Avtalsrörelsen tidningsbud
Avtalsrörelsen: Tidningsbud & reklamutdelare

Hopp för buden

Tidningsbud. Det här handlar om en bransch under hård press – medier i allmänhet och tryckta tidningar i synnerhet. Utsatta och längst ut i kedjan finns tidningsbuden.

– Det är förändringar nästan varje år. Vi har fått väldigt långa rundor, men inte så mycket tid, säger Madelaine Krogh-Svendsen, tidningsbud i Varberg.

Företag runt om i landet varslar tidningsbud om uppsägning. Morgonutdelning läggs ner i glesbygder. Budens distrikt ritas om, blir större men med färre lådor att besöka. Filialer läggs ner.

På orter där varslen har blivit för omfattande ger Transports lokala ombudsmän buden rådet att se sig om efter en annan försörjning.

Bakgrunden är papperstidningarnas vikande upplagor, och med dem minskande annonsintäkter som försvagar koncernernas ekonomi. Allt fler läser dagstidningar digitalt, snart blir de fler än pappersläsarna.

– Med samma runda och färre stopp blir det en ökad kostnad för varje utdelad tidning, konstaterar Tobias Lindberg, analysansvarig på branschorganisationen Tidningsutgivarna.

Unga väljer bort papperstidning – grafik

 

Hopp till e-handeln

Men det finns hopp. Ett stavas låsbara utrymmen som tidningsbudet kan komma åt för att leverera paket. Både tidningsanalytikern och arbetsgivarna i Medieföretagen skissar på praktiska lösningar som kan göra att merparten av den svällande e-handeln hamnar hos tidningsbuden.

– Det kan vara en stor låda utomhus vid villor, eller en renässans för farstun i lägenheter. Budet kan öppna ett elektroniskt kodlås under en viss tid och leverera paket som är för stora eller för värdefulla för att hänga på dörren, säger Tobias Lindberg.

– Ja, bolagen funderar mycket över affären med låsbara lådor och utrymmen, bekräftar Anders Bergqvist, arbetsrättsjurist på Medieföretagen.

Ett argument för fortsatt morgonutdelning har Örnsköldsviks Allehanda levererat. Upplagetappet blev 12,4 procent under ett drygt års experiment med postutdelning av hela upplagan. När Bonniers köpte koncernen Mittmedia anställdes tidningsbud igen och ÖA kommer återigen till morgonkaffet.

Early Bird

Medan vecko- och månadstidningar (som Transportarbetaren) blivit en naturlig del av tidningsbudens jobb, har distribution av brev och paket lite mer kommit och gått i de olika företagen. Under hösten har dock en rad mediehus satt ner foten och lanserat pakettjänsten Early Bird. Idén är att just kapa åt sig en större del av utdelningen av de varor som svenskarna beställer via nätet.

– Vi täcker 85 procent av hushållen och har goda förhoppningar om att växa vidare, berättar Pelle Lönn, affärsansvarig på Early Bird.

Egentligen har tjänsten funnits i flera år, genom distributionsföretagens nätverk MTD. Skillnaden är att den nu får ett namn och ska marknadsföras hårdare – både till företag som säljer via nätet och kunder som beställer varorna.

En handfull webbshoppar har anslutit sig under hösten, och flera stora företag sägs vara på väg in. Deras kunder kan i sin tur välja tidningsbud – det vill säga Early bird – när de bestämmer hur varorna ska levereras.

Distribution över natten är ett argument i den uppgraderade marknadsföringen. Men även klimat och miljö finns med i reklamen:

– Transportnätet finns ju redan varje natt och en stor del av fordonen är fossilfria, särskilt i städerna, säger Pelle Lönn.

Han framhåller också gärna att alla företag i branschen har kollektivavtal, och att villkoren därmed är säkrade för dem som gör jobbet.

Bisysslor blir huvudsaken?

Transports centrala ombudsman inom tidningsdistribution ser nya uppgifter för buden som en av flera vägar att möta de minskade pappersupplagorna.

– Men om och när paket blir huvudsysslan och tidningsdistribution en bisyssla är det logiskt att buden kommer in i stora transportavtalet, säger Magnus Thelander.

Experten från Tidningsutgivarna, Tobias Lindberg, ser trots allt en hygglig framtid för själv tidningarna. Han hänvisar till en studie från den globala konsultfirman Mather Economics, som visar att läsare är beredda att betala mer för sin tryckta tidning.

– Det finns självklart en smärtgräns. Men företagen kan utveckla sin produkt, göra tidningen än mer relevant. Print har vissa styrkor jämfört med digitala tidningar – som presentation och överskådlighet.

Slutord från en medieanalytiker, positiva för den som räknar med att fortsätta försörja sig som tidningsbud.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Kent Källqvist. Foto: Christina Ahlund

Transportarbetarna förtjänar bättre

Ledare. Efter två år med en pandemi som lamslagit stora delar av samhället blir det allt klarare vad som är vår välfärds kärna. Skola, vård och omsorg ska bara fungera, oavsett sjukfrånvaro och karantän. Men för allt fler blir det nu också tydligt att en annan bransch och dess medarbetare är oumbärlig i ett väl fungerande samhälle: Transportarbetarna, du och dina arbetskamrater.

