Lämplighet vid ratten är en knepig fråga

Lastbilschauffören Lasse Sandstedt har hamnat i en sorts moment 22 eftersom det hittills inte gått att fastställa varför han tuppade av vid ratten. – Det hade varit lättare om man kunnat säga vad han drabbades av, säger Transportstyrelsens chefsläkare Lars Englund.

Den slutsatsen drar chefsläkaren efter att Transportarbetaren återgivit Lasses historia. Med fastställd diagnos hade läkarkåren haft lättare att avgöra om Lasse riskerar att drabbas igen, ifall han sätter sig i lastbilshytten.

I fall det var ett epilepsianfall kan det inte alltid konstateras efteråt med hjälp av EEG (se fotnot nedan) och hjärnröntgen, förtydligar Lars Englund.

Att Transportstyrelsen bestämt en så lång tid som fem år för att observera Lasses hälsotillstånd sker enligt gällande regler. Yrkesförare tillbringar betydligt mer tid i trafiken än privatbilister, med större risk för olyckor.

– Konsekvenserna av medvetslöshet blir också mycket större. Det är ett av skälen till att vi bedömer epilepsi så strikt för buss-, lastbils- och taxichaufförer.

Någon fastlagd ”karenstid” för stroke finns inte i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd.

– Man får bedöma tiden från fall till fall efter varje enskild diagnos. Det utvecklas en form av praxis bland läkarna. En stroke innebär ju en hjärnskada och efter det blir man ofta väldigt trött.

I februari 2012 infördes nya bestämmelser i körkortslagen. De innebär att läkare ska anmäla ”olämpliga” förare till Transportstyrelsen, som då gör en utredning av förarens medicinska lämplighet att ha ett visst körkort.

Läkare kan anmäla förare som inte är lämpliga, både efter egna undersökningar och efter att ha gått igenom journalhandlingar, som kollegor skrivit. Patienter som läkaren träffar ska han/hon underrätta. Det krävs inte om doktorn enbart läser journaler.

Bedömer läkare en person som olämplig vid ratten, och han eller hon motsätter sig en fortsatt utredning eller undersökning, ska doktorn också rapportera det till Transportstyrelsen. Myndigheten kan då kontakta föraren och begära in ett läkarintyg inom en viss tid. Struntar föraren i det kan myndigheten dra in körkortet.

Doktorn kan också ge körkortsinnehavaren en tillsägelse om att inte sätta sig vid ratten inom en viss tid. För Lasse Sandstedt handlade det om att inte köra sin personbil i ett halvår. Doktorn uppfattar då att föraren följer uppmaningen och är inte skyldig att anmäla saken till Transportstyrelsen.

I Lasses fall är bedömningen svår av hur länge han inte ska få köra, medger Lars Englund.

– Frågan är hur mycket han undersökts? Det här innebär att vården har höga krav att leva upp till.

Lasse anser att han hamnat mellan stolarna och att sjukvården inte tagit sitt ansvar.

– Därför är det bra att vi har ett rättssystem där förare kan överklaga till högre instans och ta hjälp av fler experter om de känner sig felaktigt bedömda.

Handlar det om åldersdiskriminering, att Lasse inte får samma chans för att han är 63 år och snart ska gå i pension?

– Nej, bedömningen har inte med åldern att göra. Du bedöms lika oavsett om du är 20 eller 60 år, hävdar Lars Englund.

Transportstyrelsens statistik visar på en stadig ökning av antalet återkallade körkort.

1993 drogs 885 behörigheter in av medicinska skäl, jämfört med 3 263 förra året.

Flera bedömare ser ökningen som en effekt av striktare EU-bestämmelser, men Lars Englund tror att mer information och uppmärksamhet inom läkarkåren också spelar in.

Att lämpligheten vid ratten för yrkeschaufförer är en knepig fråga visar sig i de många samtal Transportstyrelsens medicinska råd får av läkare runt om i landet.

Precis som jurister rått Lasse uppmanar Transportsstyrelsens chefsläkare honom att skaffa bra läkarintyg. Avvägningen är svår mellan Lasses rätt att utöva sitt yrke och skyddet av andra trafikanter.

– Hur stor är risken att han blir medvetslös igen? En på tio eller mindre? Vad är godtagbart? Förra gången gick det förhållandevis bra, men händer det igen kan det bli katastrof. Det här är inget solklart fall och det kommer säkert att diskuteras i kammarrätten, spår Lars Englund.

Fotnot. EEG (Elektroencefalografi) är en undersökning där man mäter förändringar i hjärnans elektriska aktivitet. Den kan påvisa sjukdomar som påverkar hjärnans funktion, exempelvis epilepsi, hjärnskador och demenssjukdomar.

Vid epilepsi dras körkortet in i fem år vid första anfallet och i tio år om det upprepas.