Hej chaufför! Vad vill du att fackets förhandlare ska lyfta i avtalsrörelsen? Transportarbetarens journalister åkte till Rasta Tönnebro, mellan Gävle och Söderhamn, och talade med yrkesförare. Foto: Justina Öster
Close
Hej chaufför! Vad vill du att fackets förhandlare ska lyfta i avtalsrörelsen? Transportarbetarens journalister åkte till Rasta Tönnebro, mellan Gävle och Söderhamn, och talade med yrkesförare.
Close
Nytt avtal på väg

Det här tycker chaufförerna är viktigast

Åkeri. Förhandlingarna om nytt transportavtal har startat. Det påverkar villkoren för tiotusentals chaufförer runt om i landet. Transportarbetaren träffade några för att höra vad som betyder mest.

Rasta Tönnebro i mitten av oktober: förhållandevis lugnt både inne på serveringarna och ute vid macken. Lite kallt och gråmulet, men ändå höstvackert vid sjön Varvsnoran längs E4:an.

Någon vecka senare inleds arbetet för nytt kollektivavtal. Det nuvarande transportavtalet löpte egentligen ut för mer än ett halvår sedan. Det är förlängt – pandemin gjorde det omöjligt att genomföra avtalsrörelsen i våras. Men nu är det dags.

Frågan är vad som är viktigast för dem som främst berörs. Lastbilschaufförerna. De som i dag kör på ett ”gammalt” avtal. Vad ska lyftas i förhandlingarna? Lön? Retroaktivt lönepåslag, ob, semester? Komptid?

Tidningen Transportarbetaren ställde också frågan vad chaufförerna ville skicka med för hälsning till förbundets förhandlare.

Flera betonar helheten. Tid, pengar och arbetsbelastning. Att det inte bara handlar om lön, utan om villkoren. Flera pekade också på problem om att ”alla” vill jobba dagtid, och inte ligga ute. Någon tyckte att det borde vara större individuella löneskillnader, som speglar hur kvalificerat arbetet är.

En jämn ström av lastbilar kör in på någon av de stora parkeringarna som finns på den klassiska rastplatsen mellan Gävle och Söderhamn. Här viker riksväg 83 av mot Ånge genom Hälsingland.

Det är lunchtid och några väljer att äta i hytten, andra att gå in på vägkrogen eller hamburgerrestaurangen.

Här är några av dem som svarade på Transportarbetarens enkät.

Tid för lunch, dags för nytt avtal. Vid Tönnebro rastplats utmed E4:an stannar många av dem som berörs av förhandlingarna om transportavtalet.
Tid för lunch, dags för nytt avtal. Vid Tönnebro rastplats utmed E4:an stannar många av dem som berörs av förhandlingarna om transportavtalet. Foto: Justina Öster

Johan Säll, Bollnäs:

Johan Säll

Har ditt åkeri kollektivavtal?

– Ja.

Har du läst transportavtalet?

– Nej, men jag känner till innehållet.

Vad är viktigaste frågan i avtalsrörelsen?

– Lön så klart, men också kör- och vilotider, och komp och ob. Det hänger ihop.

 

Bengt Åkerlind, Avesta (kör tankbil):

Bengt Åkerlind

Har ditt åkeri kollektivavtal?

– Ja.

Vet du om åkeriet följer det?

– Ja, det gör de.

Har du tittat i transportavtalet?

– Nej.

Vad är viktigast i avtalet?

– Lön är ju A och O. Kör- och vilotider, också. Och ob!

Vad är en rimlig lön för en chaufför med fyra år i yrket?

– Vad är det nu? 27 500? Ja, ett par tusen till då. Men det har alltid legat lågt, det är en väldig skillnad om man jämför med bygg till exempel. I avtalsrörelsen skulle man ju önska sig att de krävde 5 procent.

Viktigaste frågan i avtalsrörelsen?

– Premiekomp är viktigt, borde ligga på 9–10 kronor*. Och det är viktigt att det blir retroaktivt nu.

Varför tjänar så få mer än vad kollektivavtalet säger, trots att det är stor brist på chaufförer?

– Jag vet inte, det borde inte vara så.

Har du någon tanke på hur fler kan lockas till yrket?

– Bättre lön och bekvämare arbetstider. Många drar sig nog i dag, både för att vara borta eller börja vid klockan 3–4 på morgonen som är vanligt om du kör i skogen.