Olika syn på lagstadgade minimilöner

EU. Ett hot mot den svenska modellen. Begränsad låglönekonkurrens. Professorerna Anders Kjellberg och Jörgen Hettne har olika uppfattning om vad ett direktiv om minimilöner i EU skulle betyda för Sverige.

Minimilöner EU. Grafik: Christina Ahlund

”Vi vill inte ha den här skiten i Sverige”

EU. Sverige har röstat ja till en kompromiss om minimilöner. Men både LO och Transport är tydliga med att de inte har ändrat uppfattning – lagstadgade minimilöner i EU är mycket skadligt för den svenska modellen.

Ungas kommande pensioner. Illustration: Mattias Käll

Kommer dagens unga kunna leva på sin pension?

Pensioner. Den transportarbetare som föddes 2001 och började arbeta som 20-åring kan räkna med pension tidigast vid 67 år. Och om det ska bli en hygglig pension måste hen fortsätta jobba till minst 70.

Snabbkoll
Tjänsteförmåner, illustration av Mattias Käll

Förmån eller fälla – så funkar tjänstefringisarna

Förmåner. Hur stor vinst är det egentligen med bilen som arbetsgivaren ”bjuder” på? Och ger fri surf på jobbmobilen rätt att surfa hur mycket som helst, på vad som helst? Tjänsteförmåner ger inte vinst varje gång till den anställda.

Miljardmissen
Renée Andersson (LO) och Ingvar Backle (Svenskt Näringsliv). Foto LO / Ernst Henry Photography AB

”Ett problem att alla inte får ut sin pension”

Pension. Som Transportarbetaren tidigare har berättat missar många som arbetar tillfälligt i Sverige både sin allmänna pension och tjänstepension. Vem ansvarar för att pensionspengarna inte betalas ut? Vi ställde frågan till LO och Svenskt Näringsliv.

Skolbussföraren Shabaz Jamal, ombudsman Lone Olsson och uppsökaren Jon Wall på parkeringsplatsen utanför Vellinge taxi.

”Utan avtal ingen klisterlapp”

Taxiprojektet. Regn, rusk och grillad korv. Skolbussföraren Shabaz Jamal skakar hand med ombudsman Lone Olsson. Men alla blir inte lika glada när Transports Malmögäng dyker upp för att märka bilar. Med kollektivavtal.

Minimilöner
Minimilöner EU. Grafik: Christina Ahlund

”Vi vill inte ha den här skiten i Sverige”

EU. Sverige har röstat ja till en kompromiss om minimilöner. Men både LO och Transport är tydliga med att de inte har ändrat uppfattning – lagstadgade minimilöner i EU är mycket skadligt för den svenska modellen.

Svenskt Näringsliv fortsatt kritiskt mot minimilöner

EU. Svenskt Näringsliv tycker att kompromissen om minimilöner, som ministerrådet har förhandlat fram, är bättre än EU-kommissionens tidigare förslag. Men arbetsgivarorganisationen tycker fortfarande att det är dåligt med ett EU-direktiv om minimilöner.

Olika syn på lagstadgade minimilöner

EU. Ett hot mot den svenska modellen. Begränsad låglönekonkurrens. Professorerna Anders Kjellberg och Jörgen Hettne har olika uppfattning om vad ett direktiv om minimilöner i EU skulle betyda för Sverige.

Kultur
Fattigt familjeträd. Många med så kallat enklare bakgrund har rätt oklar bild av hur släktbanden bakåt löper. Död, ”oäkta barn”, skilsmässor och sjukdom är ofta sådant som det talats tyst om. Före forskningen tappade jag bort mig bortom mormor och farmor.

Vem tror du att du är?

Familj. Släktforskningen har fått ett uppsving. Nätet och modern dna-teknik öppnar nya möjligheter. Men fortfarande ger kyrkböckerna en unik grund för att forska för den som har rötter i Sverige.

Folkmassa och siffror

Miljardmissen

Pensioner. Nästan 80 000 människor som har arbetat tillfälligt i Sverige har inte fått ut allmän pension som de har tjänat in. Totalt ligger över 6 miljarder kronor och väntar på dem i pensionssystemet. Och hos pensionsbolagen finns tjänstepension att hämta. Många vet inte vilka rättigheter de har. Nu efterlyser Transport mer information.

Bidhu Bhushan Das. Foto: Kamilla Kvarntorp

”Många kollegor vet inget om svensk pension”

Pensioner. Flera utländska bud som Transportarbetaren har träffat har inga eller dåliga kunskaper om sin svenska pension. De som vet att de tjänar in till pensionen vet inte hur de ska göra för att få ut pengarna.

Kjell Rautio jobbar som utredare på LO. Han har skrivit och debatterat om sjukförsäkringen i mer än tio år.

”Inkomstskyddet måste förstärkas”

7 frågor. Hur trygg är den som blir sjuk? Och vad betyder regeringens nya giv om sjukförsäkringen? Kjell Rautio, LO:s expert på sjukförsäkringar, svarar på sju frågor.