Illustration till: Vad vill EU med vägtrafiken?

Vad vill EU med vägtrafiken?

Frågor & svar. Det snackas om nya kör- och vilotider för lastbilschaufförer. Och glunkas om uppluckrade cabotageregler för utländska åkerier i Sverige. Något slags EU-paket för vägtrafiken är på gång, borta i Bryssel. Här försöker vi bena ut begreppen.

1. Vad är mobilitetspaketet?

Det stora paketet med förslag om ny lagstiftning och förändrade regler inom hela transportsektorn heter Mobility package (rörlighetspaketet), men brukar kallas vägpaketet.

EU-kommissionen presenterade första delen i år. I november kom del två med insatser för miljön, satsningar på miljöbilar och en översyn av så kallade kombitransporter. Kommissionen vill främja transporter med kombinerade trafikslag, som järnväg, sjöfart och lastbil. Vägtransporterna ska kortas och trafiken styras om till mer räls och vatten.

Tredje och sista delen av paketet ska lanseras 2018.

 

2. Varför lägger EU-kommissionen en massa förslag om vägtrafiken nu?

Vägtransporterna sysselsätter cirka fem miljoner européer. Sektorn är också en av få där utsläppen sedan 1990 har ökat inom unionsländerna. Landtransporterna står i dag för nästan en fjärdedel av utsläppen av växthusgaser, uppger EU. Orsaken är den stigande efterfrågan. Kommissionen säger sig vilja hejda ökningen och leva upp till klimatmålen i Parisavtalet.

Andra skäl är att reglerna behöver komma i kapp den snabba tekniska utvecklingen, en ny ekonomi och att fler människor jobbar mer eller mindre tillfälligt i andra EU-länder.

Kommissionen är rädd att EU ska hamna på efterkälken gentemot Asien, och hävdar att man vill skapa en mer konkurrenskraftig och socialt rättvis transportsektor. Syftet sägs också vara att minska företagens administrativa bördor, förbättra kontrollen av att regler följs, skapa en mer jämlik konkurrens och förtydliga oklara lagar.

 

3. Varför ska en svensk lastbilschaufför bry sig?

Nya regler om bland annat kör- och vilotider och hur mycket utländska åkerier får köra i Sverige påverkar dig som chaufför. Både direkt i form av arbetstider och indirekt i fråga om konkurrens från andra EU-länder.

 

4. Vad händer med den heta frågan – cabotagetrafiken?

I dags tillåts tre inrikeskörningar inom sju dagar av utländska åkerier (som innan dess levererat gods i eller utanför ett annat EU-land). Tanken är att undvika tomma lastbilar och spara miljön. Kommissionen vill i stället tillåta ett obegränsat antal körningar under fem dagar.

Transport invänder att förslaget skapat stort missnöje och oro bland yrkeschaufförerna. Med ett fritt antal transporter kan utlandsåkerier planera en vanlig arbetsvecka för en chaufför som kör cabotage. Tar man bort begränsningen av antal så måste man samtidigt minska max antal dagar till två eller tre.

Transport vill i stället begränsa det totala antalet cabotagekörningar under en kalendermånad. Utländska företag ska inte kunna köra kontinuerligt cabotage, som i dag, och komma runt reglerna genom att rulla över gränsen till exempelvis Norge en gång i veckan.

En tydlig definition av vad som menas med tillfällig trafik saknas fortfarande. Begränsas cabotagetiden under en längre period så blir det tydligare. Kontrollerna av att cabotagereglerna följs behöver också stärkas mer än kommissionen föreslår.

Kommissionens förslag främjar inte konkurrens på lika villkor. Risken är att svenska chaufförer förlorar sina jobb och att miljön skadas av äldre fordon med mer utsläpp, anser Transport.

 

5. Hur länge ska chaufförer få sova i lastbilshytten?

Reglerna har varit otydliga och tolkats olika i unionsländerna. Kommissionen föreslår att chaufförer inte ska få ta sin reguljära veckovila i hytten. Arbetsgivarna ska därför bli skyldiga att erbjuda logi med mat- och duschmöjligheter för förare som kör långdistanstransporter när de ska ta 45-timmars-vila.

 

6. Det knådas också på nya regler för kör- och vilotider?

Enligt dagens bestämmelser ska chaufförer ta sin 45-timmars-vila senast efter sex dagars arbete. Tar förarna förkortad veckovila är det 24 timmars vila efter sex dagar som gäller.

