Ola Pettersson, chefsekonom på LO
Close
Ola Pettersson kom in i borgen 2008 och leder sedan 2011 arbetet bland de åtta LO-ekonomerna. Han har en magisterexamen i nationalekonomi och har tidigare jobbat som journalist, analytiker på riskkapitalbolag, på Riksbanken och som sakkunnig på näringsdepartementet under tidigare socialdemokratisk regering.
Close

”Det är bra med små löneskillnader”

9 frågor. Fantastiskt kul och mitt i det bästa av kollektiv – efter åtta år som chefsekonom på LO är det fortfarande drömjobbet för Ola Pettersson.

1. Hur går det med avtalsrörelsen?

– Vi arbetar ju inte med den direkt men har tagit fram underlag, där vi tillsammans med ekonomer på förbunden gjort bedömningar av löneutrymmet. Det känns bra!

 

2. Hur stort löneutrymme finns det då, i procent, ungefär?

– Jag kan inte kommentera det. De förbund som ingår i samordningen presenterar sina krav den 4 november.

 

3. Måste lönekraven bli lägre i en lågkonjunktur?

– Nej, det handlar också om inflation och produktionstillväxt. Det är inte självklart att lönekraven påverkas negativt i en lågkonjunktur. Även sådant som företagens vinster och hur löneutvecklingen varit i våra viktigaste konkurrentländer spelar in. Det kan bli så att det finns mindre utrymme för löneökningar, men det går inte att säga entydigt.

 

4. Är det viktigt att industrifacken sätter riktmärket?

– Det är inte min sak att svara på! Jag passar mig noga för att svara på sådant som inte är mitt ansvar.

 

5. Har LO:s roll förändrats, och försvagats, sedan du tillträdde 2011?

– Jag vet inte riktigt om jag håller med om premissen – våra idéer är på många sätt i mittfåran för den ekonomiska debatten. Men det finns i dag en klyfta mellan hur man talar i samhället och vetenskapssamhället och vad som händer i politiken. I dag är det migration som dominerar den politiska debatten och alla frågor – jämlikhet, hur arbetsmarknaden ska organiseras och välfärdens utformning – blir lästa med de glasögonen. Men när det gäller idédebatten är det mycket som gått vår väg.

 

6. Låser migrationsfrågan debatten?

– Inte när det gäller avtalsrörelsen, men den påverkar viktiga frågor som bostadsförsörjning, pensioner, arbetsmarknadspolitik. Sedan används migrationen aktivt av krafter som vill trycka på för en politik som de ändå vill se, med försämrad välfärd och lägstalöner. Bristerna skylls på invandringen och det är ohederligt.

 

7. Vem är socialdemokratins bästa ideolog i dag?

– Jag avskyr att lyfta fram individer på det sättet. Men jag konstaterar att det i rörelsen händer mycket och att fler är ideologiskt intresserade. Jag vill i stället lyfta fram en text, det är den bästa texten om den utmaning vi står inför. Vill man förstå Sverige i dag ska man läsa den! (Håller upp Program för jämlikhet av Marika Lindgren Åsbrink, Anna Almqvist och Ulrika Vedin; slutrapporten till LO:s jämlikhetsutredning, 2019.)

 

8. Är den svenska modellen, där arbetsmarknadens parter förhandlar, hotad?

– Objektivt sett är modellen det bästa sättet att reglera arbetsmarknaden. Det finns inga rationella skäl att ha det på andra sätt, däremot vissa politiska. Borgerliga politiker hävdar att kollektivavtalsmodellen står i vägen för att folk ska komma in på arbetsmarknaden. Det är djupt lögnaktigt. Att i en tid av snabb strukturomvandling och digitalisering försöka skapa en låglönemarknad, med människor som snabbt kan ersättas av maskiner, är intellektuell bankrutt.

 

9. Varför är det bra med små löneskillnader?

– För att det är mer rättvist. Flera ekonomer har på senare år också sett ett samband mellan ekonomisk tillväxt och små skillnader. Det är bra för samhället och för att fler människor ska få ett bra liv. Och nödvändigt för demokratin.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Jan Lindkvist, chefredaktör på Transportarbetaren.

Snacka om kalldusch …

Ledare. Torsdagen den 3 december 2020. Dagen då IF Metall och Kommunal manifesterade LO:s oförmåga att hålla samman.

