;

”Det ligger skrot överallt i hamnen”

Skrot är numera den största handelsvaran i Falkenbergs hamn. Men hur påverkas miljön när bilvrak, metaller och berg av aska lagras på kajer och grusplaner? Det frågar sig Lars Kårdal, en före detta hamnarbetare som själv var förstasidesnyhet i Transportarbetaren för 15 år sedan.

Lars Kårdal bänkar sig på trappen hemma vid trähuset. Samma trapp som den gången. Då hade han precis blivit avskedad från hamnen. På grund av en havererad kranaffär. Inte uppsagd, utan avskedad. På grått papper.

Historien rörde om rejält – inte bara i lilla Falkenberg. Kårdal var skyddsombud och satt i bolagsstyrelsen på Transports mandat. När han sparkades hoppade hela den fackliga klubbstyrelsen av.

Fast i fikarummet blev det tyst. Det var inte alla arbetskamrater som uppskattade en kranförare och kollega som hade synpunkter på mycket.

Nu har det gått mer än ett decennium sedan han utkämpade matchen. En match som slutade med att han förlorade jobbet, men fick en halv miljon kronor i kompensation. En uppgörelse som arbetsgivaren till varje pris ville hemlighålla.

Fast vi återkommer till den historien.

Efter avskedet pluggade Lars Kårdal ett par år och körde kran på landbacken, åt Skanska. Numera jobbar han som behandlingsassistent.

Hamnen kunde ha varit ett avslutat kapitel för Kårdal. Fast i vintras ringde telefonen på Transportarbetarens redaktion. I andra änden hördes en skrovlig röst som lät förunderligt bekant.

”Det är ny cirkus här nere i Falkenberg. Det handlar om miljön. Har du lust att komma?”

Några månader senare träffas vi. Lars Kårdal har plockat fram mängder av bilder på metallskrot, skrivelser till kommunen och ritningar över hamnen.

– Jag kan inte vara tyst längre, säger han. Hamnen ligger ju mitt i Falkenberg, precis där Ätran rinner ut! Ån har en unik laxstam och hamnen ligger inom ett område som är klassat som Natura 2000.

Kårdal och flera andra kommuninvånare reagerar över skrotet som blivit hamnens främsta godsslag. Hanteringen sker i hamnbolaget, Falkenbergs terminal. Men också hos återvinningsföretaget Falkenbergs recycling, som ligger strax utanför grindarna.

I mars skrev Lars Kårdal ett långt brev, med bilder, till kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning. Han krävde svar på en rad frågor som alla handlar om miljöpåverkan i hamnen.

När vi träffas har Kårdal brevet framför sig. Plus fyra förelägganden som kommunen hunnit utfärda.

– Det ligger skrot överallt i hamnen! Och ett enormt berg av brännskrot. Det kommer från avfallseldning i Malmö. Skrotet innehåller tungmetaller. Vart tar de vägen? Varför skeppas inte avfallet ut i Malmö hamn i stället? undrar han.

Frågelistan till kommunen är lång. Den första punkten gäller roro-kajen. Hit hade någon med tillträde till hamnen grävt ett dike från upplagsplatserna. Diket slutade vid ett grovt rör med en dränkbar pump. Enligt Lars Kårdal har pumpen i flera års tid, 24 timmar per dygn, skickat ut orenat lakvatten rakt ut i Ätran.

Andra punkten handlar om bilskrot och hela bilvrak som numera pryder kajplanen, i väntan på att fartygen ska lasta.

– Jag ifrågasätter om bilarna hanteras så som regler föreskriver. När kranföraren lyft en del av dem har jag sett hur olja och bränsle runnit ut på kajen.

Kårdal ställer sig också frågande till en muddring som Falkenbergs terminal gjorde i början av juni. Med en skopa grävde bolaget upp omkring 40 kubikmeter lera och skrot från botten. Skrot som tappats ned mellan kajen och fartygen under utlastningen.

– Muddringen skedde inom Natura 2000-området och är absolut inte tillåten, hävdar Lars Kårdal. Muddermassorna spolades sedan av och vattnet rann rakt ner i Ätran.

En del skrot lagras troligen i ett grönmålat hamnmagasin, påpekade han för kommunens miljöinspektör. Här fanns bland annat metallspån från svarvarbeten. Spånen är förorenade med kylvätska och ligger på ett underlag som inte är tätt. Det är inte tillåtet.

– Jag har ett filmklipp som är taget vid magasinet, inför ett förannonserat besök från miljö och hälsan. Varför ställer Falkenbergs terminal en 40-fots container framför ena dörren och fyller upp med skrot framför den andra, så att all insyn hindras?

I dag är berget av brännskrot rekordstort på kajen. Tunga maskiner används och terminalbolaget har börjat bygga en betongmur, som ska hindra damm och lakvatten från att fara ut i hamnbassängen.

Hanteringen bekymrar den forne kranföraren. Han menar att hela kaj-
området är instabilt.

– Som dykare var jag med och utförde förstärkningsåtgärder. Men det räcker inte. Nu utsätts kajen för enorm påfrestning. Det är bara en tidsfråga innan det sker ras där ute.