EU-kommissionen föreslår i stället att förare under en fyra-veckors-period ska kunna ta upp till två förkortade 24-timmars-raster. Kompensationen för den minskade vilan måste sedan läggas till den följande ordinarie vilan.

Förslaget ökar flexibiliteten. Utlandsförarna kan åka hem efter tre arbetsveckor och vara hemma i fem dagar, i stället för att vara borta flera månader i sträck. De blir mer utvilade och vägtrafiken säkrare, menar kommissionen.

Transport invänder att kommissionen beskär veckovilan. Skjuter chaufförerna upp sin långa ledighet så kan de köra på i tre veckor – och under den tiden bara ha två lediga dagar. Det innebär trötta förare, långa perioder utan kontakt med familj och vänner samt sämre trafiksäkerhet.

Kommissionens förbud mot veckovila i hytten blir ett slag i luften eftersom chaufförerna fortfarande kan ta sin dygnsvila där. I praktiken kommer de att bo i sina fordon tre veckor i sträck, varnar Transport, som vill behålla dagens kör- och vilotider.

 

7. Är det fler förslag och förändringar på gång?

Åtskilliga. Kommissionen presenterar olika åtgärder för att bekämpa så kallade brevlådeföretag. Andra rör transportköparnas ansvar för att lagar och bestämmelser följs under transporterna, men är för svaga, tycker Transport.

Förslag finns om att chaufförer ska registrera gränspassager manuellt. Det så kallade kombidirektivet, för kombinerade transporter via järnväg, sjöfart och väg, har också setts över. Men nyheterna är få. Kommissionen uppmuntrar kombitransporter, av miljöskäl. Transport anser tvärtom att reglerna utnyttjas för att runda cabotagereglerna och vill avskaffa dem helt.

 

8. Var det inte nya bestämmelser för utlandsarbetare också?

Jo, det så kallade utstationeringsdirektivet gäller anställda som arbetar tillfälligt i andra medlemsländer. Direktivet behandlas nu i unionen med förslag om att tillfälliga utländska anställda ska ha samma lön som arbetstagare i värdlandet.

Men kommissionen vill ha särskilda bestämmelser för transportsektorn. Man föreslår att utlandsförare, som under en månad vistas kortare tid än tre dagar i en medlemsstat, inte ska omfattas av utstationeringsreglerna om lön, semester och andra villkor. Stannar chaufförerna längre än tre dagar i en månad ska utstationeringsreglerna däremot gälla.

Kommissionen föreslår även att företag vid utstationering ska informera berörda myndigheter om chaufförer och vilka fordon de kör. Transport anser att värdlandets löner och villkor ska gälla, oavsett om det handlar om internationella, cabotage- eller kombitransporter.

 

9. Vad händer nu?

Den 5 december träffas infrastrukturminister Thomas Eneroth (S) och EU:s transportministrar i Bryssel för att bland annat diskutera nya cabotageregler och andra förslag i vägpaketet.

Det manglas nu av politikerna i både EU-parlamentet, ministerrådet (med ministrar från unionens länder) och kommissionen – innan de nya reglerna klubbas och införs i medlemsländerna.

Tidsplanen är inte klar. Bulgarien som ordförandeland från årsskiftet kan sinka processen, tror bedömare. Många vill ha paketet i hamn före valet till EU-parlamentet i juni 2019.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Lastbilschaufför stoppad – 100000 i sanktionsavgift

Åkeri. Fortkörning, obetald vägavgift, brott mot kör- och vilotider och extremt slitna däck. Polis som stoppade lastbilen på E18 insåg snabbt att ärendet var omfattande.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Fler åker dit för lång vila i hytt

Åkeri. Sedan i våras kan polisen klampa lastbilar för att ta förskott på sanktionsavgift av utländska företag för att föraren tagit den långa veckovilan i hytten. Mellan den 24 maj och den 26 november har 53 sanktionsavgifter delats ut. Den högsta på 80 000 kronor.

Svenskt Näringsliv fortsatt kritiskt mot minimilöner

EU. Svenskt Näringsliv tycker att kompromissen om minimilöner, som ministerrådet har förhandlat fram, är bättre än EU-kommissionens tidigare förslag. Men arbetsgivarorganisationen tycker fortfarande att det är dåligt med ett EU-direktiv om minimilöner.

