Fossilfri framtid kräver kraftsamling
Om 17 år ska bensin och diesel vara borta, säger regeringen. Men hur ska det gå till? Och vad ska vi tanka i stället? – Det är fullt möjligt att komma väldigt nära det målet. Men då måste vi vara beredda att ta konsekvenserna, säger energikonsulten Håkan Sköldberg.
År 2030 ska Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen, enligt regeringens manifest inför förra valet. Och det är bara ett steg på vägen – 20 år senare ska hela Sverige vara utan nettoutsläpp av växthusgaser.
Även om man är noga med att det klimatneutrala Sverige 2050 är en ”vision” och inte ett konkret mål, så är dessa ambitioner de högsta i världen när det gäller att minska klimatpåverkan från vägtrafiken.
Men hur vi ska gå tillväga är ingen enkel fråga att besvara, enligt Per Kågeson, som är huvudsekreterare i regeringens utredning ”Fossiloberoende fordonsflotta 2030”.
– Flera av de EU-direktiv som är styrande och begränsande för Sveriges handlingsfrihet är under omförhandling. Det finns en betydande osäkerhet kring vad man kommer få att förhålla sig till, framförallt när det gäller utvecklingen av nya bränslen. Vi måste hela tiden utveckla en plan B för varje plan A, eftersom vi inte vet hur direktiven kommer att se ut. Det är en riktigt komplicerad situation, säger Per Kågeson.
Men även det svenska regelverket har skapat osäkerhet bland aktörerna i fordons- och drivmedelsbranscherna.
I fjol meddelade regeringen att man skulle belägga biodrivmedel med koldioxidskatt från januari 2013. Men i mars i år föreslog regeringen plötsligt att alla biodrivmedel ska befrias från koldioxidskatt från maj 2014. Och sedan ska hela regelverket kring beskattningen av biodrivmedel omprövas 2015.
Per Kågeson förstår att en sådan oförutsägbarhet gör branschaktörerna tveksamma inför att satsa på nya drivmedel.
– Självklart. Nya biobränsleanläggningar är ju investeringar på flera miljarder. Men en av våra ambitioner med utredningen är att göra regelverket överblickbart och långsiktigt. Samtidigt är det svårt eftersom vi har de här skiftande EU-direktiven att förhålla oss till.
Om vi talar specifikt om lastbilssektorn – vilka drivmedel tror du har störst potential att bli ”morgondagens tungbränsle”?
– Där finns det flera olika linjer. När det gäller distribution i större städer så är ju elhybrider en möjlighet. Även fjärrbilar kan köra en stor del av sin sträcka på el, om vägnätet elektrifieras. Där pågår ett parallellt utvecklingsarbete i myndigheternas regi.
Per Kågeson syftar på ett projekt där Trafikverket, Vinnova och Energimyndigheten bjudit in privata aktörer att anmäla intresse för att utveckla elvägar. Tanken är att minst två demonstrationsanläggningar ska vara i drift under 2015. I det här skedet kan dock ingen veta när eller om vi får en elektrifiering av befintliga vägsträckor.
– Bland de mer närliggande alternativen har vi att öka bioandelen i vanlig diesel. Metandiesel och ED95 (se faktaruta) är ju också alternativ som redan finns ute i ett antal lastbilar och bussar i dag, säger Per Kågeson.
Utredarna ska lämna sitt slutbetänkande till regeringen i december.
Hur konkreta kommer ni att kunna vara i era förslag till åtgärder och handlingsalternativ?
– På fordonssidan tror jag vi kommer att kunna lämna konkreta lagförslag. Men när det gäller biodrivmedel kanske vi bara kan lämna vägledande förslag som måste utredas vidare på regeringskansliet.
Bland de aktörer som bidragit med underlag till regeringens utredning, och som även gjort flera egna studier på området, finns det oberoende konsultföretaget Profu (Projektinriktad forskning och Utveckling i Göteborg AB). Profus styrelseordförande Håkan Sköldberg anser det orealistiskt att Sverige skulle ha en helt fossilfri transportsektor till 2030.
– Däremot tror vi att man skulle kunna minska bruket av fossila bränslen med ungefär 85 procent, jämfört med 2010 års nivå. Men då får man vara beredd att ta konsekvenserna, det är en formidabel utmaning, säger Håkan Sköldberg.
Vilka skulle de konsekvenserna vara?
– Vi får till exempel vara beredda att köra mindre bil och åka mer kollektivt. När vi väl kör bil kommer det att vara betydligt dyrare än i dag.
Profus analyser pekar ut fyra åtgärdstyper, varav en är att övergå till förnybara drivmedel.
– Framförallt behöver vi planera samhället på ett sådant sätt att vi minskar det totala transportbehovet. Dessutom måste vi flytta transporter från lastbil till tåg, från personbil till kollektivtrafik och så vidare. Den sista punkten är fordonseffektivitet, att få ut mer transport per insatt ”enhet” energi, och där ser vi ju redan att bilarna blir allt effektivare, säger Håkan Sköldberg.
Per Salomonsson, projektledare för alternativa drivmedel hos Volvo Lastvagnar, tror att konventionell diesel kommer att fortsätta vara det stora bränslet inom långdistanstransporterna.
– Men med alltmer ökad inblandning av förnybara och syntetiska komponenter. Som komplement till detta kan man nämna metandiesel och DME (se faktaruta), och inom regional- eller stadstrafiken elhybrider, säger han.
Volvo lanserade sin första metandiesel-lastbil 2010, och i dag erbjuds den i två olika versioner. Året därpå, 2011, släppte man sin första elhybridlastbil och inledde fälttester med lastbilar som kör på DME framställt av svartlut.
Testningarna pågår fortfarande. I dag har DME-bilarna sammanlagt kört över en miljon kilometer. I år inleddes ett liknande försök i USA, och i somras meddelade Volvo sin avsikt att introducera lastbilarna på den nordamerikanska marknaden.
– Bland alternativa drivmedel är det de här vi tror mest på, säger Per Samuelsson.
Vad borde vi som samhälle göra för att uppnå målet om fossiloberoende fordonsflotta till 2030?
– Det är svårt att uttala sig om med säkerhet. Men jag tror att man inte ska stirra sig alldeles blind på att bränslet ska vara 100 procent fossilfritt, utan också se till att det har hög verkningsgrad i hela kedjan. En annan sak är ju att transportbranschen är extremt konkurrensutsatt, så det behövs politiska styrmedel om det ska bli något.
Tror du att Sverige når målet?
– Vi skulle kunna komma väldigt långt i alla fall, om vi gör de rätta satsningarna och om vi börjar nu. För det kommer att ta tid.
