Mikael Gustafsson, Göteborgs hamn
Close
Mikael Gustafsson är stuveriarbetare, skyddsombud och utbildar kolleger i surrningsteknik på APM Terminals i Göteborg.
Close
Avtalsrörelsen

”Här har vi alltid surrat”

Göteborgs hamn. Högt ovanför oss lyser kranens strålkastarljus genom dimman. En grönmålad 40-fotscontainer hänger i vajrarna. Mikael Gustafsson greppar en stång. På APM Terminals sköter hamnarbetarna surrningen åt flera rederier.

– I Göteborg har vi alltid surrat. Vi måste trygga så många jobb vi kan, säger han.

Mikael Gustafsson är facklig förtroendeman och skyddsombud på APM Terminals. Daniel Börjesson är ordförande för hela Göteborgssektionen i Transports stuveriavdelning 2.

De har tagit med en nyfiken reporter upp på däck på containerbåten Helena Shepers.

Det är en skräckblandad upplevelse. Tre steg bakåt, ett fall på tio meter rakt ner i kajens asfalt. Åt motsatt håll ligger havet. Ett par meter till vänster, ett gruvschakt rakt ner i båtens innanmäte. I däcket där vi står öppnar sig hål och gluggar här och var.

– Nu är det ändå ljust. I kolmörker och med snö på däcket gäller det att se var man sätter fötterna, påminner Mikael Gustafsson.

Vi lämnar båten. På väg nedför den lodräta lejdaren är det inte svårt att förstå varför såväl sjömän som hamnarbetare helst vill slippa den manuella surrningen av containrar som staplas på varandra som legoklotsar.

Stålstängerna som används för att säkra containrarna är tunga. – Jag ser det som ett träningspass, man kan inte ha för tjocka kläder på sig, säger Mikael Gustafsson med glimten i ögat. Foto: Jan Lindkvist

Mikael Gustafson är utbildare i godssäkring. För egen del ser han surrningen och de tunga stålstängerna som ett träningspass.

– Förr skötte stuveriarbetarna allt ”surret” i hamnen. Numera utför vi jobbet på uppskattningsvis 25 procent av båtarna. Mätt i gods handlar det nog om 50 procent, eftersom vi har uppdraget på de stora Maersk-jättarna. Skulle vi ta över all surrning på alla rederier handlar det om många nya hamnjobb.

Mikael Gustafsson berättar att hamnarbetarna fått vittnesmål från sjömän som slapp surrningen under en period.

– Nu är de tvungna att utföra jobbet igen, de var förtvivlade. De fick inte betalt för jobbet, utan tvingades göra det på ledig tid.

Lite längre bort på kajen står en jättelik grensletruck bakom staket. I inhägnaden pågår ett försök. Trucken körs utan förare. I andra delar av världen finns redan hamnar som är helt automatiserade. Både kranar och truckar.

Daniel Börjesson har räknat på hur många tjänster som skulle försvinna om APM Terminals gjorde samma sak. Initialt handlar det om minst 85 jobb. Fördelat så här:

  • 12 tjänster har redan försvunnit. Det var när ”gaten”, porten in till hamnen, automatiserades.
  • 68 jobb hotas den dag alla grensletruckar blivit förarlösa.
  • En handfull arbeten rationaliseras bort genom självkörande dragbilar, Tugmasters, och automatisk avläsning av containrar på tåg.

I förlängningen kan det bli fler än 85 jobb som går förlorade. Det sker om företaget automatiserar även krankörningen. I hamnar som infört det sägs en ensam operatör kunna styra tre kranar samtidigt.

Vi kör ut genom grindarna, till Transports fackkontor. Daniel Börjesson sitter i Transports förhandlingsdelegation. Han har jobbat länge i hamnen. Ända sedan tiden då det gick åt 300 man för att lossa en banan-båt.

– Det tog två och en halv dag. På slutet gick det på sex timmar, med 30 man. Fast vi har inte kunden, Banan-kompaniet, kvar. De flyttade till Helsingborg.

