Björnfamilj
Close
”Björnfamilj” av Nils Gulliksson. Illustration ur den första utgåvan av rollspelet Mutant.
Close

Kickstart för Mutant-bok

Kultur. En halv miljon kronor efter en månads insamling till en bok om ett spel. Så kan det funka i dag. Entusiaster kan själva vara med och finansiera kultur, redan innan den har skapats.

Wassberg tar OS-guld i femmilen, Reagan blir omvald till president och Ronja Rövardotter går upp på bio. Året var så klart 1984 och det var dags för förlaget Äventyrsspel att skapa något unikt. Deras spel Drakar och demoner fanns i barnrum i hela landet och än hade hysteri och skräck för rollspelen inte blivit ett fenomen. Men just det året kom också ett nytt spel. Som bland en del fantaster hålls så högt något kan hållas.

På sajten Kickstarter dör och föds drömmar. Finansieringsplattformen startade för snart nio år sedan. Många är de som har planerat, skrivit säljtexter, ritat konceptbilder och bestämt sig för att försöka få in pengar från en bred allmänhet. För att sedan också falla pladask. För andra har det gått bättre. Svenske Simon Stålenhags konstbok Ur varselklotet lanserades för en global publik och räknaren landade på 320 000 amerikanska dollar.

Jimmy Wilhelmsson och Orvar Säfström. Foto: Lars Jansson/Bengt Alm
Jimmy Wilhelmsson och Orvar Säfström. Foto: Lars Jansson/Bengt Alm

Riktigt så mycket drog inte Mutant: Minnen från den förbjudna zonen in. Men författarna Orvar Säfström och Jimmy Wilhelmsson är ändå nöjda med de 550 000 kronor de drog in i den kampanj som pågick från mellandagarna till slutet av januari.

– Större delen av pengarna kom första dygnet. Vi har ju pratat om boken långt innan vi la upp kampanjen. Det största misstaget man kan göra är att berätta om sitt projekt när man redan har lagt upp det. När kampanjen är uppe ska folk redan vara sugna. Vi hade 150 000 kronor som lägsta gräns och de nådde vi på minde än en timme, säger Orvar Säfström.

En Kickstarter-kampanj innebär att man backar ett projekt, snarare än att köpa en produkt. Kampanjerna har sedan belöningar och de allra flesta brukar betala så att de får exempelvis en bok eller ett paket med flera unika saker som aldrig kommer nå handeln.

– Pengarna vi får in är inte direkt i fickan. Inte i närheten. Men det hjälper oss att komma i gång. Man måste också vara försiktig. Det finns projekt som gått så bra och lovat så mycket att de tappat kontrollen på utgifterna och gått back, berättar Säfström.

Kickstarter och publikfinansiering handlar om att få med fans på båten, tycker Säfström. I fallet Mutant handlar det om dem som var tonåringar på 1980-talet. Mutant var, och är faktiskt fortfarande, ett rollspel. Alltså ett spel där deltagarna hittar på en historia tillsammans, med hjälp av de regler och berättelser som följt med spelet.

– Det första spelet släpptes 1984. Det var en tid när datorerna började komma, genforskning diskuterades, det var mitt i kalla kriget och det fanns en rädsla för kärnvapen. Det kändes i luften att vi lever i en farlig tid. Lite på samma sätt som i relationen mellan Trump och Nordkorea i dag. Det man gjorde var att man skapade en svensk parallell till det. Då blev det inte bilar i öknen, det var ett spel med muterade rävar i granskogen i Jämtland, säger Säfström.

Är boken intressant för de som inte har relation till spelet?

– Det är en svår balansgång att få det att passa för alla. Men jag tror att det är ganska få som köper en bok på 200 sidor som väger två kilo om man aldrig har hört talas om spelet. Boken vänder sig främst till gamla spelare och nostalgiker. Men vi försöker också skriva en text som sätter Mutant i ett sammanhang. Det är ett fenomen från Sverige som lever än i dag.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Är du en som skjuter upp eller sätter i gång? Foto: Justina Öster

Skjuter du upp trista saker?

Prokrastinering. Nu måste jag verkligen städa ur förrådet. Jag hittar ju ingenting! Först måste jag bara ut med hunden, tvätta bilen, ringa mamma och köpa mjölk. Men oj, vad sent det blev! Brukar du prokrastinera?

I boken beskriver Qaisar Mahmood hur han som managementkonsult kunde göra en omvänd klassresa på fem minuter genom att byta om till matbudskläder. Foto: Pernilla Ahlsén

”Ingen såg mig i ögonen”

Mötet. Författaren och managementkonsulten Qaisar Mahmood testade att jobba som matbud på Foodora i tre månader. Nu har han skrivit en bok om upplevelsen.

Lika mycket chaufför som författare

Kultur. 1999 gav lastbilschauffören, författaren och Transportarbetarens krönikör David Ericsson ut sin första bok. En rosad novellsamling om livet på och kring vägen. – Min svensklärare höll upp mina uppsatser som döda råttor inför klassen, säger han.

