Björnfamilj
Close
”Björnfamilj” av Nils Gulliksson. Illustration ur den första utgåvan av rollspelet Mutant.
Close

Kickstart för Mutant-bok

Kultur. En halv miljon kronor efter en månads insamling till en bok om ett spel. Så kan det funka i dag. Entusiaster kan själva vara med och finansiera kultur, redan innan den har skapats.

Wassberg tar OS-guld i femmilen, Reagan blir omvald till president och Ronja Rövardotter går upp på bio. Året var så klart 1984 och det var dags för förlaget Äventyrsspel att skapa något unikt. Deras spel Drakar och demoner fanns i barnrum i hela landet och än hade hysteri och skräck för rollspelen inte blivit ett fenomen. Men just det året kom också ett nytt spel. Som bland en del fantaster hålls så högt något kan hållas.

På sajten Kickstarter dör och föds drömmar. Finansieringsplattformen startade för snart nio år sedan. Många är de som har planerat, skrivit säljtexter, ritat konceptbilder och bestämt sig för att försöka få in pengar från en bred allmänhet. För att sedan också falla pladask. För andra har det gått bättre. Svenske Simon Stålenhags konstbok Ur varselklotet lanserades för en global publik och räknaren landade på 320 000 amerikanska dollar.

Jimmy Wilhelmsson och Orvar Säfström. Foto: Lars Jansson/Bengt Alm
Jimmy Wilhelmsson och Orvar Säfström. Foto: Lars Jansson/Bengt Alm

Riktigt så mycket drog inte Mutant: Minnen från den förbjudna zonen in. Men författarna Orvar Säfström och Jimmy Wilhelmsson är ändå nöjda med de 550 000 kronor de drog in i den kampanj som pågick från mellandagarna till slutet av januari.

– Större delen av pengarna kom första dygnet. Vi har ju pratat om boken långt innan vi la upp kampanjen. Det största misstaget man kan göra är att berätta om sitt projekt när man redan har lagt upp det. När kampanjen är uppe ska folk redan vara sugna. Vi hade 150 000 kronor som lägsta gräns och de nådde vi på minde än en timme, säger Orvar Säfström.

En Kickstarter-kampanj innebär att man backar ett projekt, snarare än att köpa en produkt. Kampanjerna har sedan belöningar och de allra flesta brukar betala så att de får exempelvis en bok eller ett paket med flera unika saker som aldrig kommer nå handeln.

– Pengarna vi får in är inte direkt i fickan. Inte i närheten. Men det hjälper oss att komma i gång. Man måste också vara försiktig. Det finns projekt som gått så bra och lovat så mycket att de tappat kontrollen på utgifterna och gått back, berättar Säfström.

Kickstarter och publikfinansiering handlar om att få med fans på båten, tycker Säfström. I fallet Mutant handlar det om dem som var tonåringar på 1980-talet. Mutant var, och är faktiskt fortfarande, ett rollspel. Alltså ett spel där deltagarna hittar på en historia tillsammans, med hjälp av de regler och berättelser som följt med spelet.

– Det första spelet släpptes 1984. Det var en tid när datorerna började komma, genforskning diskuterades, det var mitt i kalla kriget och det fanns en rädsla för kärnvapen. Det kändes i luften att vi lever i en farlig tid. Lite på samma sätt som i relationen mellan Trump och Nordkorea i dag. Det man gjorde var att man skapade en svensk parallell till det. Då blev det inte bilar i öknen, det var ett spel med muterade rävar i granskogen i Jämtland, säger Säfström.

Är boken intressant för de som inte har relation till spelet?

– Det är en svår balansgång att få det att passa för alla. Men jag tror att det är ganska få som köper en bok på 200 sidor som väger två kilo om man aldrig har hört talas om spelet. Boken vänder sig främst till gamla spelare och nostalgiker. Men vi försöker också skriva en text som sätter Mutant i ett sammanhang. Det är ett fenomen från Sverige som lever än i dag.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Mattias Käll medverkar ofta i Transportarbetaren. Foto: Lilly Hallberg

Plasten, livet, döden – möt vår illustratör Mattias Käll

Kreativ. Mattias Källs människor hittar sedan länge vägen in i Transportarbetaren. Tidningens ofta anlitade illustratör utforskar i sin konst också vårt förhållande till varandra och till naturen – och är sedan årsskiftet utvecklingsledare för bild och form i Region Örebro.

