Än så länge får Ove Bergman 100 procent av sin lön, men snart ska Försäkringskassan ta upp den till ny prövning. Ove oroar sig över om han ska kunna behålla huset eller tvingas flytta.
Close
Än så länge får Ove Bergman 100 procent av sin lön, men snart ska Försäkringskassan ta upp den till ny prövning. Ove oroar sig över om han ska kunna behålla huset eller tvingas flytta. "Jag känner mig rätt vilsen och vill bara ut och jobba igen", säger han.
Close

Däcktuggen kapade Oves fingrar

Arbetsolycka. Det var lugnt på åkeriet. Vill du hoppa in och köra lastmaskin på Ragn-Sells däckåtervinning, undrade chefen. Sitt ja har chauffören Ove Bergman ångrat många sömnlösa nätter. En däckklippmaskin kapade fyra av hans fingrar.

Så fort kan livet vända. Före olyckan körde jag den störta kranbilen på firman. Nu vet jag hur mycket man gör med sina händer. Det tänker man inte på när de funkar som de ska, säger Ove Bergman hemma i villan i Sandviken.

Han ser ner på ”klon”, hans eget namn på den böjda vänsterhanden som vilar på köksbordet. Efter olyckan hängde pekfingret kvar i en sena. De andra var avklippta, men kirurgerna i Uppsala lyckades rädda och sy tillbaka två fingrar. Ove visar:

– De satte ringfingret på långfingrets plats.

Han kom till handkirurgen med fingrarna i en påse. Kollegorna på däckåtervinningen i Gävle hade letat fram dem bland däcken, som skulle klippas till flis i maskinen. En så kallad däckshredder (Eldan Mobile Super Chopper), som ägdes av Ragn-Sells.

Ove Bergman drar ut de värkande fingrarna som vill kroka sig in mot handloven. Klon kallar han sin vänsterhand. I början hade Ove både dag- och nattskena. Nu använder han bara en på natten. Fingrarna går att steloperera, men då får han sämre grepp och svårare att köra bil. Foto: Justina Öster
Ove Bergman drar ut de värkande fingrarna som vill kroka sig in mot handloven. Klon kallar han sin vänsterhand. I början hade Ove både dag- och nattskena. Nu använder han bara en på natten. Fingrarna går att steloperera, men då får han sämre grepp och svårare att köra bil. Foto: Justina Öster

Olycksdagen

Vi går tillbaka till dagen Ove aldrig glömmer, den 25 mars 2019. Han körde hjullastare på däckåtervinningen, matade fram tunga däck till klippmaskinen och körde bort skuret däckflis i skopan. Fast nu var det stopp. Enmansföretagaren som servade och skötte maskinen, sa ifrån att det var dags att byta knivarna på den ”roterande valsen”, rotorn.

De slets hårt och byttes regelbundet.

Ove kör fram hjullastaren till maskinen. De kliver båda upp i lastarens skopa. Rotorn är avstängd och snurrar inte, men motorn är i gång. Att slå av och på den är för ”opraktiskt”, förklarar företagaren senare i polisförhör.

Ove Bergmans egen bild från Ragn-Sells däckklippmaskin i Gävle, där tuggen plötsligt gick i gång vid byte av knivar. Uttjänta däck klipptes till flis.
Ove Bergmans egen bild från Ragn-Sells däckklippmaskin i Gävle, där tuggen plötsligt gick i gång vid byte av knivar. Uttjänta däck klipptes till flis. Foto: Privat

Männen har bytt en kniv och ska skruva fast nästa. Företagaren greppar mutterdragaren, Ove håller fast kniven, men plötsligt går rotorn i gång.

– Jag har inte en chans. Rotorn sliter av mig handsken och fingrarna på vänsterhanden.

De kläms mellan den roterande och den fasta kniven. Företagaren kastar sig bakåt i skopan, trycker på fjärrkontrollens nödstopp och manövrerar rotorn i motsatt riktning. Så att den matar ut, i stället för in.

– Fantastiskt att han hade sån sinnesnärvaro och tryckte på rätt knapp. Annars vet jag inte … om skyddshandsken, tummen, handen, armen och ja hela jag hade dragits med.

