Mikael Gustafsson, Göteborgs hamn
Close
Mikael Gustafsson är stuveriarbetare, skyddsombud och utbildar kolleger i surrningsteknik på APM Terminals i Göteborg.
Close
Avtalsrörelsen

”Här har vi alltid surrat”

Göteborgs hamn. Högt ovanför oss lyser kranens strålkastarljus genom dimman. En grönmålad 40-fotscontainer hänger i vajrarna. Mikael Gustafsson greppar en stång. På APM Terminals sköter hamnarbetarna surrningen åt flera rederier.

– I Göteborg har vi alltid surrat. Vi måste trygga så många jobb vi kan, säger han.

Mikael Gustafsson är facklig förtroendeman och skyddsombud på APM Terminals. Daniel Börjesson är ordförande för hela Göteborgssektionen i Transports stuveriavdelning 2.

De har tagit med en nyfiken reporter upp på däck på containerbåten Helena Shepers.

Det är en skräckblandad upplevelse. Tre steg bakåt, ett fall på tio meter rakt ner i kajens asfalt. Åt motsatt håll ligger havet. Ett par meter till vänster, ett gruvschakt rakt ner i båtens innanmäte. I däcket där vi står öppnar sig hål och gluggar här och var.

– Nu är det ändå ljust. I kolmörker och med snö på däcket gäller det att se var man sätter fötterna, påminner Mikael Gustafsson.

Vi lämnar båten. På väg nedför den lodräta lejdaren är det inte svårt att förstå varför såväl sjömän som hamnarbetare helst vill slippa den manuella surrningen av containrar som staplas på varandra som legoklotsar.

Stålstängerna som används för att säkra containrarna är tunga. – Jag ser det som ett träningspass, man kan inte ha för tjocka kläder på sig, säger Mikael Gustafsson med glimten i ögat. Foto: Jan Lindkvist

Mikael Gustafson är utbildare i godssäkring. För egen del ser han surrningen och de tunga stålstängerna som ett träningspass.

– Förr skötte stuveriarbetarna allt ”surret” i hamnen. Numera utför vi jobbet på uppskattningsvis 25 procent av båtarna. Mätt i gods handlar det nog om 50 procent, eftersom vi har uppdraget på de stora Maersk-jättarna. Skulle vi ta över all surrning på alla rederier handlar det om många nya hamnjobb.

Mikael Gustafsson berättar att hamnarbetarna fått vittnesmål från sjömän som slapp surrningen under en period.

– Nu är de tvungna att utföra jobbet igen, de var förtvivlade. De fick inte betalt för jobbet, utan tvingades göra det på ledig tid.

Lite längre bort på kajen står en jättelik grensletruck bakom staket. I inhägnaden pågår ett försök. Trucken körs utan förare. I andra delar av världen finns redan hamnar som är helt automatiserade. Både kranar och truckar.

Daniel Börjesson har räknat på hur många tjänster som skulle försvinna om APM Terminals gjorde samma sak. Initialt handlar det om minst 85 jobb. Fördelat så här:

  • 12 tjänster har redan försvunnit. Det var när ”gaten”, porten in till hamnen, automatiserades.
  • 68 jobb hotas den dag alla grensletruckar blivit förarlösa.
  • En handfull arbeten rationaliseras bort genom självkörande dragbilar, Tugmasters, och automatisk avläsning av containrar på tåg.

I förlängningen kan det bli fler än 85 jobb som går förlorade. Det sker om företaget automatiserar även krankörningen. I hamnar som infört det sägs en ensam operatör kunna styra tre kranar samtidigt.

Vi kör ut genom grindarna, till Transports fackkontor. Daniel Börjesson sitter i Transports förhandlingsdelegation. Han har jobbat länge i hamnen. Ända sedan tiden då det gick åt 300 man för att lossa en banan-båt.

– Det tog två och en halv dag. På slutet gick det på sex timmar, med 30 man. Fast vi har inte kunden, Banan-kompaniet, kvar. De flyttade till Helsingborg.

Mikael Gustafsson och Daniel Börjesson
Mikael Gustafsson och Daniel Börjesson, sektionsordförande i Transport, tar med Transportarbetaren ombord på en containerbåt. Foto: Jan Lindkvist

Daniel Börjesson konstaterar att Göteborgs hamn tappat fler kunder. Det blev en effekt efter den infekterade konflikten mellan Hamnarbetarförbundet (HF) och APM Terminals. Nu, ett år efter uppgörelsen, väger han orden noga:

– Stämningen mellan facken är ganska god, tycker jag. HF har alltid velat ha inflytande, utan att ta det ansvar som ett kollektivavtal medför.

– I och med avtalet de tecknade förra vintern har förutsättningarna ändrats. HF har rätt att utse legala skyddsombud och när det gäller arbetsmiljö är vi piskade att samarbeta. Arbetsgivaren kallar oss gemensamt till mbl-informationer. Men där stannar det. Vi förhandlar inte tillsammans i avtalsfrågor.

I hamnarna är det många som frågar sig vad HF egentligen uppnådde med konflikten. I Göteborg är det två stora hamnoperatörer som numera anlitar bemanningsföretag, något som inte förekom tidigare.

På APM Terminals finns i dag 156 tillsvidareanställda. Arbetsstyrkan kompletteras med 184 inhyrda arbetare från bemanningsföretaget Adecco. 76 av dem är fastanställda på Adecco, resten timanställda med osäkra jobb.

Samtidigt har APM Terminals helt slutat att använda egna extraanställda, så kallad blixt. I och med inhyrningen av personal har övertiden minskat kraftigt.

– Inhyrningen har skapat olika lag i hamnen. Transports medlemmar är kritiska. De vill få stopp på inhyrningen. Eller åtminstone begränsa den genom skrivningar i kollektivavtalet, säger Daniel Börjesson.

