Grillkväll och facksnack hos Transports minsta avdelning
Facket. – Det blir grillning. Även om det regnar! Thomas Gahnström vänder vant hamburgare på gallret. Han är både ombudsman och regionalt skyddsombud på Transports minsta avdelning. Den på Gotland.
Det är onsdag och Almedalsveckans tredje dag. Vid lunchtid kommer det in över Visby. Regnet. Tunga kalla droppar som skapar forsar längs stadens kullerstensgränder.
I LO-tältet är det ingen som längre frågar efter vattenflaskor, utan bara efter de regnponchos som försäkringsinformatörerna också bullat upp med.
Många besökare flyr till biblioteket och får trängas med alla de journalister som använder läsesalarna som redaktion. Själv hamnar jag på Gotlands museum och ett tankeväckande seminarium om de växande klyftorna i samhället.
På scenen står Per Molander, ordförande i Jämlikhetskommissionen. (Nej, jag hade inte heller hört talas om den innan Almedalsveckan.)
Molander redogör för konsekvenser i ett samhälle där klyftorna växer. Han sammanfattar det i några kusliga punkter.
Hur många vet att forskningen visar att jämlik fördelning inte är ett stabilt tillstånd? Att ojämlikheten växer – om man inte aktivt motarbetar den. Eller att marknadsliknande styrformer förstärker ojämlikheter.
Molander har jobbat 30-40 år i regeringskansliets närhet. Går det inte att få politikerna att lyssna?
– De är tyvärr rätt faktaresistenta, säger han och ett lågt fnitter hörs i salen.
Per Molanders ord ekar i min skalle när jag åker upp till Stenhuggarvägen strax utanför Visby stad.
Där ligger Transports avdelning 16, som delar hus med ett tiotal andra LO-fack. Den här kvällen har avdelningen bjudit in de representanter från Transports förbundskontor som kommit till Almedalsveckan.
– Vi gjorde samma sak förra året. Det regnade då också, säger Patrik Gardelin, som är tidningsbud och ordförande i Gotlandsavdelningen.
Han berättar att medlemsantalet nu ligger kring 330. Det är egentligen för lite för att finansiera en ombudsman och ett regionalt skyddsombud, så förbundet har löst det genom att baka ihop de två tjänsterna.
Avdelningen bor alltså ihop med andra LO-förbund. Betyder det också ett nära samarbete?
– Nja, säger Patrik Gardelin. Just nu samarbetar vi mest kring studier. Förbunden är ofta för små här för att kunna ordna egna kurser.
Thomas Gahnström och Patrik Gardelin förklarar att åkeri är den bransch där flest Transportmedlemmar jobbar. På Gotland finns många små åkeriföretag, men också ett par stora där det största är Gotlands bilfrakt – med omkring 120 anställa. 80 av dem är stationerade på ön, resten på fastlandet.
Den gotländska tidningsbranschen har också klarat sig undan upplageraset bättre än de stora drakarna på fastlandet. Omkring 18 000 tidningar delas ut varje natt på Gotland. Av 43 bud.
Den här kvällen är förbundssekreterare Lars Mikaelsson en av gästerna på avdelningen. Han redogör för saker som är på gång i förbundet. Avtalsrörelsen, som den här gången har lite annorlunda upplägg än tidigare.
Mer fokus läggs på branschernas utveckling och på ”mjuka” frågor i kollektivavtalen, nu när industrin i praktiken kommit att bestämma lönehöjningarna.
– Fast det bestäms först i höst om det blir en ny samordningen mellan LO-förbunden, betonar Lars Mikaelsson.
Han berättar att Transport också satsar mycket krut på medlemsvärvning. Avdelningarna kan söka pengar från förbundet för särskilda insatser.
Mikaelsson är försiktigt optimistisk:
– Förra året värvade vi faktiskt 6 500 medlemmar, det är väldigt bra. Kruxet är att 7 500 lämnade förbundet. En del byter jobb och går till andra förbund, det är naturligt.
– Men vi måste bryta den nedåtgående trenden. Det är absolut nödvändigt om inte facket ska tappa i styrka.
