Folksams helomvändning ett ljus i mörkret för Hans Pihl
Under en träningsrunda förra hösten cyklade Hans Pihl omkull och bröt nacken. Olyckan förändrade hela hans liv. Fast som före detta tidningsbud hade han i alla fall en bra olycksfallsförsäkring. Det var vad Hans trodde.
Fin-racern står mitt i vardagsrummet, lutad mot bokhyllan. Det är ett fartmonster i vitlackerad kolfiber. I rummet intill står två andra cyklar.
En av dem är olyckshojen. Hans griper tag i den och visar. Cykeln har inte en skråma.
– Det var min skalle som tog hela smällen. Jag borde förstås sälja cyklarna. Doktorn säger att jag aldrig mer får sätta mig på dem. Men jag kan inte. Det skulle vara som att ge upp allting.
Hans slår sig ner på en köksstol och berättar. Först om uppväxten i Stockholm och ett brokigt yrkesliv, bland annat som styckare. För omkring 20 år sedan gick flyttlasset till Karlskrona där han sadlade om till tidningsbud.
Sedan är vi framme vid den 11 september 2012.
Det är tisdagsmorgon. Hans är ute på ännu en långtur i skogarna norr om Karlskrona. Han har tränat hela livet. Först löpning och sedan cykel. Vid den här tiden är han uppe i 15–20 timmars cykling i veckan. Nästan elitnivå.
Hans kör på cykelcrossen, en robustare variant av racer. Halva tiomilarundan är avverkad. Nu är det grusväg. Och rejäl nedförsbacke.
– Det var en fantastisk morgon och jag tittade väl någon tiondels sekund för länge mot skogen. Plötsligt var jag utanför vägkanten, ute i lösgruset.
Detaljerat målar han upp panikkänslan. Valet står mellan att försöka styra upp på vägen igen. Det hade sannolikt inneburit rejäla skrapsår när framhjulet kanat och cykeln gått omkull. Eller att fortsätta rakt fram i hopp om att farten ska minska när backen väl planat ut.
Mer eller mindre omedvetet väljer Hans det sista. Fast det blir inte som han tänkt sig. För sent upptäcker han ett två meter djupt hål precis vid sidan av vägen.
– Jag cyklade rakt ner i det, voltade och landade på huvudet. Cykeln var i luften helt och hållet. Det är konstigt hur hjärnan fungerar. Min första tanke när jag låg där var: ”Oj, hur gick det med cykeln?”
Omtöcknad kravlar han upp ur gropen. Efter en kort paus klättar han ner igen – för att hämta upp cykeln. Han sätter sig på sadeln och fortsätter ytterligare ett par kilometer.
Fast Hans känner att något är fel. Färden blir vinglig och han tvingas stanna mitt på vägen. Flera personer kommer fram. Ett äldre par har med sig en trädgårdsstol. Proppfull av adrenalin förklarar Hans att han ”bara behöver vila tio minuter innan han ska fortsätta…”
Det blir inte så. Personerna som kommit till undsättning inser allvaret och kallar på ambulans. På Karlskrona lasarett konstaterar läkarna att översta nackkotan är spräckt. Efter ett par veckors sängläge är skadan förvärrad. Kotan, som är i två delar, har förskjutits.
Först efter tio veckor opereras nacken. Då upptäcker läkarna att ytterligare fyra nackkotor är skadade.
– Doktorn sa att det var ett under att jag överlevde. Ryggmärgen och alla nerverna låg oskyddade, förklarar Hans.
På operationsbordet väljer kirurgerna att steloperera nacken. Kotorna fixeras med hjälp av titanstänger och skruvar. I dag, mer än ett år efter olyckan, är Hans sjukskriven. Han kan vrida på huvudet lite grann, en halv centimeter.
– Värken finns där hela tiden. Det jobbigaste är att sitta. Jag klarar 15 – 20 minuter, sedan måste jag lägga mig och vila.
Under intervjun återkommer Hans gång på gång till omställningen. Hur hela livet på någon sekund ändrade kurs.
– De tankarna snurrar hela tiden i huvudet. Jag älskade cyklingen. Friheten, farten. ”Är det så här det ska bli nu?” Ett vårdpaket? Jag är 57 år. Vilket jobb kan jag klara? Vem skulle anställa mig?
En central fråga gäller ekonomin.
Hans jobbade som tidningsbud på distributionsföretaget Tidningsbärarna. Alla bud som är med i facket, Transport, omfattas automatiskt av en särskild kollektiv Folksamförsäkring som täcker just olycksfall på fritiden. För andra yrkesgrupper är fritidsförsäkringen ett frivilligt tillval, ett skydd som man betalar själv.
Vid olycksfall ger tidningsbudens försäkring ersättning för saker som sjukhusvistelse, rehabilitering och inte minst invaliditet. Omfattande medicinsk invaliditet kan betyda ända upp till två miljoner kronor i kompensation.
Efter olyckan vände sig Hans till Transport för att få hjälp att begära försäkringsersättning från Folksam. Beskedet blev en chock. Försäkringen gäller bara så länge man är anställd hos distributionsföretaget.
Något år innan cykelkraschen hade Hans blivit arbetslös. Tidningsbärarna skulle lägga om distrikten och många fick mindre jobb och lägre lön. Inför hotet om kraftig inkomstsänkning valde Hans att säga upp sig.
Hans grubblade över försäkringen och den uteblivna ersättningen. Han var besviken och bekymrad.
– Efter alla år som bud kände jag väl till att vi hade en egen försäkring. Men ingen hade sagt att den upphör om du förlorar jobbet. Jag tyckte att informationen från Transport var dålig.
Hans överklagade och fallet togs upp i den särskilda försäkringskommitté som Transport och Folksam gemensamt tillsatt. I den prövas kniviga ärenden. Beslutet blev positivt. Transport höll med om att informationen kunde ha varit tydligare och Folksam gick med på att göra ett undantag.
Hans är förstås glad över Folksams helomvändning. Han har nu fått ut en mindre summa pengar i ersättning, betydligt mer kommer när invaliditetsgraden väl fastställts.
Hans ler försiktigt när han säger:
– Olyckan har varit psykiskt påfrestande. Oron för ekonomin gjorde inte saken lättare. Efter Folksams besked mår jag mycket bättre. Skulle jag halka omkull på trottoaren finns nog risken att jag blir totalförlamad eller dör. Men jag kan inte ligga på sängen i 20 år.
– Jag måste chansa! Tyvärr får jag nog ge upp cyklingen. Jag kan inte ens hålla upp huvudet, så att jag ser trafiken. Kanske kan jag börja med spinningcykling på något gym. Då träffar jag andra människor också. Det är bättre än att sitta hemma.
