Oskar Pihlqvist och Erika Backler Swärdh
Close
Oskar Pihlqvist och Erika Backler Swärdh jobbar i Helsingborg hamn och är fackligt aktiva i Transport. De anser att stuveriarbetarna måste få ta över mer av surrningsarbetet på fartygen.
Close
Avtalsrörelsen

Surrning kan rädda många hamnjobb

Helsingborgs hamn. Automatiseringen kommer att påverka hamnjobben. Därför lägger Transport mycket krut på ”lashing”-frågan. Helst vill förbundet få den reglerad i det nya kollektivavtalet.

– Som stuveriarbetare har vi ju rätt till surrningsarbetet. Fast här utför vi inget. Mina medlemmar är medvetna om att automatiseringen kommer. Och att vi måste tänka om, säger Erika Backler Swärdh, sektionsordförande för transportarna i Helsingborgs hamn.
Lashing är det engelska ordet för surrning. Över hela världen diskuteras nu surrning av containrar och annat gods ombord på fartyg och färjor.
I många år har det funnits en internationell överenskommelse om att jobbet att ska utföras av hamnarbetare. Inte av sjömän som behöver vila under hamnstoppen. I januari 2018 förhandlade hamn- och sjöfartens parter fram en ny starkare skrivning. Den tydliggör att surrningen ska göras vid kaj. Av hamnarbetare.
I Norden fick rederierna två år på sig att ställa om, så det nya avtalet började gälla den 1 januari 2020.
I Sverige har mottagandet varit blandat. Intresset från hamnbolagen är svalt, trots att surrningen innebär tjänster som kan ge nya intäkter.
Erika Backler Swärdh har ingått i en facklig delegation som besökt Finland och Rotterdam för att se hur surrningen går till i andra länder. På hemmaplan, i Helsingborg, har reglerna inte fått genomslag:
– Det fungerar inte alls. Hamnen har gått ut till kunderna med beskedet att Helsingborg inte erbjuder surrningstjänster. Frågan är inte helt enkel. Bland hamnarbetarna har det funnits ett motstånd också.
– Jobbet är tungt och sliter på kroppen. Men fler och fler förstår allvaret. Vi har begärt förhandlingar med arbetsgivaren, säger hon.
Surrningen av godset är ytterst en sjösäkerhetsfråga. Internationella regler slår fast att både säkring och borttagande av säkringar ska ske vid kajen.
Erika Backler Swärdh igen:
– I Rotterdam stod inspektörer och spanade på fartyg som var på väg in. Hade sjömännen börjat plocka bort stängerna som låser containrarna riskerar rederiet böter.
– Efter det blev jag mer uppmärksam på båtarna som anlöper Helsingborg. Tyvärr är det ganska ofta så att besättningen börjat plocka bort surrningen.
Hon tar täten ut på en av kajerna. Lastningen är i full gång på det Malta-flaggade fartyget Jett. Container efter container lyfts ner i lastrummet. Uppe på däck står redan burkar i tre våningar.
Stängerna som säkrar dem är tunga.
– Tidigare skötte vi surrningen åt ett rederi, men inte nu längre. Det är ett tungt jobb och många hamnarbetare vill helst slippa det, säger Oskar Pihlqvist.

Containerfartyg angör Helsingborg
Ett containerfartyg anlöper Helsingborg och får assistans av en bogserbåt. Foto: Jan Lindkvist

Hur ser sjömännen på surrningsarbetet? Joakim Hellmouth är ombudsman på fackförbundet Seko, som organiserar sjömän i en separat avdelning, Seko sjöfolk.
– Pratar vi om containertrafik är det inga sjömän som vill hålla på med det. När det gäller färjor med passagerare eller med blandat gods och passagerare är det svårare.
– Seko sjöfolk hävdar att surrningsklausulen i det internationella avtalet över huvud taget inte omfattar kryssningstrafiken. Ofta har färjerederier anställda matroser som bara har till uppgift att sköta surrningen.
Peter Lövkvist, internationell chef på Transport och tidigare hamnarbetare, var med och förhandlade fram avtalet om stuveriarbetarnas rätt till surrningsarbetet. Han jobbar nu med att försöka få de svenska hamnbolagen att haka på.
– Arbetsgivarna är fortfarande motsträviga. Det blir en konstig situation när rederierna vill göra rätt och hamnbolagen inte ställer upp och erbjuder de tjänster som efterfrågas. Hamnbolagens ointresse är förvånande. Det är ju arbetsuppgifter som de kan ta betalt för.
Peter Lövkvist ser ändå öppningar. Flera hamnar har klargjort att man ska ta över surrningsarbeten.
Hur fungerar det i andra länder?
– I USA, Kanada och Australien utför hamnarbetare mycket ”lashing”. I Tyskland är det blandat, förklarar Peter Lövkvist.
– I Belgien och Nederländerna utför sjömän ingen surrning. Där är det vanligt med särskilda ”lashing-firmor” som bara utför den sysslan. Samma tendens ser vi i Sverige. Och då måste vi bevaka att jobbet i vart fall utförs på vårt hamn- och stuveriavtal.
I de internationella fackliga diskussionerna om ”lashing” har Peter Lövkvist mött blandade reaktioner från sjömän:
– En del är förbannade, andra själaglada att få slippa. På feederbåtarna som matar gods till de stora oceanhamnarna hinner sjömännen inte med. De får inte ihop den vilotid de ska ha.
Vad betyder surrningen för framtida arbetstillfällen i svenska hamnar?
– Det är faktiskt hundratals hamnjobb det handlar om, ifall reglerna får fullt genomslag. Och det i en bransch med bara omkring 2 500 stuveriarbetare. Det är därför Transport driver frågan så hårt.

