;

Glöm aldrig förintelselägrens offer!

Ingress. Så här i valtider borde jag kanske skriva om vikten av att utnyttja sin demokratiska rättighet och skyldighet att gå till sin vallokal och rösta i kommunal, landstings- och riksdagsvalet den 14 september. Kanske återkommer jag till det i slutet.

Men jag vill börja med att berätta att jag i somras hade möjlighet att besöka Oswiecim, en liten vackert belägen by i södra Polen. Här på denna idylliska plats begicks ett av världen största illdåd någonsin.
På den tiden hette byn Auschwitz. Strax intill ligger Birkenau som tyskarna kallade Auschwitz 2. Polen var centrum för Nazitysklands planer på att göra sig av med världens judar. Auschwitz och Birkenau var effektiva kuggar i dödsmaskinen.

Auschwitz var ett arbetsläger där fångarna varje dag fick utföra rent slaveriarbete för tyska företag, bland dem IG Farben. Samma företag levererade Zyklon B, gasen som användes i gaskamrarna.

Även som besökare måste man gå genom den ökända porten med den cyniska devisen Arbeit Macht Frei (Arbete befriar). Innan man kommer så långt har man kunnat se en kort dokumentärfilm som de ryska trupperna gjorde när de befriade lägret 1945. Filmen ger en försmak av vad som väntar inne i lägret.

Omkring 30 cellblock överlevde nazisternas försök att ödelägga lägret i början av 1945 när de insett att kriget höll på att förloras. I en av byggnaderna visas fångarnas personliga tillhörigheter – som rakborstar, kastruller, bestick och mycket mer. I en annan byggnad återfinns förvridna glasögon, tusentals barnskor, tonvis med människohår samt resväskor med fångens namn och adress målade med stora bokstäver.

Utanför byggnad elva fanns en avrättningsplats där fångarna helt enkelt ställdes upp mot en mur och sköts. Strax bortom denna exekutionsmur fanns en anordning där nazisterna avrättade fångar genom hängning, ofta ett tiotal åt gången.

I byggnad tolv hade lägrets läkare, den ökände Doktor Mengele, sin ”mottagning”. Där experimenterade de med fångarna på det mest bestialiska sätt man kan tänka sig. Vid ett tillfälle skickade han ett meddelande till chefen för SS, Heinrich Himmler, där han stolt berättade om den nya metoden som gjorde att man hann med att sterilisera över hundra kvinnor om dagen. Vidare utfördes fruktansvärda experiment av allehanda slag på fångarna. Den absoluta majoriteten av dem plågades ihjäl, men det fanns de som överlevde – och som kunde berätta.

Auschwitz 2, eller Birkenau som är det namn på dödslägret som de flesta känner till, var nästan än värre att besöka. Där dödades mer än en miljon människor på ett systematiskt vis. När judarna anlände efter flera dagars transport i en tågvagn utan vare sig vatten, mat eller hygieniska faciliteter var fångarna utmattade och de flesta led av svår diarré. Då stod nazisterna där och sorterade ut dem som skulle till arbetslägret och dem som skulle skickas till en säker död i gaskammaren.

Jag var djupt tagen efter besöket och tänkte på hur nazisternas skräckvälde kunde få växa fram i trettiotalets Tyskland. Efter några minuter insåg jag att social oro, hög arbetslöshet och orättvis fördelning av samhällsresurserna måste ha varit en bidragande orsak.

Då slog det mig plötsligt att det är precis så som det är i dagens Europa – så låt oss därför vara vaksamma och se till att nazister, fascister och andra antidemokratiska rörelser aldrig mer får grogrund i vårt demokratiska samhälle. Det är också något att tänka på när vi står vid valurnorna den 14 september.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

”Vad är rasisterna så rädda för?”

Debatt. Sverige har varit omgärdat av vinterskrud och kyla som sig bör för årstiden. Tidningsrubrikerna har under vintern beskrivit det som en nyhet att vi har under minus 25 grader i de norra delarna av landet. I denna tid har vi människor som kommit till Sverige från varmare breddgrader. Människor som är på flykt.

