;
Krönika

Jag gillar Greta!

Davids krönika. Jag har aldrig träffat miljöaktivisten Greta Thunberg. Men på lite omvägar känner jag till mer om henne än det som står i pressen. Och jag kan bara säga en sak: ta flyget hem Greta, du får det!

Hennes insats och genomslaget för klimatkampen är enorm. Men det är kanske bäst som det är just nu.

Jag tänker inte belasta den här krönikan med fakta som jag googlat fram om klimatet. Mycket verkar osäkert och de som larmar mest bland miljödebattörerna kan säga: ”Allt vi måste göra nu borde gjorts för tio år sedan”. Fast det verkar vara de som flyger mest av alla.

Kanske är det absolut nödvändigt att förlägga en klimatkonferens på Hawaii? Och kanske måste en miljöforskare flyga till spanska solkusten en vecka för att läsa in sig på någon miljörapport?

Som chaufför kan det hända att man får frågor som: ”känns det inte tråkigt att göra något så miljöförstörande som att köra lastbil?” Det givna svaret känner nog de flesta till och det uttrycktes ovanligt väl på bakdörrarna till en tysk frysbil.

I översättning stod det: ”om inte jag fanns så skulle Autobahn vara lika tom och fin som ditt kylskåp!”

Samtidigt har vi en reell miljökris. Medeltemperaturen har tydligen stigit upp till fyra grader i snitt nära polerna. Där smälter glaciärerna och isbergen och kalvar ut i de alltmer stigande haven.

Något som också syns på Skånes västkust, där stormar och havshöjningen gjort att husen nära stränderna håller på att glida ut i vattnet.

Själv har jag alltid varit något av en miljömupp. Jag flyger i stort sett aldrig och har ingen bil.

Jag tror och har länge trott att klimatkrisen egentligen är en möjlighet. Som att ta hem produktion till Sverige. Och att exempelvis slippa idiotier som att tillverka en bro i Kina och frakta den tusentals nerskitande mil till Stockholm.

Textilindustrin kunde komma tillbaka, fast nu med AI-robotar och 3D-skrivare som syr. Det ger ändå massvis med arbetstillfällen och ökat välstånd.

Viktigt är också att slippa kinesernas ökande inflytande. Med hemflyttad energisnål industri blir vi ett riktigt land igen och inte bara ett kringflytande ingenting som kriminella och rika drar nytta av.

En gång fanns det faktiskt planer på att bilda en nordisk union i stället för att gå med i EU. Jag bodde i Danmark på den tiden och många danskar var för det. En dröm tycker jag, för då skulle vi ha allt vi behöver nära oss. Så heja klimatkampen och Greta!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Svensk sommar

Davids krönika. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Thomas hedrar sin avlidna vän - med radiostyrda lastbilar . Foto: Dexter Svärd Huss

Thomas hedrar sin avlidna vän – med radiostyrda lastbilar

Hobby. För vissa är radiostyrda lastbilar mer än en hobby. Det är en gemenskap i ett annars bitvis ensamt yrke – och ett sätt att minnas. – Vi har ett par stycken bilar som är byggda för att hedra chauffören som har omkommit, säger Thomas Helin, ordförande i RC Trucks.

Jag, en ”eltrucker”

Davids krönika. Eltrucker är kanske att ta i. Jag har bara kört ellastbil en gång i cirka 70 mil. Men känslan av välbehag är bestående och en glädje över att ingenjörerna i lastbilsbranschen hittat på en så vettig sak.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Jag, en ”eltrucker”

Åkeri. Eltrucker är kanske att ta i. Jag har bara kört ellastbil en gång i cirka 70 mil. Men känslan av välbehag är bestående och en glädje över att ingenjörerna i lastbilsbranschen hittat på en så vettig sak.

Apropå första maj!

Politik. Donald Trump kan knappast sägas vara något strategiskt geni. Men frågan är hur mycket man kan anklaga just honom för att hela världen är i gungning i bränslebristens spår.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

Varför sitter så få ­arbetare i riksdagen?

Representation. I år är det val till riksdag, region och kommun. Arbetarklassen lyser dock med sin frånvaro i svensk politik. Det är inte en slump. Det är ett klasstak som stänger ute stora grupper från makten.

Från äta, sova, jobba, dö till ett liv som håller

Arbetstid. Vi jobbar fortfarande som om året var 1973 (då 40 timmars arbetsdag infördes). Arbetstiden har stått stilla men världen har förändrats. Arbetstiden ligger dock orubbligt kvar och resultatet blir att allt fler arbetare upprepar mantrat: äta, sova, jobba, dö.

Jag är stolt över Transport

Ordförandeord. Sommaren och semestertiden har tagit slut för de flesta. För egen del har jag hunnit med fyra veckors ledighet med väldigt mycket lugn och ro med tid för vila inför en sannolikt intensiv höst och vinter. Vi står närmast inför en valspurt, sedan valet.

Semester är en rättighet, inte en bemanningsreserv

Debatt. Semester är till för återhämtning. När semestern väl är beviljad är huvudregeln att den ska gälla. Att en arbetsgivare i undantagsfall kan återkalla semester bygger inte på någon uttrycklig bestämmelse i semesterlagen, utan på arbetsrättslig praxis och får bara komma i fråga under mycket speciella omständigheter.

Höstens val avgör: kvalitet eller lägsta pris

Debatt. När kommuner och regioner upphandlar verksamhet för miljardbelopp är det lätt att fastna i priset. Men våra skattepengar ska inte bara köpa den billigaste lösningen. De ska också köpa kvalitet, trygghet och schyssta arbetsvillkor.

Så närmar vi oss valet

Krönika. Om två månader är det dags att välja dem som ska representera oss såväl i Sveriges riksdag som i landets regioner och kommuner. Det märks alltmer på olika vis, också här i Transports tidning.

A-kassan är ett skydd mot lönedumpning

Debatt. Just nu är det onekligen intressanta tider inför valet. Under denna mandattid har Tidöpartierna lyckats driva igenom en reform som syftar till att få ut folk snabbare till nya anställningar om de blir arbetslösa av någon anledning. Men om oturen är framme kan resultatet bli att folk snabbare drivs från hus och hem i stället för det de faktiskt avser.

Du förtjänar ett mer fungerande arbetsliv

Ordförandeord. Vad händer med arbetstidsförkortningen som LO-kongressen 2024 beslutade om att driva som en prioriterad fråga? Ja, den frågan kan man ju två år senare med fog ställa, tycker jag.

;