Godset en het valfråga

Som fackförbund har Transport varit drivande i klimatfrågan. Men vart tog den globala uppvärmningen vägen i valrörelsen? Och hur får man egentligen över mer gods på järnväg? Transportarbetaren bjöd in tre tunga trafikpolitiker för att få svar.

Det är exakt en månad kvar till valet när Stina Bergström kliver in på Transports förbundskontor. Hon är miljöpartist. Från Värmland. Anders Ygeman (S) och Sten Bergheden (M) sitter redan vid mötesbordet.

– Var tåget försenat? undrar Ygeman.

– Ja, 20 minuter. Hur kan en kontaktledning bara ramla ner på stationen, mullrar Bergström surt.

– Hade du tagit en lastbil från Karlstad hade du kommit i tid, skämtar Bergheden.

De tre politikerna känner varandra väl. Alla är riksdagsledamöter och sitter i riksdagens trafikutskott. Anders Ygeman är dessutom ordförande i utskottet. Både han och Sten Bergheden är välkända i Transportkretsar. Båda har deltagit flitigt i möten och manifestationer som handlat om åkeribranschens problem.

Hur är det nu: Uppmärksammas klimatfrågan tillräckligt mycket i valdebatten?

– Nej, absolut inte, säger Stina Bergström. Och vi pratar definitivt för lite om vägtrafikens betydelse för klimatet.

Sten Bergheden håller inte med:

– Klimatfrågan finns med hela tiden. Fast ibland diskuteras klimatet alltför isolerat. Vi har trots allt en ständig utveckling mot bättre fordon, motorer och vägar. Det gör att vi får ett bättre klimat.

Anders Ygeman bryter in:

– Jag önskar att du hade haft rätt, Sten. Tyvärr är det inte så. Utsläppen från fossildrivna bilar ökar, lastbilstrafiken ökar, utsläppen från den tunga trafiken ökar. Det krävs politisk styrning för att klara klimatmålen.

Lastbilstrafikens utsläpp ökar. Är det per transporterat ton? Eller ökar utsläppen därför att mer gods faktiskt fraktas på landsväg?

– Det finns det olika åsikter om, konstaterar Stina Bergström. En del uppgifter tyder på att antalet lastbilar ökar, men inte den transporterade godsmängden.

Kommer ni som politiker att lyfta klimatfrågan i valrörelsen?

Sten Bergheden säger:

– Jag har redan gått ut med att vi måste ta nästa steg när det handlar om att elektrifiera motorvägar. På sikt bör vi ha eldrivna lastbilar. Där finns ett av de största framstegen som går att göra på fordonssidan.

Anders Ygeman kontrar:

– Regeringen har haft åtta år på sig att få ordning på järnvägen, och inte fått det att fungera. Nu säger du: ”Vi struntar i järnvägen och prövar något helt nytt.” Nämligen att elektrifiera motorvägarna!

– Jag har inget emot att det prövas, men att tro att det löser klimatfrågan är verklighetsfrånvänt. Ska vi lösa problemen måste vi få gods att flytta från väg och järnväg till sjöfart. Och från väg till järnväg.

Stina Bergström:

– Även om klimatfrågan inte lyfts tillräckligt i valdebatten är den viktig för många väljare. Det såg vi i EU-valet. Sedan håller jag med Anders när det gäller elektrifierade motorvägar.

– Visst, det är spännande science-fiction, men om man ser till uppgifter från FN:s klimatpanel så finns inte den tid som krävs. Vi måste göra saker nu för att hejda uppvärmningen. Då gäller det att satsa på de elektrifierade transportlösningar vi redan har. Alltså järnväg.

Sten Bergheden igen:

– De transporter som kan gå på järnväg gör det i dag. En liten ökning är möjlig, men de flesta transporter är så korta att det inte finns något värde i att flytta över dem till tåget. Med elektrifierade motorvägar kan lastbilarna köra på motorvägen och sedan rulla av, och vidare, för egen maskin.

Anders Ygeman påpekar att investeringskostnaderna är enorma om hundratals mil motorväg ska förses med trådar eller slingor i marken. I regeringens plan som sträcker sig fram till år 2025 finns den här lösningen inte ens med, konstaterar han.

