Än så länge får Ove Bergman 100 procent av sin lön, men snart ska Försäkringskassan ta upp den till ny prövning. Ove oroar sig över om han ska kunna behålla huset eller tvingas flytta.
Close
Än så länge får Ove Bergman 100 procent av sin lön, men snart ska Försäkringskassan ta upp den till ny prövning. Ove oroar sig över om han ska kunna behålla huset eller tvingas flytta. "Jag känner mig rätt vilsen och vill bara ut och jobba igen", säger han.
Close

Däcktuggen kapade Oves fingrar

Arbetsolycka. Det var lugnt på åkeriet. Vill du hoppa in och köra lastmaskin på Ragn-Sells däckåtervinning, undrade chefen. Sitt ja har chauffören Ove Bergman ångrat många sömnlösa nätter. En däckklippmaskin kapade fyra av hans fingrar.

Så fort kan livet vända. Före olyckan körde jag den störta kranbilen på firman. Nu vet jag hur mycket man gör med sina händer. Det tänker man inte på när de funkar som de ska, säger Ove Bergman hemma i villan i Sandviken.

Han ser ner på ”klon”, hans eget namn på den böjda vänsterhanden som vilar på köksbordet. Efter olyckan hängde pekfingret kvar i en sena. De andra var avklippta, men kirurgerna i Uppsala lyckades rädda och sy tillbaka två fingrar. Ove visar:

– De satte ringfingret på långfingrets plats.

Han kom till handkirurgen med fingrarna i en påse. Kollegorna på däckåtervinningen i Gävle hade letat fram dem bland däcken, som skulle klippas till flis i maskinen. En så kallad däckshredder (Eldan Mobile Super Chopper), som ägdes av Ragn-Sells.

Ove Bergman drar ut de värkande fingrarna som vill kroka sig in mot handloven. Klon kallar han sin vänsterhand. I början hade Ove både dag- och nattskena. Nu använder han bara en på natten. Fingrarna går att steloperera, men då får han sämre grepp och svårare att köra bil. Foto: Justina Öster
Ove Bergman drar ut de värkande fingrarna som vill kroka sig in mot handloven. Klon kallar han sin vänsterhand. I början hade Ove både dag- och nattskena. Nu använder han bara en på natten. Fingrarna går att steloperera, men då får han sämre grepp och svårare att köra bil. Foto: Justina Öster

Olycksdagen

Vi går tillbaka till dagen Ove aldrig glömmer, den 25 mars 2019. Han körde hjullastare på däckåtervinningen, matade fram tunga däck till klippmaskinen och körde bort skuret däckflis i skopan. Fast nu var det stopp. Enmansföretagaren som servade och skötte maskinen, sa ifrån att det var dags att byta knivarna på den ”roterande valsen”, rotorn.

De slets hårt och byttes regelbundet.

Ove kör fram hjullastaren till maskinen. De kliver båda upp i lastarens skopa. Rotorn är avstängd och snurrar inte, men motorn är i gång. Att slå av och på den är för ”opraktiskt”, förklarar företagaren senare i polisförhör.

Ove Bergmans egen bild från Ragn-Sells däckklippmaskin i Gävle, där tuggen plötsligt gick i gång vid byte av knivar. Uttjänta däck klipptes till flis.
Ove Bergmans egen bild från Ragn-Sells däckklippmaskin i Gävle, där tuggen plötsligt gick i gång vid byte av knivar. Uttjänta däck klipptes till flis. Foto: Privat

Männen har bytt en kniv och ska skruva fast nästa. Företagaren greppar mutterdragaren, Ove håller fast kniven, men plötsligt går rotorn i gång.

– Jag har inte en chans. Rotorn sliter av mig handsken och fingrarna på vänsterhanden.

De kläms mellan den roterande och den fasta kniven. Företagaren kastar sig bakåt i skopan, trycker på fjärrkontrollens nödstopp och manövrerar rotorn i motsatt riktning. Så att den matar ut, i stället för in.

– Fantastiskt att han hade sån sinnesnärvaro och tryckte på rätt knapp. Annars vet jag inte … om skyddshandsken, tummen, handen, armen och ja hela jag hade dragits med.