”20 år med mörka krafter”

Krönika. I år är det tjugo år sedan en färgad man klev av bussen i skånska Klippan för att i nästa stund kallblodigt huggas med en kniv i hjärtat. Mannens namn var Gerard Gbeyo, en asylsökande flykting från Elfenbenskusten. Enda orsaken till dådet, som framkom i polisutredningen, var att han var färgad.

”Alla kan bidra till ett öppnare samhälle”

Debatt. Fackföreningsrörelsens idé och uppdrag vilar på den fasta övertygelsen att alla människor har lika värde och lika rätt, och redan den grundbulten förklarar varför Sverigedemokraterna och andra ljusskygga partier ser oss som sina främsta motståndare.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Det var i säck innan det kom i påse!

Politik. Det var ett jämnt val där media till stor del styrde utgången. Analyserna kommer säkert snart nog men när de allra flesta tidningar är borgerliga var ingenting enkelt för det rödgröna blocket. Även SVT:s nyheter lutar åt det blåbruna hållet och Aktuellt påminner mest om en blåbrun hemsida.

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Jag, en ”eltrucker”

Åkeri. Eltrucker är kanske att ta i. Jag har bara kört ellastbil en gång i cirka 70 mil. Men känslan av välbehag är bestående och en glädje över att ingenjörerna i lastbilsbranschen hittat på en så vettig sak.

Någonting bra har hänt!

Redaktionens krönika. Det här kan bli svårt. Att skriva om så kallade positiva nyheter har flera risker. Att framstå som ironisk, som reklamtextmakare eller som en okritisk hyllare av någon företeelse, oftast ointressant för de flesta. Men jag gör ett försök!

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Ojämlikhet gör demokratin sårbar

Makt. Demokratin försvinner sällan på en dag. Det kommer inget dekret om att fria medier, domstolar eller rätten att organisera sig ska avskaffas. Förändringen sker stegvis. Journalister, forskare och författare beskrivs som motståndare och civilsamhället trängs undan. Regler ändras så att makthavare kan behålla makten.

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

Varför sitter så få ­arbetare i riksdagen?

Representation. I år är det val till riksdag, region och kommun. Arbetarklassen lyser dock med sin frånvaro i svensk politik. Det är inte en slump. Det är ett klasstak som stänger ute stora grupper från makten.

En stolt ordförande

Ordförandeord. Efter många om och men så gick det ändå vägen i valet. Socialdemokraterna ska nu försöka bilda regering vilket är ett glädjande valresultat, eftersom det är Socialdemokraterna som står upp mest för frågorna som är viktiga för medlemmarna i Transport.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Redaktionens krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

Jag är stolt över Transport

Ordförandeord. Sommaren och semestertiden har tagit slut för de flesta. För egen del har jag hunnit med fyra veckors ledighet med väldigt mycket lugn och ro med tid för vila inför en sannolikt intensiv höst och vinter. Vi står närmast inför en valspurt, sedan valet.

Semester är en rättighet, inte en bemanningsreserv

Debatt. Semester är till för återhämtning. När semestern väl är beviljad är huvudregeln att den ska gälla. Att en arbetsgivare i undantagsfall kan återkalla semester bygger inte på någon uttrycklig bestämmelse i semesterlagen, utan på arbetsrättslig praxis och får bara komma i fråga under mycket speciella omständigheter.

Höstens val avgör: kvalitet eller lägsta pris

Debatt. När kommuner och regioner upphandlar verksamhet för miljardbelopp är det lätt att fastna i priset. Men våra skattepengar ska inte bara köpa den billigaste lösningen. De ska också köpa kvalitet, trygghet och schyssta arbetsvillkor.

Så närmar vi oss valet

Redaktionens krönika. Om två månader är det dags att välja dem som ska representera oss såväl i Sveriges riksdag som i landets regioner och kommuner. Det märks alltmer på olika vis, också här i Transports tidning.

;