Förslag om 48 timmars cabotage debatteras

Åkeri. ”Systematiskt cabotage och nomadförare måste förhindras.” Utländska åkerier som kör i andra medlemsländer ska bara få stanna i 48 timmar. Därefter ska lastbilarna återvända till hemlandet, föreslår EU-parlamentarikern Jens Nilsson.

Han leder Europaparlamentets arbete med att se över regler och lagstiftning för cabotagetransporter inom unionen. Det vill säga bestämmelser om den tid utländska transportföretag får ha sina fordon i andra medlemsländer – efter att ha gjort en första leverans. Reglerna kom till för att främja miljön och minska antalet tomma lastbilar.

Nuvarande bestämmelser medger tre inrikes körningar inom sju dagar, och har mötts av hård kritik för missbruk. Förra våren föreslog i stället EU-kommissionen – i sitt stora paket med förändringar inom vägtransporterna – att ett obegränsat antal körningar ska tillåtas under fem dagar.

Transport och övriga transportfack inom Europa slog bakut. Men när Jens Nilsson (S) i EU-parlamentets transportutskott nu har manglat frågan med transportpolitiker av olika partifärg lanserar han idén om en 48-timmars regel. Den och övriga förslag i betänkandet ska tas upp och debatteras i EU-parlamentets transportutskott  i morgon, tisdag.

Hård debatt

Transports internationella politiska sekreterare, Magnus Falk, är positiv.

– Det är ett bra förslag för att stoppa missbruket inom cabotagetrafiken. Går det igenom skulle det innebära en enorm förändring. Men, det lär bli svårt och debatten hård.

Falk ser framför sig mängder av ändringsförslag i den fortsatta politiska behandlingen och konstaterar att medlemsländerna till slut alltid landar i en kompromiss.

– Det blir spännande att följa. Begränsningen kunde också vara 24 timmar, i bästa fall, eller 72. Det mest långtgående är att det utländska åkeriet återvänder till etableringslandet, sägerMagnus Falk.

Han syftar på transportföretag från andra EU-länder, som tänjer på reglerna och bedriver mer eller mindre permanent trafik i Sverige.

Rapporten har ett ovanligt färgstarkt språk med laddade uttryck som högriskoperatörer, falska dotterbolag och kedjeansvar. Där sägs bland annat att ”dagens cabotagesystem missbrukas av företag som sysslar med systematiskt cabotage av ‘nomadförare’. Sådant systematiskt cabotage måste förhindras”.

Lätta lastbilar

Listan på förändringar är lång. Bland annat föreslås att lätta lastbilar, som hittills inte omfattats av reglerna för cabotage och internationella transporter, nu ska räknas in om de väger mellan 2,4 och 3,5 ton.

Stort utrymme ägnas åt införande och uppryckning av smarta färdskrivare, elektroniska fraktsedlar och elektroniska system och register i unionsländerna, liksom utökat samarbete över landsgränserna.

Tanken är att registren ska kunna användas av behöriga myndigheter och tjänstemän i alla medlemsländer. Staterna ska hjälpa varandra med kontroller, inspektioner och utredningar, med särskild inriktning på så kallade ”högriskoperatörer”, som gjort sig skyldiga till upprepade lagbrott.

Syftet är att få en bättre efterlevnad och kontroll av cabotageregler och främja rättvis konkurrens på lika villkor.

För att samarbetet och utbytet över gränserna verkligen ska bli av föreslår utredningen att EU-länderna ska utbyta personal, genomdriva utbildningsprogram och utbyta ”bästa praxis”.

Hur länderna lever upp till kontroller och krav ska också rapporteras årligen till EU-kommissionen. ”Vid allvarliga störningar på den nationella transportmarknaden” ska unionsländerna även kunna vända sig till kommissionen och begära tillstånd för att vidta åtgärder, föreslår utredningen.

Kombidirektiv och brevlådeföretag

Det så kallade kombidirektivet tas också upp. Det handlar om transporter som kombinerar järnväg, sjöfart och lastbil, och har  kommit till för att främja miljön.

Transport och Socialdemokraterna i EU-parlamentet hade helst slopat direktivet helt, på grund av missbruk, men kommissionen valde att se över det. I transportutskottets rapport trycker man nu på att kombidirektivets regler ska skrivas på ett sådant sätt att direktivet inte utnyttjas för att kringgå cabotagebestämmelserna.

Så kallade brevlådeföretag ska också bekämpas genom olika förslag på metoder. Krav ska bland annat ställas på att transportbolagen:

• har lämpliga lokaler i proportion till sin verksamhet
• har företagsinformation i lokalerna, på papper eller elektroniskt; bland annat uppgifter om avtal, räkenskaper, personalhandlingar, anställningsavtal, handlingar om cabotage och kör- och vilotider.

Motiveringen att kravet på verklig etablering måste göra mycket tydligare om länderna ska kunna motverka brevlådeföretag.

Köparnas ansvar

Rapporten lyfter också fram transportköparnas ansvar och vill ha mer ”verksamma och avskräckande sanktioner” mot speditörer, huvudentreprenörer och underleverantörer som bryter mot transportregler. Man talar om att införa ett kedjeansvar för att bekämpa illegalt cabotage och illegala internationella transporter.

Kommissionen, som la sitt ursprungsförslag i maj 2017, är försiktigare och nöjer sig med att föreslå att medlemsländerna ska ta fram sanktioner mot transportköpare som – medvetet – bryter mot regler vid upphandling.

Ytterligare ett förslag från transportutskottet är att tomma containrar och pallar inte ska betraktas som internationella transporter av gods för annans räkning.

– Förslaget är över lag bra med mycket goda idéer om den elektroniska övervakningen. Att koppla cabotagereglerna till kombidirektivet, så att landdelen av kombitransporterna omfattas av cabotagereglerna är också jätteviktigt. Det ser jag inte som omöjligt att få igenom, säger Transports Magnus Falk.

Jens Nilsson har inte gått att nå, men han har i Göteborgs-Posten uttalat att han är inställd på en hård strid om förslagen under kommande halvår.