Är du med i facket?

– Ja, men jag är inte så engagerad.

Har du någon hälsning att skicka med till Transports förhandlare?

– Högre lön! Retroaktivt.

 

*Premiekompensation: 2 kronor per avlönad timme för chaufförer med mindre än sex års branschvana, 5 kronor för chaufförer med mer än sex års branschvana (transportavtalet).

 

Simon Bååth, Bollnäs (kör jord):

Simon Bååth

Har ditt åkeri kollektivavtal?

– Jag vet inte.

Har du sett transportavtalet?

– Nej, det har jag inte. Men alltså, vi går under Byggnads avtal. Jag kör för ett anläggarteam.

Vad är viktigast i kollektivavtalet?

– Det är nog olika från person till person. Som ung bryr jag mig inte så mycket om tid, pengar är viktigast. Lön, alltså. Och den är skaplig.

Vad skulle du vilja förbättra?

– Ingen aning. Jag har timlön, den ligger bra och jag är nöjd. Men ju mer desto bättre.

 

Jan Krås, Gävle (kör för Mastrans):

Jan Krås

Har ditt åkeri kollektivavtal?

– Ja.

Har du tittat i transportavtalet?

– Nej, jag har bara sett det.

Vad tycker du är viktigaste frågan i avtalsrörelsen?

– Ja, jag vet inte vad det skulle vara. Högre lön, kanske? Men man har så man klarar sig. Jag trivs med jobbet.

Tjänar du mer än kollektivavtalet anger?

– Nej, jag tjänar ganska precis enligt avtalet.

Vad behöver göras för att locka fler till yrket?

– Det är svårt. Många som utbildar sig vill bara köra, och inte lasta eller ligga ute. Jag jobbar själv dag men har inga problem att röra mig utanför bilen.

 

Kalle, Stockholm (kör byggmaterial):

Kalle

Har ditt åkeri kollektivavtal?

– Nej, det tror jag inte. Jag vet faktiskt inte.

Har du tittat i transportavtalet?

– Nej.

Vilken fråga är viktigast i avtalsförhandlingarna?

– Att få upp lönerna. Eller, det är helheten som är viktig. Lön, tid, komp, semester, allt.

Vad är en rimlig lön för en åkerichaufför med fyra år i yrket?*

– Jag skulle säga minst 30 000 i grundlön, plus diverse tillägg. Men vi har högre än avtalet. De flesta jag känner som kör i Stockholm ligger över.

 

*Lön för en åkerichaufför med fyra år i yrket: 27  928 kronor (inklusive premiekomp med 5 kronor per timme). Utan premiekomp är lönen 27058 kronor,  enligt senaste höjningen 2019. Premiekompensationen kan förhandlas upp lokalt, på respektive åkeri.

 

Christian Rosenlöf, Vasa, Finland (kör värmeaggregat/teknisk utrustning):

Christian Rosenlöf

Har ditt åkeri kollektivavtal?

– Det vet jag faktiskt inte. Egentligen är jag pensionär, som många andra som kör. I Finland är alla bundna av kollektivavtal, och anställda har rätt till årlig lönehöjning. Avtalet är allmängiltigförklarat. Och Transport i Finland är otroligt starkt.

Vad är en rimlig lön för en åkerichaufför med fyra år i yrket?

– Svårt att säga. 30 000? Lönen i dag är ändå hygglig. Jämför med de östeuropeiska förarna. Många lever under grymma förhållanden, bor i bilen långa tider.

– Jag har tur, kör för en seriös åkare i Finland.

Vad behövs för att locka fler chaufförer till yrket?

– Dagens ungdom är bekväm. Det handlar om arbetstider. Hemma är det många unga som vill köra grusbil och jobba 7–16. De vill inte ligga ute. För oss äldre är det en livsstil. På färjorna från Österbotten kan man se att medelåldern är hög bland oss chaufförer.

Har du någon hälsning till Transports förhandlare?

– Nej, jag känner inte tillräckligt till de svenska förhållandena för det. Men jag tror inte att lönen är avgörande för att fler unga ska välja att bli chaufförer.

 

Jonas Åhlund, Bjurholm:

Jonas Åhlund

Har ditt åkeri kollektivavtal?

