Mikael Gustafsson, Göteborgs hamn
Close
Mikael Gustafsson är stuveriarbetare, skyddsombud och utbildar kolleger i surrningsteknik på APM Terminals i Göteborg.
Close
Avtalsrörelsen

”Här har vi alltid surrat”

Göteborgs hamn. Högt ovanför oss lyser kranens strålkastarljus genom dimman. En grönmålad 40-fotscontainer hänger i vajrarna. Mikael Gustafsson greppar en stång. På APM Terminals sköter hamnarbetarna surrningen åt flera rederier.

– I Göteborg har vi alltid surrat. Vi måste trygga så många jobb vi kan, säger han.

Mikael Gustafsson är facklig förtroendeman och skyddsombud på APM Terminals. Daniel Börjesson är ordförande för hela Göteborgssektionen i Transports stuveriavdelning 2.

De har tagit med en nyfiken reporter upp på däck på containerbåten Helena Shepers.

Det är en skräckblandad upplevelse. Tre steg bakåt, ett fall på tio meter rakt ner i kajens asfalt. Åt motsatt håll ligger havet. Ett par meter till vänster, ett gruvschakt rakt ner i båtens innanmäte. I däcket där vi står öppnar sig hål och gluggar här och var.

– Nu är det ändå ljust. I kolmörker och med snö på däcket gäller det att se var man sätter fötterna, påminner Mikael Gustafsson.

Vi lämnar båten. På väg nedför den lodräta lejdaren är det inte svårt att förstå varför såväl sjömän som hamnarbetare helst vill slippa den manuella surrningen av containrar som staplas på varandra som legoklotsar.

Stålstängerna som används för att säkra containrarna är tunga. – Jag ser det som ett träningspass, man kan inte ha för tjocka kläder på sig, säger Mikael Gustafsson med glimten i ögat. Foto: Jan Lindkvist

Mikael Gustafson är utbildare i godssäkring. För egen del ser han surrningen och de tunga stålstängerna som ett träningspass.

– Förr skötte stuveriarbetarna allt ”surret” i hamnen. Numera utför vi jobbet på uppskattningsvis 25 procent av båtarna. Mätt i gods handlar det nog om 50 procent, eftersom vi har uppdraget på de stora Maersk-jättarna. Skulle vi ta över all surrning på alla rederier handlar det om många nya hamnjobb.

Mikael Gustafsson berättar att hamnarbetarna fått vittnesmål från sjömän som slapp surrningen under en period.

– Nu är de tvungna att utföra jobbet igen, de var förtvivlade. De fick inte betalt för jobbet, utan tvingades göra det på ledig tid.

Lite längre bort på kajen står en jättelik grensletruck bakom staket. I inhägnaden pågår ett försök. Trucken körs utan förare. I andra delar av världen finns redan hamnar som är helt automatiserade. Både kranar och truckar.

Daniel Börjesson har räknat på hur många tjänster som skulle försvinna om APM Terminals gjorde samma sak. Initialt handlar det om minst 85 jobb. Fördelat så här:

  • 12 tjänster har redan försvunnit. Det var när ”gaten”, porten in till hamnen, automatiserades.
  • 68 jobb hotas den dag alla grensletruckar blivit förarlösa.
  • En handfull arbeten rationaliseras bort genom självkörande dragbilar, Tugmasters, och automatisk avläsning av containrar på tåg.

I förlängningen kan det bli fler än 85 jobb som går förlorade. Det sker om företaget automatiserar även krankörningen. I hamnar som infört det sägs en ensam operatör kunna styra tre kranar samtidigt.

Vi kör ut genom grindarna, till Transports fackkontor. Daniel Börjesson sitter i Transports förhandlingsdelegation. Han har jobbat länge i hamnen. Ända sedan tiden då det gick åt 300 man för att lossa en banan-båt.

– Det tog två och en halv dag. På slutet gick det på sex timmar, med 30 man. Fast vi har inte kunden, Banan-kompaniet, kvar. De flyttade till Helsingborg.

Mikael Gustafsson och Daniel Börjesson
Mikael Gustafsson och Daniel Börjesson, sektionsordförande i Transport, tar med Transportarbetaren ombord på en containerbåt. Foto: Jan Lindkvist

Daniel Börjesson konstaterar att Göteborgs hamn tappat fler kunder. Det blev en effekt efter den infekterade konflikten mellan Hamnarbetarförbundet (HF) och APM Terminals. Nu, ett år efter uppgörelsen, väger han orden noga:

– Stämningen mellan facken är ganska god, tycker jag. HF har alltid velat ha inflytande, utan att ta det ansvar som ett kollektivavtal medför.

– I och med avtalet de tecknade förra vintern har förutsättningarna ändrats. HF har rätt att utse legala skyddsombud och när det gäller arbetsmiljö är vi piskade att samarbeta. Arbetsgivaren kallar oss gemensamt till mbl-informationer. Men där stannar det. Vi förhandlar inte tillsammans i avtalsfrågor.

I hamnarna är det många som frågar sig vad HF egentligen uppnådde med konflikten. I Göteborg är det två stora hamnoperatörer som numera anlitar bemanningsföretag, något som inte förekom tidigare.

