Jonas Darnell, serietecknare
Close
Än är inte sista Herman Hedning-rutan ritad för Jonas Darnell. Nystartade Evil Ink Förlag AB fick en riktig kickstart och den matglade grottmannen återuppstod i tidningsform i början av april.
Close
Kultur

Herman Hedning härjar vidare

Serier. Än är inte sista Herman Hedning-rutan ritad för Jonas Darnell. Nystartade Evil Ink Förlag AB fick en riktig kickstart och den matglade grottmannen återuppstod i tidningsform i början av april.

Han tar emot Transportarbetaren i sin ateljé på Södermalm i Stockholm.

– Första halvtimmen tänkte jag … skönt att inte ha en massa deadlines, nu kan jag göra något av alla andra projekt jag tänkt på. Kanske kan jag skriva den där boken. Men sen tänkte jag att man ska nog ha en serietidning i alla fall. Det är inte så att den inte säljer. Egmont är bara så stora att de behöver en stor vinst för att betala alla kontor och anställda.

Då gjorde Jonas Darnell som många andra entusiaster som vill bryta den gamla marknadslogiken, han gick till den nya tekniken. Jonas Darnell startade en kampanj på Kickstarter för att få in pengar till att finansiera utgivningen av Herman Hedning på eget förlag.

– Vi tänkte att vi skulle kanske få in 300 000, max 400 000 kronor.

Kampanjen blev en av de mest framgångsrika i Sveriges historia, och drog in närmare två miljoner kronor.

Omstart

Jona Darnell vid skärmen
”I min läsekrets finns många chaufförer”, berättar Jonas Darnell och granskar omslaget till premiärnumret. Foto: John Antonsson

I april landade ett 100-sidigt nummer i brevlådan eller på hallgolvet hos backarna som hade tecknat prenumeration.

Just under titeln står det ”reboot”. Det blev ju en omstart för Herman, som började sin resa på Fantomens redaktion 1987.

I slutet av tiden i lumpen fick Jonas Darnell en 91:an i sin hand. Han hade inte läst den innan men såg en tävling. Det var en plansch där man skulle skriva repliker i pratbubblor för att vinna en vindsurfingbräda. Han bröt mot reglerna: ritade av planschen och la till några gubbar. Redaktionen ringde upp honom. De meddelade att han blivit diskad, han bröt ju mot reglerna, men att han kunde få provteckna för 91:an.

– Serietecknare är inget yrkesval man kan göra längre, men på den tiden fick man till och med betalt för att provteckna.

”Rita en humorserie”

Han flyttade snart till Stockholm. Det var tråkigt att jobba hemifrån. Så han lånade en liten plats på Fantomen-redaktionen.

– Redaktören Uffe Granberg kom till mig och sa att du ska rita en humorserie som vi ska ha i Fantomen, annars kastar vi ut dig. Jag tyckte inte att jag hade tid, men då lovade han mig bra betalt, lika bra som Fantomen-tecknarna.

Jonas Darnell kom på karaktären Herman Hedning 1987. Året därpå gjorde den odräglige huvudfotingen med mc-hjälm debut i Fantomen, där han skulle bli kvar till 2013. Tidningen Herman Hedning startades 1998.

– Jag har gjort ganska mycket. För en tid sedan räknade jag ut att jag gjort över 3 000 sidor serier.

Satirisk

Herman Hedning, av Jonas Darnell
Herman Hedning, räddad av fansen.

Herman Hedning är en brutal karaktär som förstör planerna för alla, från Gud till Satan. Men mitt i humorn finns en satirisk ådra.

– Jag försöker göra som Asterix, den kan läsas av alla. Där finns en massa fransk politisk satir, det kan vara att en karaktär är ritad för att efterlikna en fransk minister. Vi förstår inte det i Sverige, men serien fungerar alldeles utmärkt ändå. För den som inte kan läsa kan titta på bilderna och roas av slapstick-humor. I de bästa serierna händer det saker på många nivåer.

– Om jag stoppar in något som bara jag och 40 personer till fattar ska det inte störa någon. Men de här 40 personer kan tycka att just det är jävligt bra. Det är sånt som gör att man älskar serierna.

Populär bland chaufförer

Att det finns många trogna läsare har Jonas Darnell erfarit redan före den egna förslagsstarten. Han har mappar på datorn med bilder som bevis.

– I min läsekrets är det mycket chaufförer. Och det finns jättemånga bilar med motivlackade karosser, många har Herman-tatueringar. I mejlskörden märker jag att det finns en stor kluns lastbilschaufförer, det är en av mina största läsegrupper tillsammans med datornördar och studenter.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Utsikt från Lars-Gunnar Ivarssons fönster. Bilden är manipulerad. Originalet är ett foto av Lars-Gunnar Ivarsson.

Budet, bågarna och böckerna

Litteratur. Tidningsbudet Lars-Gunnar Ivarssons verk utgår från egna personliga intressen. Men böckerna talar om det allmängiltiga, berättar om vägen. Oavsett om det handlar om svenskamerikanen Svens livsresa, en invasion under ökenkriget 1941 eller motorcykeln Indian 741 B Military.

Allan Johansson lutad över den soptunna som programledaren Sverker Olofsson använde sig flitigt av i konsumentmagasinet Plus på SVT.

Sopbilar och historia på unikt museum

Renhållning. Landets enda sopbilsmuseum ligger i Blomstermåla. Modeller och fotografier visar hur fordon, maskiner och verktyg för renhållning förändrats under förra seklet. Lokalerna i Folkets hus rymmer också föremål som vittnar om den industri som präglade samhället under 1900-talet.