Mikael Gustafsson och Daniel Börjesson
Mikael Gustafsson och Daniel Börjesson, sektionsordförande i Transport, tar med Transportarbetaren ombord på en containerbåt. Foto: Jan Lindkvist

Daniel Börjesson konstaterar att Göteborgs hamn tappat fler kunder. Det blev en effekt efter den infekterade konflikten mellan Hamnarbetarförbundet (HF) och APM Terminals. Nu, ett år efter uppgörelsen, väger han orden noga:

– Stämningen mellan facken är ganska god, tycker jag. HF har alltid velat ha inflytande, utan att ta det ansvar som ett kollektivavtal medför.

– I och med avtalet de tecknade förra vintern har förutsättningarna ändrats. HF har rätt att utse legala skyddsombud och när det gäller arbetsmiljö är vi piskade att samarbeta. Arbetsgivaren kallar oss gemensamt till mbl-informationer. Men där stannar det. Vi förhandlar inte tillsammans i avtalsfrågor.

I hamnarna är det många som frågar sig vad HF egentligen uppnådde med konflikten. I Göteborg är det två stora hamnoperatörer som numera anlitar bemanningsföretag, något som inte förekom tidigare.

På APM Terminals finns i dag 156 tillsvidareanställda. Arbetsstyrkan kompletteras med 184 inhyrda arbetare från bemanningsföretaget Adecco. 76 av dem är fastanställda på Adecco, resten timanställda med osäkra jobb.

Samtidigt har APM Terminals helt slutat att använda egna extraanställda, så kallad blixt. I och med inhyrningen av personal har övertiden minskat kraftigt.

– Inhyrningen har skapat olika lag i hamnen. Transports medlemmar är kritiska. De vill få stopp på inhyrningen. Eller åtminstone begränsa den genom skrivningar i kollektivavtalet, säger Daniel Börjesson.

Den omfattande personalinhyrningen skapar nya problem för facket. Ett rör arbetsmiljön.

– De inhyrda är mer rädda för att säga ifrån. Man vill inte riskera att bli petad för att man framfört kritik.

Att anlita bemanningsföretag i stället för blixt och övertid handlar inte bara om företagsekonomi. Det är en maktfråga.

I hamnar där verksamheten baseras på mycket övertidsarbete och blixtinhopp får stuveribolaget förstås problem om blixten plötsligt tackar nej till jobb och de ordinarie låter bli att skriva upp sig för övertidsarbete. Kollektivet får en starkare förhandlingsposition.

– Maktbalansen är en viktig fråga på alla arbetsplatser, säger Daniel Börjesson diplomatiskt. Tyvärr har varken vi eller HF varit framgångsrika med att rekrytera medlemmar på Adecco. Det försvagar oss självklart.

Fast han ser en ljusning. Transport har drivit flera ärenden mot Adecco. Bland annat om övertidsersättningen till personal som bokades in på nyårsafton.

– Båten de skulle jobba på blev försenad och Adecco försökte tricksa med arbetstiden och lönen. I potten låg flera tusenlappar i förlorad förtjänst för varje inhyrd. Vi drev frågan och företaget tvingades backa. Det har spridit sig bland de bemanningsanställda.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Hamnarbetare i Livorno protesterar mot kraven på covidpass i mitten av oktober. Arbetare i de italienska hamnarna var först att agera, och har blivit något av symbol för protestaktionerna, som spridit sig i landet. Foto: Kristina Wallin

Fortsatta protester i italienska hamnar

Internationellt. De italienska hamnarbetarna fortsätter att leda de fredliga protesterna mot det ”gröna covidpasset” som krävs för att få jobba. Detta trots att polisen svarat med vattenkanoner och en av ledarna förvisats från Rom i ett år. Men ilskan är stor bland arbetarna som känner sig överkörda och utnyttjade.

Transportarbetarens logga

Transports lokal vandaliserad

Brott. Hamnavdelningens byggnad i Helsingborg har utsatts för omfattande skadegörelse. Stora stenar har kastats in i lokalen och de flesta fönster är krossade.

Transportarbetarens logga

Protester mot covidpass i italienska hamnar

Internationellt. Nu är det obligatoriskt att ha ett covidpass för att jobba i Italien. Det är hamnarbetarna som går i täten för protesterna mot det och under passets första dag var hamnarna fulla av möten och demonstrationer.

Snabbkoll
Tjänsteförmåner, illustration av Mattias Käll

Förmån eller fälla – så funkar tjänstefringisarna

Förmåner. Hur stor vinst är det egentligen med bilen som arbetsgivaren ”bjuder” på? Och ger fri surf på jobbmobilen rätt att surfa hur mycket som helst, på vad som helst? Tjänsteförmåner ger inte vinst varje gång till den anställda.