– Nej.

Vad är viktigast i avtalet?

– Spontant, lönespecifikation. Och att arbetsmiljön är reglerad för chaufförer. Sedan vill man veta vad som gäller för traktamenten, det är det största frågetecknet i dag. Och så att jag inte får några lönespecifikationer fast jag sagt till, flera gånger.

Vad tycker du är en rimlig lön för en yrkeschaufför med fyra år i yrket?

– Om det är timlön, 170–175 kronor i timmen i grundlön.

Har du tittat i transportavtalet?

– Nej, men jag gjorde en intresseanmälan för att gå med i facket förra veckan. Jag hoppas få hjälp. Jag har en arbetsskada, en hörselnedsättning efter ett ljudtrauma i somras. Det var när jag stod vid tullen, i Junkerdal. Luftbälgen i ett däck exploderade intill örat.

Har du talat med din Transportsavdelning?

– Ja, det har jag. Just nu känns allt ovisst, jag har inte fått intyg från min arbetsgivare om arbetsskadan än. Jag funderar på att byta jobb, kanske sticka utomlands. Jag har tidigare jobbat i Norge.

 

Micke Swed, Bollnäs/Söderhamn, (kör läsk):

Micke Swed

Har din åkare kollektivavtal?

– Ja. Åkarn har varit med branschen i 53 år och är superseriös. Vi har också möjlighet att påverka.

Har du läst transportavtalet?

– Hmmm, nja. Det är svårt att få tid, med allt annat, barn, hus… Jag ligger ute hela veckor i jobbet, men utgår från Söderhamn. Vi är fler än 30 anställda på åkeriet och de flesta är med i facket.

Viktigaste frågan i avtalsrörelsen?

– Alltså, jag är nog färgad av åkarsidan. Många anställda vill ha högre lön, men när fraktpriserna ligger på lägstanivån blir det problem. Fast jag är övertygad om att kunder vill betala för seriös frakt. Den som erbjuder ett bra jobb, med pålitliga chaufförer, kan få upp priserna.

Vad är en rimlig lön för en chaufför med fyra år i yrket?

– Dagens lön är helt rimlig. Med traktamenten och ob får du en bra slant.

Hur ska fler lockas att bli chaufförer?

– Vi talar jättemycket om det på jobbet. Det handlar inte bara om lön utan om olika slags förmåner, som fräscha och välutrustade bilar. Men många utbildade ungdomar vill inte ligga borta i dag. De kan fråga, slipper jag åka? Vi som ligger ute blir bara äldre och äldre. Men åkeriet har bra kontakt med vuxenutbildningen i Söderhamn och många nysvenskar är sugna.

Vill du skicka med en hälsning till Transports förhandlare?

– Får jag klura på det till Umeå? Jag återkommer! Det var trevligt och intressant att prata med er. Jag trodde först att ni kom från Jehovas vittnen.

 

Henrik Stråhle, Gävle (kör distribution):

Henric Stråhle

Har ditt åkeri kollektivavtal?

– Ja, det tror jag. Det är jag rätt säker på.

Har du tittat i avtalet?

– Nej, men jag har sett det någon gång. Och jag fick hjälp av facket för tolv, tretton år sedan när jag inte fick ut lön från en tidigare arbetsgivare. Det blev rätt mycket för egen del och 300 000 till de andra. Så det blev en dyr läxa för åkaren som inte betalade.

Vad är viktigaste frågan i avtalsförhandlingarna?

– För mig är det körtiderna. Det leder till en press överlag. Jag kör distribution. Rätt ofta måste jag stå i en halvtimme, som nu, för att inte gå över den tillåtna körtiden. Jag har knappt en timme kvar till jobbet, men bara 29 minuter kvar av körtiden och riskerar 3 000 i böter om jag skulle köra.

Vad tycker du vore en rimlig lön för en chaufför med fyra år i yrket?

– Vet inte, jag ligger på avtalet. De flesta åkerier betalar enligt avtal, det är min erfarenhet.

Hur ska fler lockas att bli yrkeschaufförer?

– Jag skulle aldrig råda mitt eget barn att köra lastbil. Har du inte släkt inom åkeri får du köra distribution och stressa som ett svin. Speditörerna pressar på. Du utsätter dig dagligen för fara och vet aldrig vem du möter i trafiken. Om jag valt yrke i dag hade jag utbildat mig till nåt annat. Snickare, vad som helst. Men nu kan jag det här jobbet.