Henrik Holmgren, ordförande i Malmöavdelningen. Foto: David Ericsson

Malmöavdelningen tog priset

Läslust. Priset för Årets arbetsplatsbibliotek 2023 delades ut när Boken på arbetsplatsen hölls på Bommersviks kursgård i Järna. Vinnare är Transports avdelning 12 i Malmö och ordföranden Henrik Holmgren fick ta emot diplom och en prissumma på 10 000 kronor.

Ordningsvakter
Säkerhetsvakterna på utbildningen rollspelar för att öva på vilka situationer som kan lösas utan användning av så kallad pepparsprej. Här har två av dem omhändertagit kursledaren Daniel Thulin och håller honom mot väggen. Foto: Tllda Wendefors

Stort ansvar efter kort utbildning

Arbetsmiljö. För 20 år sedan var ordningsvakten Daniel Thulin en decimeter från att dö av skottet från en AK4. I dag vidareutbildar han säkerhetspersonal runtom i Sverige, med målet att ingen ska behöva gå igenom samma sak som han.

Har du pengar att hämta?
Collage med avtalsförsäkringar

Så billiga är dina försäkringar för arbetsgivaren

Avtalat. Du som jobbar på ett företag med kollektivavtal täcks av försäkringar som ger skydd vid händelser som sjukdom, barnafödsel och arbetsskador. Flera av försäkringarna är helt avgiftsfria för företagen. Varför är det så?

Har du pengar att hämta? Du som varit sjukskriven i mer än 14 dagar, varit föräldraledig eller skadat dig på jobbet kan ha pengar att hämta. Läs mer om dina avtalsförsäkringar på avtalat.se. Foto: Shutterstock

Få vet att försäkringarna finns

Avtalat. Tidningsbudet Elisabet Skoog har snart varit sjukskriven i ett år. Hon får sjukpenning från Försäkringskassan och den kollektivavtalade försäkringen AGS.  Elisabet visste om att den fanns, eftersom hennes skyddsombud (som också var en nära kollega) berättade om försäkringen förra gången hon var sjukskriven.

Andreas Ehm är försäkringsinformatör. Han har hjälpt transportarbetare att få ut 1,5 miljoner från sina försäkringar.

Andreas har dragit in 1,5 miljoner kronor

Transport. Andreas Ehm på Transports Halmstadsavdelning brinner för att informera om försäkringar. Han har hjälpt ett 70-tal personer få ut sammanlagt 1,5 miljoner kronor från Afa Försäkring. Han tror att inte ens hälften av alla transportarbetare vet vilka försäkringar de omfattas av.

Snabbkoll
Snabbkoll om nya LAS. Illustration: Mattias Käll

Det här gäller i nya lagen om anställningsskydd

Arbetsrätt. Sedan 2022 gäller den nya lagen om anställningsskydd, LAS. Lär dig mer om vad som gäller vid uppsägning och vad skillnaderna är mellan att jobba på en arbetsplats som omfattas eller inte av huvudavtalet.

Mobbning
Mobbning på jobbet. Illustration: Unni von Feilitzen

200 000 svenskar mobbas på jobbet

Arbetsmiljö. En ny studie visar att 200 000 personer i Sverige utsätts för mobbning på jobbet. Det leder ofta till depression, ångest och i värsta fall döden. Det kan vara så många som två personer i veckan som begår självmord till följd av mobbning på arbetsplatsen.

Mikael Löwdin. Foto: John Antonsson

Vad kan facket göra?

Arbetsmiljö. Många medlemmar vänder sig till skyddsombuden när de utsätts för kränkande särbehandling eller mobbning på jobbet. – Det är tyvärr mer vanligt än man tror, säger Mikael Löwdin som är Transports regionala skyddsombud i Västerås.

Gert Andersson förberedde sig inför mötet med chefen genom att anteckna vad som hänt, datum och klockslag, varje gång kollegan hade varit elak mot honom.

”Vi måste prata mer om hur vi uppför oss mot varandra”

Arbetsmiljö. Gert Andersson har jobbat på flera arbetsplatser där det har förekommit mobbning och har själv blivit utsatt för kränkningar. På kongressen 2022 lade han fram en motion om att Transport ska verka för mobbningsfria arbetsplatser.

Döden på jobbet
Vägen var avstängd stora delar av dagen efter dödsolyckan, där två lastbilar frontalkrockade, på väg 26/47 mellan Mullsjö och Sandhem i januari förra året.

Fler förlorade livet i arbetsolyckor

Arbetsmiljö. Under förra året dog 65 personer på jobbet i Sverige. Det är det högsta dödstalet på många år. Chaufförer är bland de värst drabbade av dödliga arbetsplatsolyckor.

Kollegahjälpens logga

”Det är viktigt att prata och ventilera”

Arbetsmiljö. Dödsolyckor på jobbet och dödliga trafikolyckor ökade under 2023. För den lastbilschaufför som råkar ut för ett trauma i arbetet finns hjälp att få. En grupp chaufförer och åkare finns där som kamratstödjare genom Kollegahjälpen.

Kultur
Allan Johansson lutad över den soptunna som programledaren Sverker Olofsson använde sig flitigt av i konsumentmagasinet Plus på SVT.

Sopbilar och historia på unikt museum

Renhållning. Landets enda sopbilsmuseum ligger i Blomstermåla. Modeller och fotografier visar hur fordon, maskiner och verktyg för renhållning förändrats under förra seklet. Lokalerna i Folkets hus rymmer också föremål som vittnar om den industri som präglade samhället under 1900-talet.