Företagaren var ”alldeles förstörd” efteråt när Ove ropade till en chaufför att ringa efter ambulans. Allt stannade av och alla skyndade till. Han blödde inte mycket, var adrenalinstinn och kände inget. Tänkte mest på hur han skulle få hem bilen.

Opererades

Efter lång väntan på akuten i Gävle skickades Ove vidare till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Där togs han snabbt emot på handkirurgiavdelningen, opererades och sov i två dygn. Sedan dess har Ove varit sjukskriven. Han har ett mobilalbum med bilder kring olyckan, tittar på dem ibland.

Oves hand efter operationen. Han kom till operationsbordet med sina kapade fingrar i en påse. Kollegorna hade letat fram dem bland däcken.
Oves hand efter operationen. Han kom till operationsbordet med sina kapade fingrar i en påse. Kollegorna hade letat fram dem bland däcken. Foto: Privat

Hur var det då med Ragn-Sells? Och varför jobbade kranbilsföraren Ove på däckåtervinningen i Gävle? Miljöbolaget hade sedan en tid lagt ut hantering och service av maskinen på en entreprenör, företaget Norbio. Men det var bara början på en lång kedja av entreprenörer.

Norbio håller till i Åtvidaberg och ägnar sig egentligen främst åt att flisa och krossa biobränsle. Så bolaget la i sin tur ut maskinskötseln på en norsk enmansfirma. Därutöver anlitade Norbio ännu en entreprenör, som samlade in och sorterade däck. Det åkeriet tog i sin tur in en underentreprenör, åkeriet där Ove arbetade. Han lånades in för att köra lastmaskin.

De många entreprenörerna till trots landade arbetsgivar- och arbetsmiljöansvaret ändå till slut hos den förste entreprenören, Norbio. Nästan två år efter olyckan slog kammaråklagare Åse Schoultz (vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål) fast att bolaget ska betala en halv miljon kronor i företagsbot, för erkänt arbetsmiljöbrott.

– Det kom som en smäll på truten att företaget ska betala böter till staten. Men jag som råkat illa ut? Jag får ingenting, säger Ove.

”Konstigt”

Konstigt tycker också Transports ombudsman Niclas Sandström i Gävle.

– Skadestånd skulle ju inte ge Ove fingrarna tillbaka eller mindre värk men ändå ge honom en känsla av rättvisa, resonerar han.

Niclas Sandström. Foto: Jan Lindkvist
Niclas Sandström. Foto: Jan Lindkvist

Sandström är starkt kritisk till de många entreprenörerna. Ett sätt att säga upp anställda och spara pengar, anser han.

– I stället för att bolaget som äger maskinen låter sina egna anställda hantera den. På det här sättet slipper företag ta arbetsgivaransvar, men det leder till mer stress och slarv bland underentreprenörerna som jobbar på andras mark.

Ove själv refererar till Arbetsmiljöverkets inspektör som utredde olyckan och sedan ställde krav på säkerhetsåtgärder.

– Såna här olyckor ska inte behöva hända, sa han.

Företagsböter vanliga

Ändå händer de, om och om igen, när tunga fordon och farliga maskiner möter människor. Arbetsmiljöverkets statistik talar sitt tydliga språk.

Kammaråklagare Åse Schoultz säger att företagsböter vid arbetsmiljöbrott är vanliga i dag. En halv miljon anser hon vara rimligt.

– Vi är skyldiga att tillämpa företagsbot i första hand för brott som begåtts av oaktsamhet i näringsverksamhet. Det är ju oerhört sällan en arbetsgivare med vett och vilja vill skada någon, säger Schoultz.

Men varför får Ove inget skadestånd? Läs artikeln här nedanför.

Smärta och sömnbrist

Ove sluter sin friska hand som ett skydd kring sin kapade hemma i köket. Fingrarna värker fast han äter mängder av smärtmedicin och lugnande till natten.

– Det sticker, och bränner. Ibland känns det som om fingrarna ska explodera.

Släpper värken hoppas Ove Bergman kunna köra last- och grävmaskin framöver, en gammal dröm. Foto: Justina Öster
Släpper värken hoppas Ove Bergman kunna köra last- och grävmaskin framöver, en gammal dröm. Foto: Justina Öster

Smärtan och sömnbristen gör Ove lite ”dimmig” i huvudet och har hittills hindrat honom från att jobba. Det sliter på psyket.