Vill du hälsa något till Transports förhandlare?

– Ja, kör- och vilotiderna behöver ses över!

 

Amer Rizvanbegoviç, Eksjö:

Amer Rizvanbegoviç

Har ditt åkeri kollektivavtal?

– Ja.

Har du tittat i transportavtalet?

– Ja, i det gamla, det som gällde tidigare. Jag gick ur facket när jag behövde hjälp och inte fick det. Jag ansåg att jag var orättvist betald.

Vad är viktigast i avtalet?

– En viktig sak är att lönen borde vara beroende på uppgift. Avtalet missar till exempel ett tillägg för påhängstruck. Det är mycket större risk att köra med påhäng, och det är vanligt med skador. Det borde absolut vara tillägg.

Vad är en rimlig lön för en chaufför med fyra år i yrket?

– Jag förespråkar individuella löner. Det bör finnas en bas-, eller grundlön, som alla ska ha rätt till. Men sedan ska lönen bestämmas av jobbet. Som chaufför finns det så många olika slags jobb. Det är inte rätt att den som bara sitter bakom ratten ska tjäna lika mycket som den som måste klara att köra både kran och växlare, vara borta ofta och köra 10-timmarspass. Så sänk grundlönen och höj upp den för dem med kvalificerade specialuppgifter.

Hur ska fler lockas till yrket?

– Svårt. Själv är jag utbildad elektriker i grunden. I dag är jag min egen. Jag håller på att starta upp ett företag och kör bara på halvtid. Farsan körde så jag började också.

Har du något att hälsa Transports förhandlare?

– Ja, även om jag gått ur facket, vill jag hälsa att mer kompetens borde löna sig som chaufför.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Viktor Andersson och Magnus Kvilén på Transports avdelning 3 i Göteborg är kritiska till anställningsvillkoren för Foodoras matbud. Foto: John Antonsson

Dyrt att vara bilbud hos Foodora

Matbud. Cykelbuden som jobbar för Foodora har kollektivavtal. De bilburna buden är anställda i ett annat bolag där de kör egna bilar och enbart får provisionslön.

Många dödsolyckor bland lastbilschaufförer sker i trafiken. Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstock

”Alla ska få komma hem från jobbet”

Arbetsmiljö. Förra året dog färre lastbilschaufförer i tjänsten än 2019. Men det är inget trendbrott. Chaufförer är fortfarande en yrkesgrupp som är mycket hårt drabbad av dödsolyckor.

I en tidigare artikel skrev vi om flisbilsföraren Johan (fingerat namn) som skakade sönder rygg och nacke i en dålig förarstolstol på knaggliga norrländska vägar. I dag är han sjukskriven med ständig värk. Han längtar tillbaka ut på vägen och får juridisk hjälp av Transport och fackets juridiska byrå LO-TCO Rättsskydd för att få ut ersättning från Försäkringskassan.

Bra förarstol kan rädda ryggen

Arbetsmiljö. Dåliga förarstolar och skakiga vägar är en skadlig kombination. Men mätningar av vibrationer är ingen het fråga i transportbranschen. ”Satsa på bra stolar. Chaufförer som mår bra gör ett bättre jobb”, råder Volvos Göran Bergqvist. Läs andra delen i vår granskning av helkroppsvibrationer.

Hallå där!

Daniel Hilmér

… tidningsbud i Trollhättan, och huvudskyddsombud på Västsvensk tidningsdistribution (VTD), som jobbar som vanligt nu på lördag den 9 oktober, Tidningsbudens dag.

Månadens politiska

Välkomna gäster hos vänstern

Fackligt-politiskt. Full sysselsättning, för lite strejkande, gig-ekonomi, klasskamp och branschföreningar. En rad frågor lyftes och diskuterades på Vänsterns stora rikskonferens i september – ett led i satsningen på att stärka det fackliga arbetet, både på arbetsplatserna och inom partiet.

Månadens medlem
Aftonbladets podd med Mauri Hermundsson har utsett Mariann Tönnesen till Sveriges bästa parkeringsvakt. Bra koll på regelverket, ödmjukhet och lyhördhet ligger bakom utmärkelsen.

