EU-kommissionen vill ha bättre villkor för gig-jobbare

Gig-jobb. Omkring tre miljoner européer livnär sig enbart på gig-jobb. Nu vill EU förbättra deras ofta dåliga villkor med ett direktiv. Reglera plattformsföretagens arbetsgivaransvar, kräver Transport.

Under de senaste åren har marknaden för plattformsföretagen växt med 30 procent globalt sett .

När befolkningen på grund av corona-pandemin uppmanas att stanna hemma och begränsa sina kontakter med andra utanför familjen har efterfrågan exploderat på hemkörd mat, matkassar och annat som distribueras av cykelbud och andra gig-jobbare.

– Över hela Europa riskerar människor som arbetar genom plattformar att förlora inkomst under pandemin. Och även de som har jobbet kvar har ibland dåliga arbetsvillkor och långa skift, sa Margrethe Vestager, vice ordförande i EU-kommissionen nyligen.

I förra veckan presenterade hon planerna på ett EU-direktiv för plattformsarbete. EU-kommissionen vill skapa gemensamma regler för medlemsstaterna, eftersom många plattformsföretag jobbar över landgränserna.

Det handlar inte enbart om att skydda de tre miljoner européer som enbart jobbar åt plattformsföretagen, utan också de nio miljoner arbetstagare som regelbundet extraknäcker i sektorn.

Kommissionen räknar upp sju områden som man vill reglera i gig-sektorn. Det handlar bland annat om anställningsförhållandena, arbetsvillkoren, anslutningen till sociala skyddsnät som sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar samt rätten att bli företrädd av facket och ingå i kollektivavtal.

I ett första steg har kommissionen inlett en dialog med arbetsmarknadens parter för att inhämta deras synpunkter på en reglering på Europanivå.

Transport välkomnar initiativet, men understryker att det är företagen som ska regleras, inte arbetstagarna.

– Det enda man kan göra är att reglera företagen och se till att de får ta sitt ansvar som arbetsgivare. Då kan man få in dem i befintliga förhandlingsmodeller på nationell nivå, säger Magnus Falk, samhällspolitisk chef på Transport.

En svårighet som både Magnus Falk och EU-kommissionen pekar på är hur gig-jobbarna ska definieras. Ska de klassas som anställda eller som egenföretagare?

De flesta plattformsföretagen anställer inte gig-arbetarna. De ser dem som företagare eller egenanställda och anser sig bara förmedla jobb från kunder. Ett cykelbud ska då inte bara stå för den egna cykelns kostnader, utan också betala sociala avgifter på sin inkomst vid sidan av skatten – plus försäkringar och pensionsavsättningar.

EU-kommissionen kallar dessa egenanställda (self-employed). Det är ett begrepp som inte finns och kan betyda vad som helst, konstaterar Magnus Falk.

Han vänder sig också mot kommissionens idé om kollektivavtal på Europanivå för plattformssektorn.

– För mig är ett kollektivavtal något som förhandlas på nationell nivå mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den partsrelationen finns inte på Europanivå. Då är det inte möjligt att sluta avtal på den nivån, säger Magnus Falk.

Om man skulle börja teckna avtal på Europanivå blir det ett allvarligt ingrepp i den svenska modellen, konstaterar han och drar paralleller till förslaget om direktiv för minimilöner som både fack och arbetsgivare i Sverige motsätter sig.

Magnus Falk bedömer att det finns en samsyn inom LO för det sätt han vill reglera plattformsekonomin, alltså att reglera företagens skyldigheter som arbetsgivare, inte arbetarnas rättigheter och villkor. Med en sådan reglering kan facket kräva avtal och även få en styrka i medlemsvärvningen av gig-jobbare.

Transport har nyligen slutit sitt första kollektivavtal på området med Foodora. I de nordiska länderna Sverige, Norge och Danmark finns enstaka avtal med plattformsföretag, men facket har en lång väg att gå innan sektorn täcks av avtal i någon större grad.

EU-kommissionen har flera mål i arbetet med ett direktiv, bland annat dessa:

• Gig-jobbarna ska ha information om förväntad lön och omfattning av arbetet innan de accepterar ett uppdrag. Informationen ska vara tillgänglig för alla. Syftet är bland annat att skydda mot orättvisa avstängningar från plattformen.
• Man kan behöva reglera arbetstiden, skyddet vid arbetsskador och sjukfrånvaro. Eftersom många i plattformssektorn även i framtiden kommer vara egenföretagare ska även de skyddas av arbetslöshetsförsäkringar och sjukförsäkringar.
• Plattformsarbetarna måste också kunna skyddas av kollektivavtal och ha rätt till fackliga representation. EU-kommissionen vill också stimulera dialogen mellan arbetsmarknadens parter i frågor som rör plattformssektorn.