Transports kongress 2017
Close
Den 26 augusti ska 208 kongressombud vara med och bestämma över Transports verksamhet de kommande fem åren. Bilden är från kongressen 2017, som också hölls i Örebro.
Close
Kongress 2022

Facket ska välja väg

Transport. Den 26 augusti öppnar förbundet sin kongress i Örebro. Där ska man ta ställning till 229 motioner och besluta om organisationens vägval.

Förbundsstyrelsen har under försommaren arbetat intensivt med att svara på alla motioner som kommit in. Närmare bestämt 229 stycken. Inom Transports verkställande utskott (VU) har man delat upp motionerna efter sina olika ansvarområden.

 

Anna Ryding är förbundskassör och årets kongress blir hennes femte.

– Det som alltid kommer in är om ekonomi. Några motionärer vill ha en central ekonomifunktion och andra vill också ha enhetliga medlemsavgifter som ser lika ut i hela landet, säger Anna Ryding.

I dag består medlemsavgiften av en fast förbundsavgift, som är lika stor i hela landet, samt en rörlig del som avdelningarna själva bestämmer över. Det gör att det kan skilja närmare 100 kronor mellan olika medlemsavgifter.

– En annan motion, som även kom upp på kongressen 2017, är frågan om personalchef eller HR-funktion. I dag ligger personalansvaret för förbundets personal under förbundskassören. Vi har en mycket platt organisation vilket innebär att vi inte har så många olika chefsled, säger Ryding.

 

Förbundsordförande Tommy Wreeth ser fram emot livliga diskussioner på kongressen. Diskussioner som utmynnar i beslut som leder verksamheten framåt.

– Jag hoppas och tror det blir bra diskussioner runt förbundets framtida verksamhet under motionsblocket som rör organisationsfrågor. Just det området är ju det som behandlar hur vi som förbund ska bedriva vår verksamhet framåt, säger Tommy Wreeth.

 

Lars Mikaelsson är förbundssekreterare och har ett övergripande ansvar för alla motioner. På frågan om det är någon som sticker ut svarar han vänligt:

– Det finns en motion om att kalla alla förtroendevalda transportombud. Vi får se vad kongressen säger om det.

 

Kongressens beslut får stort genomslag i verksamheten. Så det är viktigt att kongressombuden är pålästa på vad det är för frågor de ska ta ställning till. Men vem är det som kan skriva motioner till kongressen?

– Det kan alla medlemmar göra. Avdelningarna har genomgångar i sina klubbar och sektioner om hur man skriver motioner. Från enskild medlem ska motionerna lämnas sex månader innan kongressens öppnande till avdelningen, och de motionerna ska lämnas till avdelningen för vidare hantering, säger Anna Ryding.

Avdelningarna ska sedan senast fem månader innan kongressens öppnande skicka motioner och yrkanden till förbundsstyrelsen. Och senast åtta veckor innan kongressens öppnande ska förbundsstyrelsen skicka ut allt kongressmaterial till avdelningarna.

– I avdelningarna anordnar man sedan kongressgenomgångar och utbildningar där man går igenom allt material. Det är mycket material att ta till sig, motioner och rapporter. Kongressombuden är medlemmarnas röster så det är ett viktigt uppdrag, säger Ryding.

Hur blir man då ombud på kongressen? Och hur många ombud är det som samlas?

– Varje avdelning har rätt att skicka ett ombud per påbörjat 300-tal medlemmar och i år är det 208 kongressombud. Det är viktigt att delta på sektionsmöten som anordnas, för det är där du kan bli nominerad till att bli kongressombud. Avdelningarnas representantskap väljer sedan bland de nominerade vilka som får åka till kongressen som ombud, säger förbundskassör Anna Ryding.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Måste vi ha skinn på näsan för att hänga med i lönen?

Debatt. Jag läst en undersökning om att kvinnor drar sig för att söka välbetalda jobb av rädsla för att bli sexuellt trakasserade och att trakasserierna sticker ut på arbetsplatser där det ena könet dominerar.

Tommy Wreeth 2021. Foto: Justina Öster

Styrkan finns när den behövs

Ordförandeord. Det börjar blåsa upp på allvar i avtalsrörelsen. Med viss förvåning noterar jag att det verkar viktigt för många att Transports medlemmar inte under några omständigheter ska få mer än andra i avtalsrörelsen.

Transports förbundsordförande Tommy Wreeth informerar förbundets delegation som består av yrkesaktiva inom åkeri, terminal och lager.

Trög start på förhandlingarna

Avtal. Under två dagar har Transports förhandlingsdelegation för Transportavtalet varit samlade i Stockholm för att byta krav med arbetsgivavarorganisationen Transportföretagen. Parterna står fortfarande långt ifrån varandra.

Kultur
Högakustenbron, Sveriges svar på Golden Gate – och nästan lika lång. Hängbron över Ångermanälven, nära mynningen, öppnade 1997 och kortar E4:ans sträckning med nära en mil. Foto: John Antonsson

Sverige är rikt på broar

Förbindelser. Broar binder samman land, förkortar vägen och gör det möjligt att gå eller cykla under stora trafikleder. De riktiga långsträckarna tjänar också ofta som symboler för sin hemtrakt. Och Sverige är rikt på broar.

