Konflikt. Transports förbundsordförande har varnat för en tuff avtalsrörelse och utesluter inte stridsåtgärder. Men vad är egentligen strejk och lockout?

I slutet av mars gick flera stora kollektivavtal ut. Transport och arbetsgivarnas organisationer har täta möten för att komma överens. Arbetsgivarna vill ha mer flexibilitet och facken vill ha mer trygghet. Facken vill höja lönerna mer än arbetsgivarna. Transport vill höja med 5,5 procent, mest av LO-facken. Kommer man inte överens finns olika stridsåtgärder att ta till.

1. Få konfliktdagar

Sverige är ett land med få konflikter på arbetsmarknaden. Enligt Medlingsinstitutets statistik är det inte ens en tiondel så många konfliktdagar i Sverige som i något av våra nordiska grannländer.

2. Vad händer när någon vill gå i konflikt?

När kollektivavtalen gått ut är det fritt fram för parterna att gå i konflikt för att få igenom sina krav. Men det finns ändå regler att ta hänsyn till.

Om en arbetsgivarorganisation eller ett fackförbund vill gå i konflikt måste de varsla sju dagar i förväg och varslet ska också lämnas till Medlingsinstitutet.

När det finns risk för stridsåtgärder kan Medlingsinstitutet utse en medlare, även om parterna i konflikten inte vill det.

3. Typer av konflikt

Strejk: Arbetstagarna lägger helt enkelt ner arbetet och slutar jobba. Det är ganska ovanligt i Sverige. När Svenska Transportarbetareförbundet går i konflikt brukar de börja med mindre åtgärder. Till exempel övertidsblockader, förbud mot nyanställningar eller liknande.

Facket måste inte heller ta ut hela arbetsplatsen i strejk utan kan till exempel välja att ta ut en särskild yrkesgrupp eller ett särskilt skiftlag.

Lockout: Arbetsgivarparten kan också ta till stridsåtgärder. Lockout är arbetsgivarnas motsvarighet till strejk. Lockout innebär att arbetstagare utestängs från arbetsplatsen och arbetspasset. Då blir de anställda också utan lön.

Tjuvknep: Det är dyrt att vara i konflikt. Därför har både fack och arbetsgivare olika knep för att göra så stor skada till så litet eget pris som möjligt. Facket kan ta ut nyckelgrupper för att lamslå stora delar av en arbetsplats, eller till och med delar av samhället. Saltsjöbadsavtalet från 1938 förbjuder strejk för samhällsviktiga yrken. Transport har dock inte skrivit på det.

Arbetsgivarna kan också ta till tjuvnyp. När Hamnarbetarförbundet strejkade för några år sedan satte Sveriges Hamnar arbetarna i lockout på fridagar. I princip innebar det att lördagar och söndagar var obetalda men arbetarna fick jobba vardagar. Lönetapp och samma arbetstid, blevresultatet.

4. Vem strejkar?

Det är fackförbunden som varslar och beslutar om stridsåtgärder. Men facken räknar med att alla som jobbar på arbetsplatserna respekterar konflikterna. Däremot är det enbart fackets medlemmar som kan få strejkersättning från facket.

5. Kan jag bli av med jobbet?

Det är inte ett skäl för uppsägning att strejka. När facket beslutat om strejk har alla rätt att strejka, men enskilda personer kan inte själva bestämma sig för att göra det.

I samband med varsel är det inte ovanligt att arbetsgivaren frågar vilka anställda som är medlemmar i facket.

Arbetsgivarsidan brukar då säga att de gör det för att kunna planera arbetet.

Facket brukar kalla det för en föreningsrättskränkning och säger att det är en fråga arbetstagare inte behöver svara på.