Ett år med corona
Flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten tycker att läget börjar ljusna ”även om det finns svårigheter kvar att övervinna”. Efter varierande permitteringsgrad är han tillbaka på 80 procent arbete vid Arlanda.

”Osäkerheten är jobbigast”

Flyget. Kasten har varit många för flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten. Fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan under ett års pandemi. – Kommer vi att klara det? Vad händer när permitteringsstödet löper ut?

Väntan, hopp som glimmat till och ny väntan. Efter ett år med corona är flygets framtid ännu oviss och hallarna ganska tomma på Arlanda.

Flyget behöver konstgjord andning

Krisbransch. Permitteringar, varsel, uppsägningar, tänt hopp som släckts igen. Ett års kamp mot corona har tärt hårt på flygbranschen. ”Flyget ligger i respirator, väntar på vaccin och hävda inreseförbud”.

Namnet lever kvar i utbildningscentret, som ligger i Varbergs utkant. Åkeriet startade utbildning av yrkesförare redan i början av 1980-talet. Sedan mitten av 1990-talet driver C-R Utbildning trafikskola och, på entreprenad för kommunen, gymnasiets transportprogram.

Vad hände med C-R Johanssons åkeri?

Åkeri. Anrika C-R Johansson var ett av Hallands största, obundna åkerier med kunder som Arla och Posten. För jätten GDL skulle köpet av familjebolaget bli en förstärkning i Västsverige. Knappt tre år senare återstår en bråkdel. Och den sista mars fick ytterligare 13 anställda gå.

Las & rätt
Enigt i LO i juni förra året. Dåvarande ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, IF Metalls Marie Nilsson och Kommunals Tobias Baudin på presskonferens där las-utredningen totalsågades.

Las – omstridd från start

Arbetsrätt. Förändrad, ”moderniserad”, arbetsrätt var ett krav från Centern och Liberalerna. Utan deras stöd hade Stefan Löfven inte kunnat bilda regering efter valet 2018. Januariavtalet mellan partierna innebär bland annat att turordningsreglerna i anställningsskyddet ses över.

Sofie Rehnström beskriver las som ett kommunicerande kärl: Varje förändring påverkar hela lagen och därmed nivån på anställningsskyddet. Som redan är försvagat enligt LO-juristen.

”Anställningsskyddet är redan försvagat”

Arbetsrätt. Sofie Rehnström beskriver las som ett kommunicerande kärl: Varje förändring påverkar hela lagen och därmed nivån på anställningsskyddet. Som redan är försvagat enligt LO-juristen.

Nedförsbacke mot Rättvik, där några av Hedemora Miljös spol- och slambilar är stationerade.

Fulspel i Dalarna

Renhållning. Slambilar med kraftiga överlass. Trycktankar som inte besiktigats enligt reglerna. Dålig med skyddsutrustning. Efter att Peter Söderström påtalat grava brister fick han sparken från Hedemora Miljö.

I den fackliga förhandlingsdelegationen för taxi ingick fem yrkesaktiva förare. Gruppen hoppas att det nya avtalet blir startskottet för ett nödvändigt förändringsarbete i branschen. (Bilden är från ett av förhandlingsdelegationens digitala möten).

”Förändringarna måste komma underifrån”

Taxi. I den fackliga förhandlingsdelegationen för taxi ingick fem yrkesaktiva förare. Gruppen hoppas att det nya avtalet blir startskottet för ett nödvändigt förändringsarbete i branschen. (Bilden är från ett av förhandlingsdelegationens digitala möten).

Snabbkoll
Snabbkollen – Nyanställd

Ny på jobbet – tänk på det här

Nyanställd. Ny arbetsplats i år? Det finns mycket att tänka på. Här är några tips som är bra att ha i bakhuvudet.

Kultur
Collage till Motordublar (film)

Motordubblar

Film. På engelska finns något som heter double feature. Två filmer som ses i följd. En riktigt bra double feature hänger ihop på något sätt. Filmerna för en slags dialog och ger varandra nya perspektiv. Här är tre motordubblar som passar lika fint ihop som popcorn och cola.