Tommy Wreeth

Ett stort svek mot svenska arbetstagare

Ordförandeord. Vi närmar oss slutet av detta minst sagt annorlunda, och ur många olika aspekter tuffa, år. Vi har tvingats hantera en pandemi som påverkat oss alla personligen. Och den har också påverkat förbundets verksamhet på flera områden. Bland annat fick vi skjuta fram avtalsrörelsen, en åtgärd som inneburit ett väldigt komprimerat arbete i slutet av året.

Transportarbetarens logga

Konflikt inom bemanning börjar fredag morgon

Uppdaterad. I morgon fredag klockan 06:00 bryter konflikt ut mellan LO och Kompetensföretagen. I ett första steg gäller nyanställningsblockad, övertidsblockad och en mertidsblockad. Nästa steg är strejk den 7 januari. Bland de varslade företagen finns APM Terminals och DSV Solutions. Uppdatering: Konflikten är avblåst.

Månadens medlem
Robin Ahlgren älskade att jobba som taxitelefonist. Men helgjobbet tvingade fram ett jobbyte. Foto: John Antonsson

”Nu får jag mer tid med dottern”

Taxi. Robin Ahlgrens krav på att få vara ledig mer än två av fem helger kom inte med i taxitelefonisternas nya löneavtal. Som frånskild pappa var valet enkelt. Han byter jobb. Trots det är han halvnöjd med förhandlingarnas resultat. – Lönerna blev hyfsade, vi får se det som en seger i alla fall.

Engagerade. Nermin Pudic i Transporttältet under ett uppsökeri som taxisektionerna i avdelning 9 Örebro och 6 Värmland hade förra hösten. I år är det fokus på digitalt samarbete – över avdelningsgränserna. Foto: Lilly Hallberg

Avdelningar väver nätverk

Fackligt samarbete. Ordning och reda inom taxi och färdtjänst. Det är målet och namnet för nätverket som knyts runt om i landet. Behoven är stora – och väldigt olika.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Hallå där!

Annica Collstam

... ombudsman i Stockholm med ansvar för den krisdrabbade taxibranschen.

Månadens medlem
Lars Karlsson säger att han är en konstnär som kör färdtjänst, inte tvärt om. Helst av allt skulle han ha mycket mera tid för det han brinner för: Att skapa konst och att prata med barn på skolbesök.

Konsten blev hans räddning

Konstnären. Som barn placerades Lars Karlsson på barnhem och i fosterfamilj. Han kallar det att han gick igenom för ­helvetet. Konsten var hans sätt att komma tillbaka.

Arbetsmiljö: Trakasserier
Bea, sextrakasserad kranbilsförare

Fel hudfärg för kranbilsförare?

Åkeri. N-ordet. Blattehora. Apa. Fitta. Tillfrågad om vilka ”tjänster” hon erbjöd. Bespottad och skälld för att vara efterbliven. Kranbilsföraren Bea tvingades stå ut med grova sexuella och rasistiska trakasserier. Hon slog larm till arbetsgivaren. Och fick sluta på jobbet.

Röster från Tjärna Ängar
Viktor Oharanja utanför gallerian Kupolen i Borlänge. Han vill inte träffas i sitt gamla utdelningsdistrikt Tjärna Ängar, och känner sig fortfarande otrygg efter överfallet i området.

Rånade tidningsbudet känner fortfarande rädsla

Brottsoffer. När Viktor Oharanja var ute på sin utdelningsrunda omringades han av ungdomar. Han blev hotad och rånad på sin tidningsbil. Det skapade diskussion om Tjärna Ängar i hela landet.

Röster från Tjärna Ängar
”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Kamrater som trivs på Trollskogens förskola. Storasyster Ahlaam och mamma Djir Jamiilo (i bakrunden) är med vid hämtning. Lillebror Ibrahim leker med kompisen Anas. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet, men vill att de äldre barnen går i skolan i andra områden.

Granne med Paradiset

Röster. Tjärna Ängar väcker känslor. Bostadsområdet är landets nordligaste på Polisens lista över utsatta områden. Transportarbetaren åkte till Borlänge för att få en bild av verkligheten. Det blev många olika bilder. ”Se det från två håll” uppmanar en trygghetsvärd. Vi gör ett försök.

Röster från Tjärna Ängar
”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.