal. Som frånskild pappa var valet enkelt. Han byter jobb. Trots det är han halvnöjd med förhandlingarnas resultat. – Lönerna blev hyfsade, vi får se det som en seger i alla fall.

Engagerade. Nermin Pudic i Transporttältet under ett uppsökeri som taxisektionerna i avdelning 9 Örebro och 6 Värmland hade förra hösten. I år är det fokus på digitalt samarbete – över avdelningsgränserna. Foto: Lilly Hallberg

Avdelningar väver nätverk

Fackligt samarbete. Ordning och reda inom taxi och färdtjänst. Det är målet och namnet för nätverket som knyts runt om i landet. Behoven är stora – och väldigt olika.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Hallå där!

Annica Collstam

... ombudsman i Stockholm med ansvar för den krisdrabbade taxibranschen.

Månadens medlem
Lars Karlsson säger att han är en konstnär som kör färdtjänst, inte tvärt om. Helst av allt skulle han ha mycket mera tid för det han brinner för: Att skapa konst och att prata med barn på skolbesök.

Konsten blev hans räddning

Konstnären. Som barn placerades Lars Karlsson på barnhem och i fosterfamilj. Han kallar det att han gick igenom för ­helvetet. Konsten var hans sätt att komma tillbaka.

Arbetsmiljö: Trakasserier
Bea, sextrakasserad kranbilsförare

Fel hudfärg för kranbilsförare?

Åkeri. N-ordet. Blattehora. Apa. Fitta. Tillfrågad om vilka ”tjänster” hon erbjöd. Bespottad och skälld för att vara efterbliven. Kranbilsföraren Bea tvingades stå ut med grova sexuella och rasistiska trakasserier. Hon slog larm till arbetsgivaren. Och fick sluta på jobbet.

Röster från Tjärna Ängar
Viktor Oharanja utanför gallerian Kupolen i Borlänge. Han vill inte träffas i sitt gamla utdelningsdistrikt Tjärna Ängar, och känner sig fortfarande otrygg efter överfallet i området.

Rånade tidningsbudet känner fortfarande rädsla

Brottsoffer. När Viktor Oharanja var ute på sin utdelningsrunda omringades han av ungdomar. Han blev hotad och rånad på sin tidningsbil. Det skapade diskussion om Tjärna Ängar i hela landet.

Röster från Tjärna Ängar
”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Kamrater som trivs på Trollskogens förskola. Storasyster Ahlaam och mamma Djir Jamiilo (i bakrunden) är med vid hämtning. Lillebror Ibrahim leker med kompisen Anas. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet, men vill att de äldre barnen går i skolan i andra områden.

Granne med Paradiset

Röster. Tjärna Ängar väcker känslor. Bostadsområdet är landets nordligaste på Polisens lista över utsatta områden. Transportarbetaren åkte till Borlänge för att få en bild av verkligheten. Det blev många olika bilder. ”Se det från två håll” uppmanar en trygghetsvärd. Vi gör ett försök.

Röster från Tjärna Ängar
”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.