Den omfattande personalinhyrningen skapar nya problem för facket. Ett rör arbetsmiljön.

– De inhyrda är mer rädda för att säga ifrån. Man vill inte riskera att bli petad för att man framfört kritik.

Att anlita bemanningsföretag i stället för blixt och övertid handlar inte bara om företagsekonomi. Det är en maktfråga.

I hamnar där verksamheten baseras på mycket övertidsarbete och blixtinhopp får stuveribolaget förstås problem om blixten plötsligt tackar nej till jobb och de ordinarie låter bli att skriva upp sig för övertidsarbete. Kollektivet får en starkare förhandlingsposition.

– Maktbalansen är en viktig fråga på alla arbetsplatser, säger Daniel Börjesson diplomatiskt. Tyvärr har varken vi eller HF varit framgångsrika med att rekrytera medlemmar på Adecco. Det försvagar oss självklart.

Fast han ser en ljusning. Transport har drivit flera ärenden mot Adecco. Bland annat om övertidsersättningen till personal som bokades in på nyårsafton.

– Båten de skulle jobba på blev försenad och Adecco försökte tricksa med arbetstiden och lönen. I potten låg flera tusenlappar i förlorad förtjänst för varje inhyrd. Vi drev frågan och företaget tvingades backa. Det har spridit sig bland de bemanningsanställda.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Hamnarbetarförbundets företrädare syns till vänster. Flera av dem hördes i Arbetsdomstolen. Till höger syns ett antal Transportfunktionärer som lyssnade på huvudförhandlingen.

Hamnarbetarförbundet förlorade viktig principfråga i AD

Hamn. Transports konkurrentfack Hamnarbetarförbundet får inte rätt att teckna lokala uppgörelser om scheman eller andra anställningsvillkor, enligt en dom i Arbetsdomstolen. Däremot har arbetsgivaren APM Terminals brutit mot medbestämmandelagen och hindrat ett huvudskyddsombud.

Ett steg närmare nytt avtal för hamnarbetarna

Hamn. En lönehöjning på drygt 1 630 kronor, förbättrad avtalspension och ett 29 månader långt avtal där sista året kan sägas upp. Så långt är Transport och Sveriges Hamnar i princip överens i de pågående stuveriförhandlingarna.

Transportarbetarens logga

Hamnarbetarna får tillbaka surrningsjobb i Göteborg

Hamn. Transport vann striden om surrningsjobben på två båtar från rederiet CLDN, som anlöper Göteborgs ro/ro-terminal. – Hamnarbetarna har alltid skött surrningen tidigare. Men i våras fick vi släppa jobbet tillfälligt. Sedan blev det tjafs, men nu är det klart att vi får tillbaka surrningen vid årsskiftet, säger Lars Nydén, facklig förtroendeman i Transport.

Kultur
Influencern Therése Lindgren intervjuar statsministern i ett avsnitt av ”We are the future” på Youtube.

Influerad av en influencer?

De nya inflytesrika. De som sägs styra världen genom sociala medier, som älskas och följs av miljoner. Och drar in miljoner. Influencers. Vår tids opinionsbildare? I alla fall allt mer utnyttjade av traditionella makthavare för att sprida politiska budskap och information.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Kultur
Uppsala domkyrka hösten 2020. En ständigt pågående renovering.

Dom sticker upp

Landmärken. Genom seklen har de stora katedralerna hälsat resande på landsvägar och till sjöss. Högt över andra byggnader och synliga på mils avstånd – välbekanta och kanske lugnande för den som färdats genom mörka skogar eller stormiga hav. Eller bästa landmärket att tävla om att se först från bilen.

Snabbkoll
Snabbkoll: Strejk Illustration: Mattias Käll

Vad gäller vid strejk?

Konflikt. Strejk, blockad, varsel och lockout – självklara ord i tider av konflikt, mindre självklart vad de betyder i praktiken. Här kommer grundfakta.

Röster från Tjärna Ängar
Viktor Oharanja utanför gallerian Kupolen i Borlänge. Han vill inte träffas i sitt gamla utdelningsdistrikt Tjärna Ängar, och känner sig fortfarande otrygg efter överfallet i området.

Rånade tidningsbudet känner fortfarande rädsla

Brottsoffer. När Viktor Oharanja var ute på sin utdelningsrunda omringades han av ungdomar. Han blev hotad och rånad på sin tidningsbil. Det skapade diskussion om Tjärna Ängar i hela landet.

Röster från Tjärna Ängar
”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Kamrater som trivs på Trollskogens förskola. Storasyster Ahlaam och mamma Djir Jamiilo (i bakrunden) är med vid hämtning. Lillebror Ibrahim leker med kompisen Anas. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet, men vill att de äldre barnen går i skolan i andra områden.

Granne med Paradiset

Röster. Tjärna Ängar väcker känslor. Bostadsområdet är landets nordligaste på Polisens lista över utsatta områden. Transportarbetaren åkte till Borlänge för att få en bild av verkligheten. Det blev många olika bilder. ”Se det från två håll” uppmanar en trygghetsvärd. Vi gör ett försök.

Röster från Tjärna Ängar
”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Två hotfulla incidenter när han skulle leverera gods, har gjort Anders Nygren Forssling försiktig. ”Jag får inte råka illa ut. Två av mina barn har bara mig”, säger han. Fackkompisen Janne Kirkhaug har aldrig upplevt något bråk i Tjärna Ängar.

”Jag var skiträdd!”

Chaufförer. Åkeriförarna Janne ”Kirre” Kirkhaug och Anders Nygren Forssling är kompisar genom facket. Kirre har kört mat till Tjärna centrum utan incidenter. Anders har råkat illa ut två gånger, men inte där.