;
Tidningsbuden är väldigt lojala och plikttrogna. Det brukar arbetsgivarorganisationens Anders Bergqvist och Charlott Richardson höra från distributionsföretagen: ”Och de har en viktig demokratisk uppgift i dag, i tider av faktaförvrängning och spridning av rena lögner.”
Close
Tidningsbuden är väldigt lojala och plikttrogna. Det brukar arbetsgivarorganisationens Anders Bergqvist och Charlott Richardson höra från distributionsföretagen: ”Och de har en viktig demokratisk uppgift i dag, i tider av faktaförvrängning och spridning av rena lögner.”
Close
Avtalsrörelsen: Tidningsbud & reklamutdelare

Arbetsgivarsidan tar strid om arbetstiden

Medieföretagen. Arbetsgivarna vill ha flexibilitet. Facket vill ha betalt för hela arbetspasset. Lönerna lär följa de andra uppgörelserna i 2020 års avtalsrörelse för tidningsbud.

Sämre lönsamhet i mediebranschen påverkar de nio distributionsföretagen. De ingår i mediekoncernerna och pressas i frågor om effektivitet och kostnader av sina ägarbolag. Något som arbetsgivarna gärna vill spela in i avtalsrörelsen.

– Oavsett utrymme räknar vi med att hamna på märket, säger Magnus Thelander, Transports centrala ombudsman och ansvarig för tidningsdistributörernas kollektivavtal.

Så fungerar svensk arbetsmarknad, med industrifacken som går före och gör upp om sina löneökningar. ”Märket” är deras procentuella höjning som den övriga arbetsmarknaden sedan följer.

Avtalsrörelsen handlar därför mycket om andra sorts krav från facket. Och andra frågor som arbetsgivarna vill få med.

För tidningsdistribution kommer det att handla om extratid – och ersättningen för den. Det kommer också att handla om ifall arbetstiderna ska vara mer eller mindre flexibla jämfört med i dag.

Extratiderna kräver en viss förklaring: Extratid 1 beordras av arbetsgivaren och ersätts med 50 procent mer än den vanliga timlönen. Det kan handla om planerad totalutdelning av tidningen och ska förvarnas om. Extratid 2 är när det dagliga arbetet tar längre tid än vad som står i schemat. Ersättningen är densamma som för den planerade extratiderna, men fack och arbetsgivare är ofta oense om när den faktiskt inträffar.

Anledning till extratid

Så här säger arbetsgivarparten genom Anders Bergqvist, jurist på Medieföretagen:

– Företagen vill se en anledning till extratid: väder, väglag, försenade tidningar till exempel. De vill inte betala till den som regelmässigt rapporterar extratid. Det går inte att släppa det helt fritt fram för arbetstagarna när de ska få extra betalt.

Och så här resonerar Transports Magnus Thelander:

– Min syn är att så länge ett bud har gjort sina uppgifter utan att maska ska extratid 2 utgå om hen jobbar längre än vad som står i schemat. Vi har ett tryck från medlemmarna att hantera extratid 2, och har haft några centrala förhandlingar om detta.

En förhandlingsdelegation med sikte på distibutörsavtalet är utsedd och träffas en bit in på det nya året för att knåda fram Transports krav. 13 personer stark, ungefär hälften är fackligt förtroendevalda tidningsbud ute på företagen, resten anställda på Transports avdelningar eller förbundskontor.

Arbetsgivarna förvarnar om krav på större flexibilitet när det gäller tidningsbudens arbetstider.

– Företagen vill att arbetstiden ska kunna fluktueras under en termin, utifrån sina behov. I dag har avtalet en begränsningsperiod på fyra veckor. De vill kunna schemalägga vissa längre pass om det går att planera i förväg, till exempel vid totaldistribution eller om det är mycket paket under vissa perioder, säger Anders Bergqvist på Medieföretagen.

Få bort begränsning

Han och organisationens vd Charlott Richardson vill också få bort en begränsning mot söndagsarbete som finns i det centrala avtalet. Detta utan att tidningsbud ska arbeta sjudagarsvecka, tanken är att det som nu finns bud som jobbar bara enstaka dagar i veckan.

Argumenten mot ökad flexibilitet vässas i fackets avtalsdelegation, trots att de ännu inte pratat ihop sig.