Miljardmissen
Renée Andersson (LO) och Ingvar Backle (Svenskt Näringsliv). Foto LO / Ernst Henry Photography AB

”Ett problem att alla inte får ut sin pension”

Pension. Som Transportarbetaren tidigare har berättat missar många som arbetar tillfälligt i Sverige både sin allmänna pension och tjänstepension. Vem ansvarar för att pensionspengarna inte betalas ut? Vi ställde frågan till LO och Svenskt Näringsliv.

Minimilöner
Minimilöner EU. Grafik: Christina Ahlund

”Vi vill inte ha den här skiten i Sverige”

EU. Sverige har röstat ja till en kompromiss om minimilöner. Men både LO och Transport är tydliga med att de inte har ändrat uppfattning – lagstadgade minimilöner i EU är mycket skadligt för den svenska modellen.

Svenskt Näringsliv fortsatt kritiskt mot minimilöner

EU. Svenskt Näringsliv tycker att kompromissen om minimilöner, som ministerrådet har förhandlat fram, är bättre än EU-kommissionens tidigare förslag. Men arbetsgivarorganisationen tycker fortfarande att det är dåligt med ett EU-direktiv om minimilöner.

Olika syn på lagstadgade minimilöner

EU. Ett hot mot den svenska modellen. Begränsad låglönekonkurrens. Professorerna Anders Kjellberg och Jörgen Hettne har olika uppfattning om vad ett direktiv om minimilöner i EU skulle betyda för Sverige.

Kultur
Fattigt familjeträd. Många med så kallat enklare bakgrund har rätt oklar bild av hur släktbanden bakåt löper. Död, ”oäkta barn”, skilsmässor och sjukdom är ofta sådant som det talats tyst om. Före forskningen tappade jag bort mig bortom mormor och farmor.

Vem tror du att du är?

Familj. Släktforskningen har fått ett uppsving. Nätet och modern dna-teknik öppnar nya möjligheter. Men fortfarande ger kyrkböckerna en unik grund för att forska för den som har rötter i Sverige.

Folkmassa och siffror

Miljardmissen

Pensioner. Nästan 80 000 människor som har arbetat tillfälligt i Sverige har inte fått ut allmän pension som de har tjänat in. Totalt ligger över 6 miljarder kronor och väntar på dem i pensionssystemet. Och hos pensionsbolagen finns tjänstepension att hämta. Många vet inte vilka rättigheter de har. Nu efterlyser Transport mer information.

Bidhu Bhushan Das. Foto: Kamilla Kvarntorp

”Många kollegor vet inget om svensk pension”

Pensioner. Flera utländska bud som Transportarbetaren har träffat har inga eller dåliga kunskaper om sin svenska pension. De som vet att de tjänar in till pensionen vet inte hur de ska göra för att få ut pengarna.

Kjell Rautio jobbar som utredare på LO. Han har skrivit och debatterat om sjukförsäkringen i mer än tio år.

”Inkomstskyddet måste förstärkas”

7 frågor. Hur trygg är den som blir sjuk? Och vad betyder regeringens nya giv om sjukförsäkringen? Kjell Rautio, LO:s expert på sjukförsäkringar, svarar på sju frågor.

Psykisk ohälsa
Diagram psykisk ohälsa

Kvinnor drabbas oftare än män

Sjukskrivningar. Kvinnor blir oftare långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser än män. Och kvinnliga transportarbetare är mycket hårdare drabbade än sina manliga kollegor, visar statistik från Afa Försäkring.

Mikael Wahlberg, RSO avdelning 9 Örebro. Foto: Kamilla Kvarntorp

Stress och press även hemifrån kan påverka

Åkeri. Kvinnliga yrkesförare hör till de LO-arbetare som är mest långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser. Det finns inga självklara svar på vad det beror på och varför männen i branschen inte är lika drabbade.

Helena Stenbom har nyligen valts till lokalt skyddsombud.

Chauffören Helena gick in i väggen – två gånger

Åkeri. För sju år sedan: Lastbilschauffören Helena Stenbom satt och körde hemåt från Kopparberg mot Örebro. Plötslig började hon tappa känseln i fingrarna och tungan. Hon blev yr och visste inte vad som hände.