”Jag lever för parkering”

Parkeringsvakt. Mariann Tönnesen har utsetts till Sveriges bästa p-vakt. Hon träffar många trevliga människor i tjänsten. Men hot och våld hör också till hennes arbetsdag.

Kultur
Skrivandet är en viktig pusselbit i Alexandra Einerstams liv, men hon drömmer inte om att försörja sig som författare. Hon vill fortfarande ha båda fötterna på jorden. ”Vissa politiker har aldrig haft ett riktigt jobb eller varit i ett fikarum. De blir världsfrånvända.” Foto: Kamilla Kvarntorp

Hon vill skriva om sin egen generation

Skrivlust. Arbetare i 40- och 50-årsåldern behöver någon att identifiera sig med. Det tycker Alexandra Einerstam, som gick LO:s och ABF:s skrivarkurs i våras. Nu vill hon skriva om sin egen generations vardag.

Högt tryck på skrivarkurs

Kultur. Drygt 70 LO-medlemmar sökte till LO:s och ABF:s skrivarkurs i våras. Men bara tio fick plats. I vår blir det en ny kurs. De som inte fick plats förra gången har förtur.

Anders Teglund ska snart gå på sitt kvällsskift.

Coronakris i kulturen blev budjobb och bok

Mötet. När pandemin slog till blev kulturarbetaren, pianisten och förläggaren Anders Teglund cyklande matbud på Foodora. Han engagerade sig fackligt och skrev en bok om sitt år på sadeln.

Hallå där!

Mariann Tönnesen

… som har röstats fram till Sveriges bästa parkeringsvakt.

Månadens studier
Jonas Persson, Transports studieombudsman. Foto: Kamilla Kvarntorp

Säkerheten prioriteras när Transports kurser startar

Facklig utbildning. Mängder av fackliga utbildningar har ställts in i spåren av pandemin. Men nu börjar kurserna sakta komma i gång igen, både centralt och i avdelningarna.

Hallå där!

Harald Fabricius

… vice ordförande i 3F Københavns Chauffører, som är med och arrangerar den 22:a Skandinaviska Transportarbetarekonferensen 22–24 oktober.

Kultur
Svordomar. Illustration: Mattias Käll. Kristy Beers Fägersten. Foto: Anna Hartvig / Södertörns högskola

Hon vill ge svordomen upprättelse

Kraftuttryck. Ett litet ”jävlar” kan vara tricket om du vill ha en vän. Det funkar också mot smärtan om du råkar tappa domkraften på tån. Lingvisten Kristy Beers Fägersten vet massor om konstruktivt svärande, och hon vill gärna ge svordomen upprättelse. Vi behöver den.

Hallå där!

Petter Arneback

… regional utvecklingsdirektör i Region Örebro län, som får Sveriges första elväg.

Månadens medlem
”Jag är rutinmänniska, gillar att ha rutiner och vill göra ett bra jobb”, säger fackligt engagerade hundföraren Mattias Hansson. Kollegan Holger är sex, sju år och tidigare polishund.

Bästa kollegan har fyra tassar

Bevakning. Att jobba som hundförare är inget jobb. Det är en livsstil. Och schäferhunden Holger en trygg kollega i natten för fackligt engagerade väktaren Mattias Hansson.

Månadens avdelning
”Vi vill att Norrland ska leva och att de som är med i a-kassan också ska gå med i Transport!” Från vänster: Ulrika Wiklund (LO, hyr arbetsrum), regionala skyddsombudet Johnny Wiklund, Linda Björkner (telefontjänsten TPD). Längst fram ordförande och studieorganisatör Mikael Humlin.

”Vi vill att Norrland ska leva!”

Hälsingland. Mitt under brinnande pandemi flyttade Transports Hälsingeavdelning till nya lokaler. Ny ordförande är på plats och coronatiden har rullat på hyfsat. Fast ett gäng sopgubbar slog bakut, alldeles i början.

Månadens medlem
Tidningsbud på väg igen. Elin Larsson är tillbaka hos gamla arbetsgivaren och levererar åter på Småländska Höglandet.

Tillbaka som bud på Höglandet

Tidningsbud. Efter en kort sväng på annat jobb är Elin Larsson tillbaka som tidningsbud. Rutten är ny, bäst är friheten. Ingen natt är den andra lik.