Företagaren var ”alldeles förstörd” efteråt när Ove ropade till en chaufför att ringa efter ambulans. Allt stannade av och alla skyndade till. Han blödde inte mycket, var adrenalinstinn och kände inget. Tänkte mest på hur han skulle få hem bilen.

Opererades

Efter lång väntan på akuten i Gävle skickades Ove vidare till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Där togs han snabbt emot på handkirurgiavdelningen, opererades och sov i två dygn. Sedan dess har Ove varit sjukskriven. Han har ett mobilalbum med bilder kring olyckan, tittar på dem ibland.

Oves hand efter operationen. Han kom till operationsbordet med sina kapade fingrar i en påse. Kollegorna hade letat fram dem bland däcken.
Oves hand efter operationen. Han kom till operationsbordet med sina kapade fingrar i en påse. Kollegorna hade letat fram dem bland däcken. Foto: Privat

Hur var det då med Ragn-Sells? Och varför jobbade kranbilsföraren Ove på däckåtervinningen i Gävle? Miljöbolaget hade sedan en tid lagt ut hantering och service av maskinen på en entreprenör, företaget Norbio. Men det var bara början på en lång kedja av entreprenörer.

Norbio håller till i Åtvidaberg och ägnar sig egentligen främst åt att flisa och krossa biobränsle. Så bolaget la i sin tur ut maskinskötseln på en norsk enmansfirma. Därutöver anlitade Norbio ännu en entreprenör, som samlade in och sorterade däck. Det åkeriet tog i sin tur in en underentreprenör, åkeriet där Ove arbetade. Han lånades in för att köra lastmaskin.

De många entreprenörerna till trots landade arbetsgivar- och arbetsmiljöansvaret ändå till slut hos den förste entreprenören, Norbio. Nästan två år efter olyckan slog kammaråklagare Åse Schoultz (vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål) fast att bolaget ska betala en halv miljon kronor i företagsbot, för erkänt arbetsmiljöbrott.

– Det kom som en smäll på truten att företaget ska betala böter till staten. Men jag som råkat illa ut? Jag får ingenting, säger Ove.

”Konstigt”

Konstigt tycker också Transports ombudsman Niclas Sandström i Gävle.

– Skadestånd skulle ju inte ge Ove fingrarna tillbaka eller mindre värk men ändå ge honom en känsla av rättvisa, resonerar han.

Niclas Sandström. Foto: Jan Lindkvist
Niclas Sandström. Foto: Jan Lindkvist

Sandström är starkt kritisk till de många entreprenörerna. Ett sätt att säga upp anställda och spara pengar, anser han.

– I stället för att bolaget som äger maskinen låter sina egna anställda hantera den. På det här sättet slipper företag ta arbetsgivaransvar, men det leder till mer stress och slarv bland underentreprenörerna som jobbar på andras mark.

Ove själv refererar till Arbetsmiljöverkets inspektör som utredde olyckan och sedan ställde krav på säkerhetsåtgärder.

– Såna här olyckor ska inte behöva hända, sa han.

Företagsböter vanliga

Ändå händer de, om och om igen, när tunga fordon och farliga maskiner möter människor. Arbetsmiljöverkets statistik talar sitt tydliga språk.

Kammaråklagare Åse Schoultz säger att företagsböter vid arbetsmiljöbrott är vanliga i dag. En halv miljon anser hon vara rimligt.

– Vi är skyldiga att tillämpa företagsbot i första hand för brott som begåtts av oaktsamhet i näringsverksamhet. Det är ju oerhört sällan en arbetsgivare med vett och vilja vill skada någon, säger Schoultz.

Men varför får Ove inget skadestånd? Läs artikeln här nedanför.

Smärta och sömnbrist

Ove sluter sin friska hand som ett skydd kring sin kapade hemma i köket. Fingrarna värker fast han äter mängder av smärtmedicin och lugnande till natten.

– Det sticker, och bränner. Ibland känns det som om fingrarna ska explodera.