Intill själva hamnområdet ligger ett öppet inhägnat fält som kallas Lövstavikens äng. Fältet fungerar som deponi för ”miljöstörande restprodukter”, skriver Lars Kårdal i ett brev till kommunen. Han tycker också att facket borde reagera:

– Inne på Falkenbergs recycling jobbar tre polacker. Det är märkligt att hamnbolaget, Falkenbergs terminal, accepterar att de killarna kommer och kör lastmaskin på kajen. Okej, de hanterar sitt eget metallskrot, men det är faktiskt stuveriarbetarnas jobb.

När Lars Kårdal berättar är det som om tiden stått stilla. Det är samma glöd som då för 15 år sedan.

Han var kranförare, men också dykare och skeppare på hamnens egen bogserbåt. Dessutom språkkunnig. Det blev språket – tyskakunskaperna – som kostade honom jobbet.

Hamnen hade beslutat att containerkranen skulle säljas. Spekulanten var från Tyskland. Och det fanns bara en person som kunde prata med dem.

Kårdal ombads demonstrera och informera om kranen, en Liebherr som han själv kört. Några dagar efter kundbesöket fick han sparken. Han anklagades för att ha pratat skit om kranen inför kunden. Varit illojal.

Transport ifrågasatte avskedet, men vid förhandlingsbordet var hamnens dåvarande vd obeveklig. Även om Lars Kårdal vann i Arbetsdomstolen skulle han inte få jobbet tillbaka, löd budskapet.

Parterna enades till slut om uppgörelse. Lars Kårdal köptes ut, men själva avtalet – innehållet – belades med sekretess.

Kårdal höll sin del av sekretessförbindelsen. Det blev i stället arbetsgivaren, Falkenbergs terminal, som tvingades lämna ut avtalet till tidningen Transportarbetaren, som begärt ut handlingen.

Hamnen var vid den här tiden kommunägd och Kammarrätten slog fast att förlikningen var en offentlig handling. Lars Kårdal fick 500 000 kronor. Med sociala avgifter och juridiska kostnader slutade notan på 700 000–800 000 kronor för arbetsgivaren.

I dag säger Lars Kårdal:

– Jag är inte bitter. Att sluta där är det bästa jag gjort. Fast visst, hamnen är en stor del av mitt liv. Det gör ont att se hur verksamheten krympt och området förvandlats till en sopstation.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Stort Gävleåkeri i konkurs

Åkeri. Efter 60 år har Valbo transport försatts i konkurs. Nära 50 anställda berörs på det anrika åkeriet, igenkänt för sina bilar med isbjörn som logga.

Klart för pengar till tjänstepension till 67 års ålder

Avtal. Transport säger ja till uppgörelsen om tjänstepension och kollektivavtalade försäkringar. Det betyder bland annat att åldersgränsen för inbetalning till tjänstepension höjs från 65 år till 67 år.

Avtal 2027

Råd på brett avtalsområde

Bevakning. Pension, premiering av erfarenhet, satsning på högre grundlön eller ob, betydelsen av civilförsvarsplikt. På höstens fjärde avtalsråd var fokus krav på ett av förbundets stora avtalsområden och villkor för alla dem som jobbar med säkerhet.

Avtal 2027
Här är några av tidningsdistributörernas viktigaste frågor i avtalsrådet. Foto: Dexter Svärd Huss

”Man är mänsklig men inte övermänsklig”

Tidningsbud. Sex arbetsnätter i veckan, obetald extratid och paketleveranser när papperstidningarna minskar. Här är några av tidningsbudens viktigaste frågor i avtalsrådet. ”Fritiden försvinner helt och hållet”, säger Elin Larsson, tidningsbud i Nässjö.

DRAGBILD_Så förändrar robotar lagerarbete Foto: Dexter Svärd Huss

Så förändrar robotar framtidens lagerarbete

Lagerarbete. En AI som lär sig de bästa rutterna i lagret, en hylla som ”går” till människan och kranar som plockar varor själva. Traditionellt lagerarbete står inför stora förändringar när jobben automatiseras. Vad ska människorna göra i stället?

Avtal 2027

Röster från avtalsrådet

Avtal. Lön, tid, ob-tillägg, steg i lönetrappan – på Transports tredje avtalsråd diskuterades vilka krav som ska med i förhandlingarna för nya kollektivavtal för miljöarbetare och flygets kabinpersonal.

”Både högre lön och mer ledigt”

Miljö. Miljöarbetarna Joachim Falk, från Skellefteå, och Linus Alm Lundberg, från Skara, talar om avtalskrav inför nästa års avtalsrörelse.– Hemifrån har jag med mig krav på högre lön och mer ledighet, gärna en sjätte semestervecka, säger Linus Alm Lundberg.

Olivia Gajewski och Jonna Thulin. Foto: Dexter Svärd Huss

”Trött flygpersonal utgör en risk för flygsäkerheten”

Kabin. Långa arbetsveckor, förseningar som äter upp ledigheten och ob-ersättning är viktiga frågor på kabinpersonalens avtalsråd, där Olivia Gajewski, SAS Connect, och Jonna Thulin, Sunclass Airlines, deltar. – Du ska kunna umgås med familj och vänner, säger Jonna Thulin.

Hallå där!

Catrine Franzén

… kursplaneringssamordnare på Bya. Du ansvarar för att organisera kurstillfällen inom säkerhetsbranschen.

Avtal 2027

Hamnarbetarna vässar kraven inför avtalsrörelsen

Hamn & stuveri. Högre löner, kortare arbetstid och bättre villkor för extraanställda. Det är några av kraven som hamnarbetare från hela landet har med sig till Transports avtalsråd.

;