;

20 år med mörka krafter

Krönika. I år är det tjugo år sedan en färgad man klev av bussen i skånska Klippan för att i nästa stund kallblodigt huggas med en kniv i hjärtat. Mannens namn var Gerard Gbeyo, en asylsökande flykting från Elfenbenskusten. Enda orsaken till dådet, som framkom i polisutredningen, var att han var färgad.

Död för sin hudfärgs skull!
Tjugo år kan tyckas vara en lång tid. Det är det inte sett ur ett historiskt perspektiv. Går man ytterligare några år tillbaka till 1991 fick Sverige ett nytt riksdagsparti, Ny demokrati. Partiledare var den blåblodige Ian Wachtmeister och skivbolagsdirektören Bert Karlsson, som framställdes som en man ur folket och följaktligen kallades för folkledaren Bert.

Då, i mitten på 1990-talet, hade John Ausonius, mera känd som Lasermannen, skjutit mot invandare. De flesta överlevde men fick men för livet. Det var ren och skär tur att endast en miste livet. John Ausonius berättade i tingsrätten att han hört ”någon eller några” politiker tala om att invandringen var källan till alla Sveriges problem och att alla som invandrat till Sverige efter 1970 skulle utvisas. Med dessa uttalanden från företrädare för Ny demokrati ansåg John Ausonius att han gjorde samhället en tjänst när han kallblodigt siktade och sköt på oskyldiga människor med mörk hudfärg.

Folkledaren Bert, som också han hetsat mot invandrare, lämnar Ny demokrati 1995 efter partiets fiasko i valet året före. Han åker hem till Skara. Kanske ska han producera lite nya skivor med Ultima Thule, vem vet. Det enda som är säkert är att han producerat låtar för dem tidigare, bland annat Blonda svenska vikingar med textraden: ”försök ej hindra oss, då kan det illa gå”.

1995 är året då några grabbar från Kode utanför Göteborg bestämmer sig för att slå upp ett tält vid Ingetorpssjön. Några timmar senare kommer fyra nynazister dit. 14-åriga John Hron misshandlas och sparkas till döds. Nazisterna kräver att han ska säga att han älskar nazister. Efter dödsmisshandeln sätter sig de fyra nazisterna ner och tar en stilla rök, som om ingenting särskilt hade hänt. Än i dag vandaliseras Johns Hrons grav av nazistsympatisörer.

Samma år går Jimmie Åkesson med i Sverigedemokraterna, i vars partiprogram står att de strävar efter ett etniskt homogent Sverige. Åkesson startar Sverigedemokratisk ungdom i Sölvesborg. Året därefter klubbar SD igenom ett partiprogram där det står ”att etniska främlingar som invandrat till vårt land efter 1970” ska kastas ut. Undrar var de fick det ifrån?

Nu är vi i mitten av 2010-talet. Både Gerard och John har varit döda i tjugo år. Peter Mangs har dömts för skottlossning mot invandrare. SD hetsar mot flyktingar och lynchmobbar attackerar förläggningar. Folkledaren Bert tjänar miljoner på boende för flyktingar. Jimmie Åkesson släpper en singel där han spelar piano till en Ultima Thulelåt. Treåriga Alan Kurdi spolas upp på en strand i Turkiet. Han ser ut att sova, men kommer aldrig mer att vakna.

Frågan är om vi någonsin kommer att göra det.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Apropå första maj!

Politik. Donald Trump kan knappast sägas vara något strategiskt geni. Men frågan är hur mycket man kan anklaga just honom för att hela världen är i gungning i bränslebristens spår.

Peter Gustavsson och Mats Wingborg har skrivit Hej då Tidö, ett bokslut över fyra år av en ny regeringskonstellation. Foto: Verbal förlag

Har tiden för Tidö runnit ut?

Politik. Sverige har haft en historiskt unik regering under snart fyra år. Om författarna till Hej då Tidö har rätt, så är tiden för Tidö slut.

David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Kör ut dem!

Davids krönika. Kör ut dem! löd en rubrik i Expressen i början av 1990-talet. Tidningen, eller åtminstone dess chefredaktör Erik Månsson, hade fått för sig att en majoritet av svenskarna ville kasta ut invandrarna. Den som blev utkastad var i stället han själv; han fick sparken.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Det var i säck innan det kom i påse!

Politik. Det var ett jämnt val där media till stor del styrde utgången. Analyserna kommer säkert snart nog men när de allra flesta tidningar är borgerliga var ingenting enkelt för det rödgröna blocket. Även SVT:s nyheter lutar åt det blåbruna hållet och Aktuellt påminner mest om en blåbrun hemsida.

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Jag, en ”eltrucker”

Åkeri. Eltrucker är kanske att ta i. Jag har bara kört ellastbil en gång i cirka 70 mil. Men känslan av välbehag är bestående och en glädje över att ingenjörerna i lastbilsbranschen hittat på en så vettig sak.

Någonting bra har hänt!

Redaktionens krönika. Det här kan bli svårt. Att skriva om så kallade positiva nyheter har flera risker. Att framstå som ironisk, som reklamtextmakare eller som en okritisk hyllare av någon företeelse, oftast ointressant för de flesta. Men jag gör ett försök!

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Ojämlikhet gör demokratin sårbar

Makt. Demokratin försvinner sällan på en dag. Det kommer inget dekret om att fria medier, domstolar eller rätten att organisera sig ska avskaffas. Förändringen sker stegvis. Journalister, forskare och författare beskrivs som motståndare och civilsamhället trängs undan. Regler ändras så att makthavare kan behålla makten.

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

Varför sitter så få ­arbetare i riksdagen?

Representation. I år är det val till riksdag, region och kommun. Arbetarklassen lyser dock med sin frånvaro i svensk politik. Det är inte en slump. Det är ett klasstak som stänger ute stora grupper från makten.

En stolt ordförande

Ordförandeord. Efter många om och men så gick det ändå vägen i valet. Socialdemokraterna ska nu försöka bilda regering vilket är ett glädjande valresultat, eftersom det är Socialdemokraterna som står upp mest för frågorna som är viktiga för medlemmarna i Transport.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Redaktionens krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

Jag är stolt över Transport

Ordförandeord. Sommaren och semestertiden har tagit slut för de flesta. För egen del har jag hunnit med fyra veckors ledighet med väldigt mycket lugn och ro med tid för vila inför en sannolikt intensiv höst och vinter. Vi står närmast inför en valspurt, sedan valet.

Semester är en rättighet, inte en bemanningsreserv

Debatt. Semester är till för återhämtning. När semestern väl är beviljad är huvudregeln att den ska gälla. Att en arbetsgivare i undantagsfall kan återkalla semester bygger inte på någon uttrycklig bestämmelse i semesterlagen, utan på arbetsrättslig praxis och får bara komma i fråga under mycket speciella omständigheter.

Höstens val avgör: kvalitet eller lägsta pris

Debatt. När kommuner och regioner upphandlar verksamhet för miljardbelopp är det lätt att fastna i priset. Men våra skattepengar ska inte bara köpa den billigaste lösningen. De ska också köpa kvalitet, trygghet och schyssta arbetsvillkor.

Så närmar vi oss valet

Redaktionens krönika. Om två månader är det dags att välja dem som ska representera oss såväl i Sveriges riksdag som i landets regioner och kommuner. Det märks alltmer på olika vis, också här i Transports tidning.

;