Tema sömn
Tema Sömn. Illustration: Unni von Feilitzen

Så klarar du nattskiften

Sömntips. Jobbar du natt? Då löper du större risk att drabbas av sömnstörningar, övervikt och hjärt-kärlsjukdomar. En trött förare är dessutom en farlig förare. Men det finns knep som gör att du klarar skiftarbetet bättre.

”Jag märker att det tar längre tid att återhämta sig och bli människa igen”, säger lastbilschauffören Tobias Olausson. Foto: Pernilla Ahlsén

”De mörka timmarna är jobbigast”

Skiftjobbaren. Kaffe, en bensträckare eller en kort tupplur. Det är knep som lastbils­chauffören Tobias Olausson tar till för att klara nattpassen. Men ju äldre han blir desto svårare är det att återhämta sig.

Snabbkoll
Snabbkoll: Varsel och uppsägningar. Illustration: Mattias Käll

Varsel och uppsägningar

Av med jobbet? Sverige ser ut att vara på väg in i en lågkonjunktur. Då ökar risken för varsel och uppsägningar. Så fungerar det och det är skillnaden.

Kultur
Högakustenbron, Sveriges svar på Golden Gate – och nästan lika lång. Hängbron över Ångermanälven, nära mynningen, öppnade 1997 och kortar E4:ans sträckning med nära en mil. Foto: John Antonsson

Sverige är rikt på broar

Förbindelser. Broar binder samman land, förkortar vägen och gör det möjligt att gå eller cykla under stora trafikleder. De riktiga långsträckarna tjänar också ofta som symboler för sin hemtrakt. Och Sverige är rikt på broar.

Snabbkoll
Snabbkoll om stridsåtgärder/konflikter. Illustration: Mattias Käll

Det här händer vid strejk

Konflikt. Transports förbundsordförande har varnat för en tuff avtalsrörelse och utesluter inte stridsåtgärder. Men vad är egentligen strejk och lockout?

Dina pengar
Mynthögar

Hänger din arbetarlön med?

Löneutveckling. LO-arbetarna halkar efter tjänstemännen. Det har LO visat i flera av sina årliga sammanställningar. Det har skett en så kallad löneglidning som gjort att tjänstemännens löner ökat mer än ”märket” sedan år 2000.

Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet. Foto: Pernilla Ahlsén

En dag i bärgningsbilen

Arbetsmiljö. Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet.

Snabbkoll
Snabbkoll: Avtalsrörelse Illustration: Mattias Käll

Vägen till din nya lön

Avtalsrörelse. I år ska Transport förhandla fram nya avtal för sina medlemmar. Här är några saker som är bra att veta.

Arbetsmiljö
Procentsatserna bygger på svar från chaufförer på samtliga arbetsorter. Om enbart svar från de större städerna i Östergötland, Linköping och Norrköping, räknas med blir vissa resultat andra. Så är det en högre andel, 94 procent, av dem som kör i de stora städerna som anger att de ofta eller ibland känner stress på grund av körtiderna (fråga 6) och hela 86 procent som svarar att körtiderna inte är tillräckliga för att utföra arbetet på ett säkert sätt, jämfört med 72 procent om svaren från samtliga arbetsorter tas med (fråga 1.) Grafik: Petrus Iggström

Fackets enkät gav svart på vitt om körtid och stress

Transport. De visste att det var problem. Men också att förändring krävde fakta. Linköpingsavdelningen gjorde en enkät som svart på vitt visar hur pressade arbetsförhållanden är för färdtjänstförare. Så vill arbetsgivare, regionens trafikbolag och politiker nu förändra villkoren.

Arben Pepi, Transportombud, och Patrik Emanuelson, skyddsombud, utanför Vikbolands taxi i Linköping. Foto: Lilly Hallberg

”Enkäten speglar verkligheten vi lever i”

Stressigt. – Många nya upplever att det är för stressigt och slutar, fast alla skulle tjäna på en erfaren yrkeskår, säger färdtjänsföraren Patrik Emanuelson.

Det regionala trafikbolaget Östgötatrafiken upphandlar servicetrafik för hela regionen och har även uppdrag i angränsande län, vilket bland annat innebär sjuktransporter till angränsande län. Genrebild. Foto: Lilly Hallberg

Så vill facket gå vidare

Uppföljning. Redan första sittningen med åkerierna gav resultat: Muntligt löfte att färdtjänstförare ska få betald lunch vid körningar till annan ort. Något inte ens hälften kan räkna med i dag.

Mattias Näsström, biträdande trafikchef på Östgötatrafiken.

Östgötatrafiken: ”Vi fortsätter dialogen”

Upphandlaren. Förarnas arbetstid, fordonsschema och raster måste facket först reda ut med arbetsgivarna, åkerierna. Först sedan kan det bli tal om möte i grupp med upphandlaren av serviceresor, Östgötatrafiken. Nu är det dags.

Jan-Owe Larsson (M) är ordförande och Annsofi Ramevik (S) är andre vice ordförande i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd.

Hallå politiker, vad kan och vill ni göra?

5 frågor. Transportarbetaren har ställt fem frågor till två politiker i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd, som tagit del av Transports enkät Körtider och stress.