Snabbkoll
Snabbkoll om stridsåtgärder/konflikter. Illustration: Mattias Käll

Det här händer vid strejk

Konflikt. Transports förbundsordförande har varnat för en tuff avtalsrörelse och utesluter inte stridsåtgärder. Men vad är egentligen strejk och lockout?

Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet. Foto: Pernilla Ahlsén

En dag i bärgningsbilen

Arbetsmiljö. Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet.

Snabbkoll
Snabbkoll: Avtalsrörelse Illustration: Mattias Käll

Vägen till din nya lön

Avtalsrörelse. I år ska Transport förhandla fram nya avtal för sina medlemmar. Här är några saker som är bra att veta.

Arbetsmiljö
Procentsatserna bygger på svar från chaufförer på samtliga arbetsorter. Om enbart svar från de större städerna i Östergötland, Linköping och Norrköping, räknas med blir vissa resultat andra. Så är det en högre andel, 94 procent, av dem som kör i de stora städerna som anger att de ofta eller ibland känner stress på grund av körtiderna (fråga 6) och hela 86 procent som svarar att körtiderna inte är tillräckliga för att utföra arbetet på ett säkert sätt, jämfört med 72 procent om svaren från samtliga arbetsorter tas med (fråga 1.) Grafik: Petrus Iggström

Fackets enkät gav svart på vitt om körtid och stress

Transport. De visste att det var problem. Men också att förändring krävde fakta. Linköpingsavdelningen gjorde en enkät som svart på vitt visar hur pressade arbetsförhållanden är för färdtjänstförare. Så vill arbetsgivare, regionens trafikbolag och politiker nu förändra villkoren.

Arben Pepi, Transportombud, och Patrik Emanuelson, skyddsombud, utanför Vikbolands taxi i Linköping. Foto: Lilly Hallberg

”Enkäten speglar verkligheten vi lever i”

Stressigt. – Många nya upplever att det är för stressigt och slutar, fast alla skulle tjäna på en erfaren yrkeskår, säger färdtjänsföraren Patrik Emanuelson.

Det regionala trafikbolaget Östgötatrafiken upphandlar servicetrafik för hela regionen och har även uppdrag i angränsande län, vilket bland annat innebär sjuktransporter till angränsande län. Genrebild. Foto: Lilly Hallberg

Så vill facket gå vidare

Uppföljning. Redan första sittningen med åkerierna gav resultat: Muntligt löfte att färdtjänstförare ska få betald lunch vid körningar till annan ort. Något inte ens hälften kan räkna med i dag.

Mattias Näsström, biträdande trafikchef på Östgötatrafiken.

Östgötatrafiken: ”Vi fortsätter dialogen”

Upphandlaren. Förarnas arbetstid, fordonsschema och raster måste facket först reda ut med arbetsgivarna, åkerierna. Först sedan kan det bli tal om möte i grupp med upphandlaren av serviceresor, Östgötatrafiken. Nu är det dags.

Jan-Owe Larsson (M) är ordförande och Annsofi Ramevik (S) är andre vice ordförande i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd.

Hallå politiker, vad kan och vill ni göra?

5 frågor. Transportarbetaren har ställt fem frågor till två politiker i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd, som tagit del av Transports enkät Körtider och stress.

Biljettkontroll i busväder

Bevakning. I snålblåst eller sol. Väktarna som kontrollerar biljetter i Östergötland är ute varenda dag och ser till att resenärerna betalar.

Kultur
Stora bilden: Ove Allansson på besök i Göteborgs hamn i slutet av juli 1967 (Foto: SvD/TT). Med boken Afton i Ilhéus och andra noveller av Ove Allansson uppmärksammar Ove Allanssonsällskapet att författaren skulle ha fyllt 90 år under 2022.

Ove Allansson – sjöfolkets främsta skildrare

Böcker. Ove Allansson skrev om sjöfolket. 2022 skulle han ha fyllt 90 år och i en ny samling väljer svenska arbetarförfattare ut sina favoriter av hans berättelser.

Snabbkoll
Snabbkoll: Tillbud. Illustration: Mattias Käll

Rapportera om nästan-olyckor

Tillbud. Oj, det kunde gått illa. Du kunde ha klämt handen och ser dig snabbt om, hoppas att ingen såg att du var nära att ”klanta till det”. Tänk tvärtom! Var rädd om dina kollegor och rapportera om risker i arbetsmiljön så att arbetsgivaren kan förebygga, åtgärda och förhindra olyckor.

Stefan Gidlöf tittar ut över Norviks hamnområde. Han är fortfarande besviken över att arbetarkollektivet inte fick vara med och tycka till om utformningen.

Det blåser upp vid hamnen i Nynäshamn

Hamn. En råkall dag vid färjehamnen i Nynäshamn. Transportarbetaren möter Stefan Gidlöf. Fulltatuerad hamnarbetare som vill att facket tänker nytt.

Diskriminering.

Gamla unkna ideal drabbar unga män

Jämställdhet. Va, vabb? Var är mamman? Arbetsgivares förvåning och missnöje när anställda försöker dela ansvar för barn och hem med en partner slår olika. Unga pappor upplever att de är mer utsatta när det gäller att utnyttja sin lagstadgade rätt att vara hemma för vård av sjukt barn.