– Det är viktigt att hålla emot, säger Tommi Nilsson, som jobbar på Premo i Stockholm och ingår i delegationen. Så länge tidningsutbärning är ett deltidsarbete för många anställda måste vi hålla emot de kraven.

Ob-tillägget är en återkommande diskussion i branschen. För morgontidningsutdelning är tillägget lågt (9 kronor och 40 öre per timme på vardagsnätter), som resultatet av en facklig strategi att satsa på grundlönen i stället. Ett bud som jobbat tio år i branschen tjänar i dag nära 165 kronor i timmen.

– Om denna strategi ska ändras är en fråga för avtalsdelegationen att eventuellt diskutera. Och hämta in synpunkter och förankra bland medlemmarna, säger Magnus Thelander.

– Men man kan fråga sig om det är förnuftigt att ändra proportionerna och höja ob:t i dag. Om tidningarna skulle börja delas ut på eftermiddagarna – puff – så vore tillägget borta.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Pontus Blüme. Foto: Emil Flisbäck

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

Så byggde Transport upp styrkan på Ryanair

Organisering. När Transport tog över organiseringen av kabinpersonalen hade förbundet inga medlemmar på Ryanair. Regelbundna besök på arbetsplatsen, medlemsvärvning och nya förtroendevalda gav facket styrka att kräva kollektivavtal.

Budbilschauffören Johannes undrar om flera behörigheter och utökat ansvar ger mer i lön enligt avtal. Illustration: Martin Heap

Kan jag kräva högre lön för ADR-behörighet?

Transport. ADR-behörighet, semester på vintern och beordrat arbete på röda dagar – vad säger kollektivavtalet om det? Och var är facket? Transports experter svarar.

Fråga facket
Budbilschauffören Johannes undrar om flera behörigheter och utökat ansvar ger mer i lön enligt avtal. Illustration: Martin Heap

Kan jag kräva högre lön för ADR-behörighet?

Transport. ADR-behörighet, semester på vintern och beordrat arbete på röda dagar – vad säger kollektivavtalet om det? Och var är facket? Transports experter svarar.

Vägsträckan
Från spets till spets. Sveriges högsta fyr (41,6 meter) Långe Jan står längst ned på Ölands södra udde … … och på öns stora grund och norra udde står 32 meter höga Långe Erik (byggd av kalksten) och spejar ut över havet.

Öland från fyr till fyr

Länsväg 136. Över karg alvarmark, genom heta semesterorten, bakom husvagnskaravaner, förbi slott och stugor – vi tog Ölands huvudväg i juli.

Timmerbil sedd genom backspegel

Nya kunskaper om farliga vibrationer i förarhytten

Arbetsmiljö. Forskaren Jens Wahlström har kartlagt timmerbilsförares utsatthet för vibrationer och långvarigt stillasittande arbete. En ny modell ska minska riskerna för ohälsa.

Fråga facket
Kan man hyra semesterboende genom Transport? Illustration: Martin Heap

Kan man hyra stuga genom facket?

Transport. Finns det chans att hyra semesterboende genom Transport till ett bra pris? Och har den som blivit uppsagd från ett åkeri på grund av arbetsbrist rätt att hoppa in och köra för ett annat åkeri under den betalda uppsägningstiden? Här ger Transports experter svar.

Gör en upptäcktsresa genom Museisverige

Sommar. Fordon, maskiner och verktyg berättar industri­samhällets historia. Landets arbetslivsmuseer visar ett förr med hög igenkänningsfaktor – och erbjuder besökaren att åka med, ofta bokstavligen.

Fråga facket

Måste jag bära upp tidningen?

Transport. Elias undrar om han måste bära upp tidningen då det ibland står en sur gubbe och skäller i trapphuset. Och Linnea vill veta hur det fungerar med röda dagar då hon är timanställd. Transports experter svarar.

Willilam och Fredrik har lastat färdigt inför den femte resan.

De kör dit hjälpen inte når

Hjälparbete. De humanitära behoven vid fronten i Ukraina är akuta. Men att köra hit är livsfarligt och nödhjälp har svårt att nå fram. Vi har träffat tre svenska chaufförer som tagit saken i egna händer.

Första maj
Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Hot och våld
Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

;