”Det går att kapa väntetiderna”

Efter många mil av lastbilsåkande har teknikforskaren Henrik Sternberg identifierat en av akilleshälarna i svensk åkerinäring. – Otroligt mycket av chaufförernas tid går åt till väntan, lastning och lossning. Nu hoppas han att logistikföretagen tar till sig av hans slutsatser för att både effektivisera arbetet och få nöjdare chaufförer.

Som lastbilschaufför har du förmodligen valt ditt jobb för att du älskar att köra. I stället kanske så mycket som halva din arbetstid går åt till lastning, lossning, väntan och administration. Ett faktum som varken ger nöjda chaufförer eller ett effektivt användande av resurser. Trots det är det ofta så verkligheten ser ut.

– Som chaufför vill man känna sig som ”King of the road”. I stället måste man kliva ut ur bilen och vänta på att någon administratör stämplar ett papper, säger teknikforskaren Henrik Sternberg.

Henrik Sternberg snöade in på transportforskning lite av en slump. Han har alltid varit intresserad av hur information påverkar processer. Med det i bagaget kom han i början av sin tid som doktorand med i ett projekt som testade hur bättre informationsflöden kunde förbättra säkerheten och effektiviteten i en logistikkedja.

Forskargruppen tittade på hela kedjan av transporter för containrar med spolarvätska från västgötska Hindås till Volvos fabrik i Gent, Belgien. Doktoranden Henrik fick i uppgift att ute på fältet studera hur arbetet faktiskt såg ut på både terminalen, hamnen och på vägarna. Det var då han slogs av en insikt som blev grunden till hans egen forskning.

– Det som stack ut var hur lastbilschaufförernas tid användes. Det var där de långa väntetiderna och de stora effektivitetsbristerna fanns.

Hur kommer det sig?

– Det är inte åkerierna som kontrollerar chaufförernas tid utan terminalerna, de som tar emot godset eller skickar i väg det, säger Henrik Sternberg

Även om chaufförernas arbetstid är en stor del av åkeriernas kostnad är transporten en mycket liten del av en varas produktionskostnad. När man tillverkar en bil ligger kostnaden för alla transporter på bara en procent. Det säger sig själv att det inte är det första man effektiviserar.

– Utifrån transportköparens perspektiv är en effektivisering att ta in ett billigare utländskt åkeri, där har du en direkt kostnadsminskning.

Åkerierna själva satsar ofta väldigt lite på att utveckla verksamheten. Det gäller förresten hela transportbranschen. Där andra verksamheter lägger mellan 5 och 18 procent av omsättningen på utveckling och forskning avsätter företag i transportbranschen bara drygt en procent.

Dels hänger det ihop med den låga vinstmarginalen i branschen. Men också, säger Henrik Sternberg, med kunskapsnivån.

– I andra branscher har du vanligtvis en vd med en examen som civilingenjör eller civilekonom. I transportbranschen sitter du ofta där du sitter för att du till exempel är barnbarn till den som startade företaget.

Klart är ändå att hela branschen skulle tjäna på att bli mer effektiv och minska på spilltiden under förarnas arbetsdag. Lösningen är enligt Henrik Sternberg nästan alltid mer och bättre information, som alla delar i transportkedjan får ta del av.

Är det någon forskare som vet hur det faktiskt ser ut ute på vägarna är det nog Henrik Sternberg. Trots att hans doktorsavhandling är en tjock lunta med många litteraturhänvisningar är den ingen skrivbordsprodukt. Under arbetet har han lagt runt 30 hela arbetsdagar på att studera minst 600 kortare och längre transportuppdrag, på plats, i hytten. Han har också utvecklat en telefonapp som tre chaufförer fått använda under några månaders tid för att registrera allt de gör under en dag. Dessutom har 70 lastbilsförare fått skriva dagbok om sina arbetspass.

På nära håll har han sett hur bristen på samordning och information kostat enorma summor för ett företag som Volvo.

– När jag studerade fabriken i Gent fick de skicka hem ett helt skift på fabriken för att godset inte kommit fram i tid. Chauffören som körde reservdelar från Tjeckien hade varit med om en olycka på en tysk rastplats på vägen dit.

I en av studierna som ligger till grund för avhandlingen testade forskarteamet ett nytt tekniskt system i lastbilar som transporterade containrar till Göteborgs hamn, från närområdet. I stället för att chauffören varje gång han eller hon kom till hamnen skulle gå ut ur bilen och identifiera sig sköttes det automatiskt, genom programvara i bilen. På så sätt fick man ner den totala transporttiden med en fjärdedel.

– Man måste dela information mellan aktörerna på ett helt annat sätt än vad som sker i dag, slår Henrik Sternberg fast.

Han tror att förtroende för chaufförerna är en annan nyckel till ett mer effektivt arbete. På vissa terminaler kan chaufförerna själva snabbt lossa och lasta. På andra, där de inte är betrodda, måste de vänta i flera timmar på att personalen har tid att ta hand om deras gods.

Henrik Sternberg är hoppfull inför framtiden. Ett ökat behov av kontroll gör att logistikföretagen förr eller senare måste styra upp alla led i transporten.

– Man behöver vara säker på att godset kommer fram i tid.

På köpet kan en starkare struktur också bli en konkurrensfördel för företag som kan erbjuda kontinuitet och en nackdel för lönedumpare.

– Mycket av det här bygger på förtroende för chauffören. Det kräver långsiktiga samarbeten med godsmottagaren. Det är raka motsatsen mot de utländska åkerierna utan förtroendekapital hos terminalerna och de tekniska system som behövs.

Vem ska driva på den här utvecklingen?

– Det måste vara de stora aktörerna som Schenker och DHL, de har muskler till att driva igenom förändring. De system som till exempel Schenker sätter i händerna på sina chaufförer är det som driver utvecklingen i branschen framåt.

Förutom tidsvinster kan företagen räkna med nöjdare anställda.

– Nya tekniska lösningar kan definitivt göra fler chaufförer mer nöjda med sitt jobb. Nästan alla chaufförer jag träffat älskar sitt yrke Man trivs med friheten och av att jobba självständigt. Men stressen och väntetiderna stör.

Själv vill Henrik Sternberg fortsätta studera godstransporter. Ett fält där det finns många olösta problem, men få forskare. Henrik Sternberg tror att bristen har flera orsaker.

– Det är svårt att studera alla olika delar i en komplex transportkedja. Men det är också ett obekvämt liv. Antingen står man och mäter på en på omlastningscentral 02.30 natten mellan söndag och måndag, eller så ligger man hemma och sover.