I många år har det talats om att mer gods måste flyttas över på järnväg. Hur ska det gå till? Vilka styrmedel krävs?

Stina Bergström:

– Vi kan börja med att granska alliansens politik. Regeringen har höjt avgifterna för att köra på järnväg kraftigt. De ska femdubblas till år 2020. Man har inte infört motsvarande kostnader på landsvägen.

Klarar dagens tågnät över huvud taget av en stor överflyttning av gods från väg till järnväg?

Stina Bergström replikerar:

– Självfallet måste vi satsa mer på underhåll och nyinvesteringar. Det behövs nya spår, men också bättre logistik, exempelvis att tillåta längre tågset.

Anders Ygeman:

– I dag har vi överkapacitet inom godstrafiken på järnväg. Men skulle en överflyttning komma i gång räcker kapaciteten inte till. Det viktigaste nu är att få järnvägen att fungera.

– Det andra är prisbilden. I dag klarar inte de seriösa åkeriföretagen att konkurrera med de illegala lastbilstransporterna. Det gör inte järnvägen heller. Den illegala, osunda delen av åkerinäringen förstör för hela transportmarknaden.

Samtalet glider snabbt över på de akuta bekymmer som åkeribranschen brottas med. Transport har i olika sammanhang fört fram att en åkerinäring som är så pressad som dagens aldrig kan axla ett klimatansvar.

Hur sund är branschen på en skala 1 till 10, där 10 är kärnfrisk?

– Svag trea, säger Ygeman.

– Jag vill nog ge den en sexa i alla fall, menar Bergheden.

– Jag går på Anders linje, tvåa, trea, säger Bergström.

Som arbetsmarknadspart klarar Transport inte att ensam bekämpa den omfattande lönedumpningen i åkeribranschen. På vilket sätt kommer era partier verka för att facket får större möjligheter att hantera den illojala konkurrensen?

Ygeman säger:

– Sverige måste påverka EU, så att vi inte får den avreglering av cabotaget som regeringen förordar. Vi vill också införa den holländska modellen där chaufförer ska vara anställda i åkeriet de kör för.

När finns den holländska modellen på plats i Sverige, om det blir ett maktskifte i valet i september?

– Tidigast om tre, fyra år, svarar Ygeman. En sådan förändring går inte att snyta fram. Inom fackföreningsrörelsen är förbunden heller inte eniga om den här typen av lagstiftning. Det gäller även allmängiltigförklaring av kollektivavtal.

Anders Ygeman klargör att han personligen tror på den holländska modellen, men inte allmängiltigförklaring, när ett avtal blir lag. Stina Bergström är inne på samma linje:

– Det är viktigt att vi gör något omedelbart för att sätta stopp för de illegala transporterna. Och då handlar det om bättre kontroller av de regler som faktiskt finns. Inklusive klampning av fordon, när böter inte betalas.

Sten Bergheden:

– Myndigheterna behöver fler verktyg för att jaga fuskare. Skatteverket har kommit med flera förslag och här är det viktigt att vi går vidare. När det gäller lönedumpningen som uppstått inom EU är det ju ändå så att vi vill ha fri rörlighet för varor och tjänster inom unionen. Det är själva grundprincipen. När det börjar uppstå dumpning på vissa områden, då behöver EU strama upp reglerna.

Anders Ygeman bryter in:

– Men det är inte den politik ni drivit i EU! Ett antal länder har arbetat för schystare cabotageregler och striktare kontroller. Danmark, Tyskland och Frankrike exempelvis. Men i Sverige har den borgerliga regeringen valt att stå vid sidan om. Ni har ju tvärtom sagt att avregleringen ska fortsätta.

Sten Bergheden:

– Att vi inte skrev på just den här överenskommelsen, betyder inte att vi är motståndare…

Ygeman:

– Men ni har suttit på 19 ministerrådsmöten! Inte vid något av dem har ni tagit upp den illegala lastbilstrafiken. Ni har inte tagit något initiativ alls!