– Jag längtar ut härifrån, vill bara börja jobba igen!

Kranbil blir det knappast tal om mer. Ove kan köra bil, men att klättra runt, koppla kedjor och stroppar lär bli svårt. Han håller fortfarande på och lär om, försöker använda vänsterhanden på nya sätt. Fast de invanda sitter i ryggmärgen.

Som att knäppa knappar. Ove visar med sin skadade hand. Häromdagen for han utför trappan när han missade greppet om ledstången.

– Jag krossade spegelväggen och blödde som en gris. Men grannarna är varnade. Jag har ett häftigt humör, skriker, men det går snabbt över.

Känseln borta

Ibland hänger Ove med en vän ut på fiske, för att skingra tankarna. Blir det napp får han hjälp. Känseln är borta i hans kapade hand och han kan inte kan greppa linan. Men det dagliga gitarrspelet är över. Det sörjer nog Ove mest, visorna. Kollegan som nödstoppade däcktuggen spelade elgitarr, rock’n’roll.

Hälsning från barnbarnen. Foto: Justina Öster
Brev från barnbarnen. Foto: Justina Öster

Släpper värken hoppas han kunna köra last- och grävmaskin framöver, en gammal dröm. Före jul skickade Försäkringskassan Ove till Sundsvall för en utredning om hans arbetsförmåga. Vad den visade har han ingen aning om och handläggaren tycks ha gått upp i rök. Ove ringer och ringer.

Han bor själv, blev änkling några år före olyckan och söner och barnbarn bor många mil bort. Fast de små sänder hälsningar som han fäster på kylskåpet. Ove längtar, i coronatid, grubblar över om han ska ha råd att behålla huset eller tvingas flytta.

Dagarna går, han handlar och lagar mat, städar. Nyligen investerade han också i en snöslunga, med värmehandtag för sina vita fingrar. Ove var på väg att själv bekosta fortbildning tillbaka ut i arbetslivet, men det stöp på försäkringar.

Ny prövning

Husläkarens sjukskrivning gäller fram till sista april och Ove Bergman får arbetsskadeersättning, livränta.

– Än så länge 100 procent av min lön, men snart ska Försäkringskassan ta upp den till ny prövning. Det är lite oroligt hela tiden och kassan är alltid sen med sina beslut. Jag känner mig rätt vilsen och vill bara ut och jobba igen.

Därför får staten pengar och inte Ove

Arbetsolycka. En arbetsgivare som slarvar med arbetsmiljön och fälls för arbetsmiljöbrott kan bli skyldig att betala böter. Men varför ska staten ha pengarna – och inte den som drabbats?

Frågan går till kammaråklagare Åse Schoultz vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Att den enskilde inte kan stämma sin arbetsgivare och kräva allmänt skadestånd beror på en historisk kompromiss. I förhandlingar med arbetsgivarna släppte facken helt enkelt den möjligheten, förklarar hon.

– I utbyte fick fackförbunden och arbetstagarna den kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringen.

Samhällets försäkringsskydd och fackets kompletterande försäkring är alltså tänkta att täcka den ekonomiska förlusten, om du skadar dig på jobbet. Men det finns fortfarande en möjlighet.

– En anställd vid ett företag som saknar kollektivavtal och avtalsförsäkring kan kräva skadestånd av sin arbetsgivare, säger Åse Schoultz.

Majoriteten av arbetsgivarna har dock tecknat en försäkring, som ska täcka arbetsskador, förklarar hon.

Avtalsförsäkringen är alltså ett komplement till din arbetsskadeersättning i socialförsäkringen. Den senare hanteras av Försäkringskassan.

Arbetsgivaren är skyldig att anmäla en arbetsskada/allvarlig olycka till kassan och Arbetsmiljöverket. Men du måste själv ansöka om ersättning hos Försäkringskassan.

Jobbar du på en arbetsplats med kollektivavtal och avtalsförsäkring kan du ansöka om extra ersättning från din avtalsförsäkring, Afa försäkring.