På APM Terminals finns i dag 156 tillsvidareanställda. Arbetsstyrkan kompletteras med 184 inhyrda arbetare från bemanningsföretaget Adecco. 76 av dem är fastanställda på Adecco, resten timanställda med osäkra jobb.

Samtidigt har APM Terminals helt slutat att använda egna extraanställda, så kallad blixt. I och med inhyrningen av personal har övertiden minskat kraftigt.

– Inhyrningen har skapat olika lag i hamnen. Transports medlemmar är kritiska. De vill få stopp på inhyrningen. Eller åtminstone begränsa den genom skrivningar i kollektivavtalet, säger Daniel Börjesson.

Den omfattande personalinhyrningen skapar nya problem för facket. Ett rör arbetsmiljön.

– De inhyrda är mer rädda för att säga ifrån. Man vill inte riskera att bli petad för att man framfört kritik.

Att anlita bemanningsföretag i stället för blixt och övertid handlar inte bara om företagsekonomi. Det är en maktfråga.

I hamnar där verksamheten baseras på mycket övertidsarbete och blixtinhopp får stuveribolaget förstås problem om blixten plötsligt tackar nej till jobb och de ordinarie låter bli att skriva upp sig för övertidsarbete. Kollektivet får en starkare förhandlingsposition.

– Maktbalansen är en viktig fråga på alla arbetsplatser, säger Daniel Börjesson diplomatiskt. Tyvärr har varken vi eller HF varit framgångsrika med att rekrytera medlemmar på Adecco. Det försvagar oss självklart.

Fast han ser en ljusning. Transport har drivit flera ärenden mot Adecco. Bland annat om övertidsersättningen till personal som bokades in på nyårsafton.

– Båten de skulle jobba på blev försenad och Adecco försökte tricksa med arbetstiden och lönen. I potten låg flera tusenlappar i förlorad förtjänst för varje inhyrd. Vi drev frågan och företaget tvingades backa. Det har spridit sig bland de bemanningsanställda.

Adhd i arbetslivet
”Det är bra om cheferna har lite extra koll på oss med diagnos så att vi inte kör på för hårt och går in i väggen”, säger Cindy Wannberg. Foto: Justina Öster

”Våga be om hjälp, fråga och säg ifrån”

Drömjobbet. Många VET vad adhd är, men FÖRSTÅR ändå inte vad det är. Man känner sig ensam och annorlunda, men vill man något ska man jobba för det, tycker Cindy Wannberg. Själv kämpade hon hårt för att uppnå sin dröm – att köra lastbil.

”Struktur, tydlighet och rutiner viktiga vid adhd”

Arbetsliv. Alla med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd, add och autism är olika. Därför är generella råd svåra. Men. Struktur, tydlighet och rutiner är viktiga ledord på jobbet för arbetsgivare som månar om sin personal, betonar personalkonsulten Linnéa Sandvik.

Snabbkoll
Illustration: Mattias Käll

Så mycket får du som jobbar i midsommar

Lön. Många är lediga i midsommarhelgen. Men för vissa andra blir det arbete. Så mycket tjänar transportarbetarna som jobbar när andra dansar runt stången.

Slamsugning
Martin Eriksson spolar ren den nya slambehållaren i källaren på en fastighet. Varmt vatten löser fett bättre än kallt, tipsar han fastighetsägare.

Så sparar du kroppen

Arbetsmiljö. – Ser man en sådan här installation blir man varm i hela själen! Så säger sug- och spolbilsföraren Martin Eriksson. Annat var det förr.

Kultur
Många har en sorts ekonomiskt konto-tänkande, som ifall vi sätter in ”god” konsumtion som jeans i ekologisk bomull på vårt konto så kan vi göra uttag för mer miljöförstörande köp och handlingar. Men så fungerar det inte, menar Nina Wormbs.

Vilka är dina ursäkter?

Miljötänk. Vi vet så mycket om klimatkrisen, ändå lever vi på som förut. Vilka är dina ursäkter för att inte leva mer hållbart?

Ensamhet på jobbet
Sebastian Pöldre, Johanna Söderlund och Filip Pihl är vana vid att man ger varandra ett handtag när det behövs.

Hjälpsamhet bidrar till gemenskap

Arbetsmiljö. Ensamhet är lika skadligt för hälsan som rökning, visar forskning. Sociala aktiviteter på arbetsplatsen kan förebygga det. På Telge återvinning åker man och fiskar tillsammans bland annat. – Vet man att man är saknad när man inte kommer till jobbet, då vet man att man är behövd och då trivs man, säger vd Vesa Hiltula.

Svarta pengar
Börje Jönsson åkeri, Stay fresh och Thomas betong AB har försett Skatteverket med underlag som visar att ”Peters” företag borde ha betalat löner i Sverige. Foto: Shutterstock

Välkommen till ”Scam trans”!

Åkeri. Ett företag som hyrt ut personal till Börje Jönsson åkeri, Stay fresh och Thomas betong hade hängavtal, men valde ändå att låta pengarna runda ett bosniskt företag och betala svart. Grundaren av Scan trans d.o.o. tycker att Skatteverket behandlat honom ”skitigt”.