Snabbkoll
Tjänsteförmåner, illustration av Mattias Käll

Förmån eller fälla – så funkar tjänstefringisarna

Förmåner. Hur stor vinst är det egentligen med bilen som arbetsgivaren ”bjuder” på? Och ger fri surf på jobbmobilen rätt att surfa hur mycket som helst, på vad som helst? Tjänsteförmåner ger inte vinst varje gång till den anställda.

Miljardmissen
Renée Andersson (LO) och Ingvar Backle (Svenskt Näringsliv). Foto LO / Ernst Henry Photography AB

”Ett problem att alla inte får ut sin pension”

Pension. Som Transportarbetaren tidigare har berättat missar många som arbetar tillfälligt i Sverige både sin allmänna pension och tjänstepension. Vem ansvarar för att pensionspengarna inte betalas ut? Vi ställde frågan till LO och Svenskt Näringsliv.

Minimilöner
Minimilöner EU. Grafik: Christina Ahlund

”Vi vill inte ha den här skiten i Sverige”

EU. Sverige har röstat ja till en kompromiss om minimilöner. Men både LO och Transport är tydliga med att de inte har ändrat uppfattning – lagstadgade minimilöner i EU är mycket skadligt för den svenska modellen.

Svenskt Näringsliv fortsatt kritiskt mot minimilöner

EU. Svenskt Näringsliv tycker att kompromissen om minimilöner, som ministerrådet har förhandlat fram, är bättre än EU-kommissionens tidigare förslag. Men arbetsgivarorganisationen tycker fortfarande att det är dåligt med ett EU-direktiv om minimilöner.

Olika syn på lagstadgade minimilöner

EU. Ett hot mot den svenska modellen. Begränsad låglönekonkurrens. Professorerna Anders Kjellberg och Jörgen Hettne har olika uppfattning om vad ett direktiv om minimilöner i EU skulle betyda för Sverige.

Kultur
Fattigt familjeträd. Många med så kallat enklare bakgrund har rätt oklar bild av hur släktbanden bakåt löper. Död, ”oäkta barn”, skilsmässor och sjukdom är ofta sådant som det talats tyst om. Före forskningen tappade jag bort mig bortom mormor och farmor.

Vem tror du att du är?

Familj. Släktforskningen har fått ett uppsving. Nätet och modern dna-teknik öppnar nya möjligheter. Men fortfarande ger kyrkböckerna en unik grund för att forska för den som har rötter i Sverige.

Folkmassa och siffror

Miljardmissen

Pensioner. Nästan 80 000 människor som har arbetat tillfälligt i Sverige har inte fått ut allmän pension som de har tjänat in. Totalt ligger över 6 miljarder kronor och väntar på dem i pensionssystemet. Och hos pensionsbolagen finns tjänstepension att hämta. Många vet inte vilka rättigheter de har. Nu efterlyser Transport mer information.

Bidhu Bhushan Das. Foto: Kamilla Kvarntorp

”Många kollegor vet inget om svensk pension”

Pensioner. Flera utländska bud som Transportarbetaren har träffat har inga eller dåliga kunskaper om sin svenska pension. De som vet att de tjänar in till pensionen vet inte hur de ska göra för att få ut pengarna.

Kjell Rautio jobbar som utredare på LO. Han har skrivit och debatterat om sjukförsäkringen i mer än tio år.

”Inkomstskyddet måste förstärkas”

7 frågor. Hur trygg är den som blir sjuk? Och vad betyder regeringens nya giv om sjukförsäkringen? Kjell Rautio, LO:s expert på sjukförsäkringar, svarar på sju frågor.

Psykisk ohälsa
Diagram psykisk ohälsa

Kvinnor drabbas oftare än män

Sjukskrivningar. Kvinnor blir oftare långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser än män. Och kvinnliga transportarbetare är mycket hårdare drabbade än sina manliga kollegor, visar statistik från Afa Försäkring.

Mikael Wahlberg, RSO avdelning 9 Örebro. Foto: Kamilla Kvarntorp

Stress och press även hemifrån kan påverka

Åkeri. Kvinnliga yrkesförare hör till de LO-arbetare som är mest långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser. Det finns inga självklara svar på vad det beror på och varför männen i branschen inte är lika drabbade.

Helena Stenbom har nyligen valts till lokalt skyddsombud.

Chauffören Helena gick in i väggen – två gånger

Åkeri. För sju år sedan: Lastbilschauffören Helena Stenbom satt och körde hemåt från Kopparberg mot Örebro. Plötslig började hon tappa känseln i fingrarna och tungan. Hon blev yr och visste inte vad som hände.