Vid arbetsskada finns olika typer av ersättning. Livränta, som ska ersätta förlorad arbetsinkomst är den viktigaste. För att få den ska du gå miste om lön under minst ett år framåt. Har arbetsgivaren avtalsförsäkring får du ersättning från första dagen (via TFA, Trygghetsförsäkring arbetsskada).

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

”Ingen ska riskera att skadas eller dö på jobbet”

Arbetsmiljö. Arbetsgivarna brister när det gäller både tillsyn och kontroll av olycksdrabbade mobila maskiner som bland annat truckar. Skriftliga tillstånd för att få köra truck saknas också på många arbetsplatser inom verkstad, tillverkning, transporter och magasinering. Det visar en rapport från Arbetsmiljöverket.

Fallande gubbe på snöunderlag

Fler faller under mörka årstiden

Arbetsmiljö. Vi har gått in i det mörka halvåret. Och med mörker ökar risken för olyckor. Det visar Transportarbetarens genomgång av Arbetsmiljöverkets statistik. Mest ökar risken för arbetare som rör sig utomhus. Särskilt miljöarbetare och lastbilschaufförer.

Branko Petrovic är lastbilschaufför. Men efter att ha blivit skadad två gånger på jobbet är han fast i lägenheten större delen av dygnet. Foto John Antonsson

Branko halkade på jobbet – livet blev ett helvete

Arbetsmiljö. Branko Petrovic halkade när han skulle koppla en trailer 2018. Sedan dess har han brottats både med smärta och Försäkringskassan. Han vet inte om han får mer sjukpenning efter den sista oktober.

Macken är full av klappar

Bensinstation. Det blir bara mer och mer paket. Knappt tre veckor före julafton liknar mackens lager mest ett gammeldags postkontor. Men ökningen märks året runt. På OKQ8 i Kolsva i Västmanland råder ändå något som liknar julefrid.

Nilsbuss-kollage

Så ska servicetrafik på villovägar stoppas

Upphandlingar. I pengar handlar det om chaufförer som blivit blåsta på tusentals kronor varje månad. I arbetet handlar det om stress, arbete på ”raster” och fordon med stora brister. Både fack och förare hoppas nu att ett pilotfall ska visa Nilsbuss att bolaget måste göra om – och rätt betala sina skulder till förarna för utfört arbete.

Vad hände sedan?
Så här tre år efteråt är den gamla konflikten om Icas mattransporter på Tommy Nordberghs åkeri överspelad och tillhör det förflutna. ”Nu jobbar vi med andra saker. Det har blivit mycket bättre, säger chauffören och skyddsombudet Kenneth Fransson.

Krisen på Tommy Nordberghs åkeri ledde framåt

Arbetsmiljö. Hösten 2019 hamnade två skyddsombud på Tommy Nordberghs åkeri i en konflikt med ­arbetsgivaren när de tog strid för säkerhet och bättre arbetsmiljö på ­bilar med dubbla lastplan. Tre år senare är bilarna fortfarande i bruk, men stämningen en helt annan.

Marko Juvonen avdelning 17. Foto: John Antonsson

Utbildning ska minska olyckorna

Arbetsmiljö. Konflikten på Tommy Nordberghs åkeri har lett till att Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd, Tya, ser över vad de kan göra för att öka medvetenheten om riskerna vid dubbelplansekipage. Syftet är att förhindra tillbud och olyckor.

Månadens avdelning
Det här är gänget på avdelningskontoret i Skövde: Jerry Walthéreson, Marko Juvonen, Ulf Nordenberg och Jarmo Nevala. Foto: John Antonsson

Nu satsar de lite extra på taxibranschen

Skövde-Borås. Transport avdelning 17 satsar på att växa och att få flera förtroendevalda på arbetsplatserna. Nu med en särskild satsning på taxibranschen.

Månadens medlem
Uppskattad medarbetare och maratonlöpare. Möt skyddsvakten Kaveh Tiba. Foto: Pernilla Ahlsén

”Mitt mål är att springa 100 maratonlopp”

Prisad. Kaveh Tiba arbetar som skyddsvakt på Arlanda och utsågs till ”Årets kollega inom säkerhetsbranschen” på den stora branschmässan Skydd 2022. Transportarbetaren har träffat en medlem som uppskattas av medarbetarna – och har som mål att springa fem maratonlopp om året.