Peter Viitanen var tvungen att lära sig köra lastbil för att klara rollen som lastbilschauffören Erwin i ”Försvunna människor”.

Peter Viitanen lärde sig köra lastbil för rollen i ”Försvunna människor”

Spänning. SVT:s nya serie ”Försvunna människor” har utsetts till en av årets bästa serier i Europa. Transportarbetaren har träffat Peter Viitanen som spelar huvudrollen som lastbilschauffören Erwin.

Alexandra Einerstam. Foto: Kamilla Kvarntorp

Min mammas mat

Krönika. När jag var barn bodde jag och min tyska mamma i en liten by där alla, utom mamma, var ”inrikes födda”. Vi var annorlunda. Mamma bakade tyskt surdegsbröd och vanliga pålägg på smörgåsen var smör, Teewurst och skinka från Schwarzwald. De kvällar hon inte jobbade åt vi Abendbrot.

Nilsbuss-kollage

Så ska servicetrafik på villovägar stoppas

Upphandlingar. I pengar handlar det om chaufförer som blivit blåsta på tusentals kronor varje månad. I arbetet handlar det om stress, arbete på ”raster” och fordon med stora brister. Både fack och förare hoppas nu att ett pilotfall ska visa Nilsbuss att bolaget måste göra om – och rätt betala sina skulder till förarna för utfört arbete.

Vad hände sedan?
Så här tre år efteråt är den gamla konflikten om Icas mattransporter på Tommy Nordberghs åkeri överspelad och tillhör det förflutna. ”Nu jobbar vi med andra saker. Det har blivit mycket bättre, säger chauffören och skyddsombudet Kenneth Fransson.

Krisen på Tommy Nordberghs åkeri ledde framåt

Arbetsmiljö. Hösten 2019 hamnade två skyddsombud på Tommy Nordberghs åkeri i en konflikt med ­arbetsgivaren när de tog strid för säkerhet och bättre arbetsmiljö på ­bilar med dubbla lastplan. Tre år senare är bilarna fortfarande i bruk, men stämningen en helt annan.

Marko Juvonen avdelning 17. Foto: John Antonsson

Utbildning ska minska olyckorna

Arbetsmiljö. Konflikten på Tommy Nordberghs åkeri har lett till att Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd, Tya, ser över vad de kan göra för att öka medvetenheten om riskerna vid dubbelplansekipage. Syftet är att förhindra tillbud och olyckor.

Snabbkoll
Snabbkoll: Så blir du blåst på lönen

Så blir du blåst på lönen

Dina pengar. Arbetsgivare kan blåsa anställda på lön på många sätt. Här är några exempel att vara vaksam mot. Hämtade från verkligheten.

Högt pris för samhällsbetald trafik

Ingen utväg mot bättre villkor?

Upphandlingar. Fusk med raster, brister på utrustning och jour utan betalning med konstruktionen ”flexbank”. Nilsbuss är ett annat bolag som facket i flera år försökt förmå följa avtal – och uppdraget från regionerna.

Högt pris för samhällsbetald trafik
Bristen på förare som kör färdtjänst och annan upphandlad servicetrafik är stor. Även Ronnie Persson i Värmland funderar på att sluta sedan det blev klart att regionen åter har gett hårt kritiserade Trendtaxi avtal. Foto: Lilly Hallberg

Skandalbolagen vinner viktig servicetrafik

Upphandlingar. De är ökända, har fått avtal hävda och tvingats betala miljonbelopp i vite. Ändå kör flera stora bolag vidare efter att ha vunnit nya upphandlingar av färdtjänst, sjuktransporter och skolskjutsar. Förlorare blir ofta förarna.