En ny svensk kilometerskatt för tung trafik är en annan het potatis. De rödgröna partierna är för. Skatten skulle tas ut av alla fordon som kör på svenska vägar. Även utländska. Sten Bergheden betonar att moderaterna är motståndare:

– Vi vill inte försämra konkurrenskraften för svenska företag genom att göra transporterna dyrare. Lastbilstrafiken bär redan sina egna kostnader, inklusive miljöpåverkan. Det gör inte järnvägen.

Både Ygeman och Stina Bergström reagerar och det blir några minuters intensiv diskussion om vilka transportslag som egentligen bär sina egna kostnader – utan att enighet nås runt bordet. Anders Ygeman anför att priserna på godstransporter hur som helst är för låga i Sverige.

Bör de höjas?

Stina Bergström tar ordet:

– Det är viktigt att vi sätter ett pris på klimatpåverkan. Det är inte okej att frakta saker kors och tvärs så att det blir billigare att köpa bröd som är bakat i Finland än att köpa bröd av bagaren hemma runt hörnet. Regeringen har faktiskt höjt kostnaderna för att transportera på järnväg, så där är ökade kostnader tydligen okej.

Anders Ygeman:

– Transporterna är definitivt för billiga i dag. Och det är två aktörer som betalar priset för det. Chaufförerna som inte får rimlig lön och klimatet. Branschen måste få ökad lönsamhet.

Sten Bergheden försvarar alliansens linje:

– Sverige ligger väldigt högt när det gäller kostnaderna för lastbilstransporter. Dieselskatten är hög, jämfört med andra länder. Samtidigt ligger vi under genomsnittet när det gäller banavgifter. Det gäller även efter höjningen. Då kan man väl inte säga att det är dyrt att frakta på tåg.

Om dieselskatten är så hög varför – varför har alliansen i så fall inte sänkt den under åtta år i regeringsställning?

Bergheden säger:

– Det är en bra idé. Sverige måste se över konkurrenssituationen.

Uttalandet får Anders Ygeman att studsa i stolen:

– Men vänta nu! Varför tog Moderaternas partistämma i så fall beslut om att höja dieselskatten?

Anders Ygeman tycker att Berghedens argumentation är motsägelsefull. Moderaterna vill höja dieselskatten – en skatt som bara riktas mot svenska åkare. I nästa andetag säger partiet nej till en kilometeravgift som skulle tas ut av alla fordon som trafikerar svenska vägar.

Hur länge behövs cabotageregler i EU, det vill säga bestämmelser som begränsar utländska åkeriföretags möjlighet att köra inrikestrafik i andra EU-länder?

Sten Bergheden:

– Vi behöver dem till dess att vi har en fungerande marknad i Europa. Jag räknar med att det tar minst 20 till 30 år.

Uttalandet blir en ny brandfackla för Anders Ygeman:

– Om Sten tycker så är det jättebra! Men då måste han rösta på Socialdemokraterna. För det är ju inte den politik hans eget parti driver. Inte den politik som infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Swärd driver.

Sten Bergheden blir lite harmsen:

– Jag har infrastrukturministern med mig i den här frågan. Vi har diskuterat det.

Ygeman biter till:

– Du har möjligen inte sett vad Elmsäter-Swärd uttalat i medier om slopade cabotageregler!? Du har inte noterat hur hon röstat i EU!! Om Moderaterna vill vara med och påverka är det nog bättre om hon för fram sina ståndpunkter på EU:s ministerrådsmöten, inte i ert fikarum.

Alla tre partierna efterlyser mer resurser till trafikpolisen och en ökad prioritering av illegal lastbilstrafik. Blocken är också överens om att det behövs regler som ger polisen möjlighet att ”klampa” lastbilar när böter inte betalas.

Längre och tyngre lastbilar på svenska vägar är en annan vattendelare under vårt politiska valsamtal. Moderater och Socialdemokraterna säger ja. Miljöpartiet är emot.

Stina Bergström:

– Det handlar om klimatet. Vi har redan längre och tyngre lastbilar än övriga Europa. 24-metersekipage är okej i skogen, men inte mer än så.

Sten Bergheden får sista ordet:

– Det här landet behöver lastbilar. Det är glesbefolkat, med långa avstånd. Lastbilen är nödvändig som skyttel för att nå järnväg och sjöfart.