Släpper värken hoppas Ove Bergman kunna köra last- och grävmaskin framöver, en gammal dröm. Foto: Justina Öster
Släpper värken hoppas Ove Bergman kunna köra last- och grävmaskin framöver, en gammal dröm. Foto: Justina Öster

Smärtan och sömnbristen gör Ove lite ”dimmig” i huvudet och har hittills hindrat honom från att jobba. Det sliter på psyket.

– Jag längtar ut härifrån, vill bara börja jobba igen!

Kranbil blir det knappast tal om mer. Ove kan köra bil, men att klättra runt, koppla kedjor och stroppar lär bli svårt. Han håller fortfarande på och lär om, försöker använda vänsterhanden på nya sätt. Fast de invanda sitter i ryggmärgen.

Som att knäppa knappar. Ove visar med sin skadade hand. Häromdagen for han utför trappan när han missade greppet om ledstången.

– Jag krossade spegelväggen och blödde som en gris. Men grannarna är varnade. Jag har ett häftigt humör, skriker, men det går snabbt över.

Känseln borta

Ibland hänger Ove med en vän ut på fiske, för att skingra tankarna. Blir det napp får han hjälp. Känseln är borta i hans kapade hand och han kan inte kan greppa linan. Men det dagliga gitarrspelet är över. Det sörjer nog Ove mest, visorna. Kollegan som nödstoppade däcktuggen spelade elgitarr, rock’n’roll.

Hälsning från barnbarnen. Foto: Justina Öster
Brev från barnbarnen. Foto: Justina Öster

Släpper värken hoppas han kunna köra last- och grävmaskin framöver, en gammal dröm. Före jul skickade Försäkringskassan Ove till Sundsvall för en utredning om hans arbetsförmåga. Vad den visade har han ingen aning om och handläggaren tycks ha gått upp i rök. Ove ringer och ringer.

Han bor själv, blev änkling några år före olyckan och söner och barnbarn bor många mil bort. Fast de små sänder hälsningar som han fäster på kylskåpet. Ove längtar, i coronatid, grubblar över om han ska ha råd att behålla huset eller tvingas flytta.

Dagarna går, han handlar och lagar mat, städar. Nyligen investerade han också i en snöslunga, med värmehandtag för sina vita fingrar. Ove var på väg att själv bekosta fortbildning tillbaka ut i arbetslivet, men det stöp på försäkringar.

Ny prövning

Husläkarens sjukskrivning gäller fram till sista april och Ove Bergman får arbetsskadeersättning, livränta.

– Än så länge 100 procent av min lön, men snart ska Försäkringskassan ta upp den till ny prövning. Det är lite oroligt hela tiden och kassan är alltid sen med sina beslut. Jag känner mig rätt vilsen och vill bara ut och jobba igen.

Därför får staten pengar och inte Ove

Arbetsolycka. En arbetsgivare som slarvar med arbetsmiljön och fälls för arbetsmiljöbrott kan bli skyldig att betala böter. Men varför ska staten ha pengarna – och inte den som drabbats?

Frågan går till kammaråklagare Åse Schoultz vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Att den enskilde inte kan stämma sin arbetsgivare och kräva allmänt skadestånd beror på en historisk kompromiss. I förhandlingar med arbetsgivarna släppte facken helt enkelt den möjligheten, förklarar hon.

– I utbyte fick fackförbunden och arbetstagarna den kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringen.

Samhällets försäkringsskydd och fackets kompletterande försäkring är alltså tänkta att täcka den ekonomiska förlusten, om du skadar dig på jobbet. Men det finns fortfarande en möjlighet.

– En anställd vid ett företag som saknar kollektivavtal och avtalsförsäkring kan kräva skadestånd av sin arbetsgivare, säger Åse Schoultz.

Majoriteten av arbetsgivarna har dock tecknat en försäkring, som ska täcka arbetsskador, förklarar hon.

Avtalsförsäkringen är alltså ett komplement till din arbetsskadeersättning i socialförsäkringen. Den senare hanteras av Försäkringskassan.

Arbetsgivaren är skyldig att anmäla en arbetsskada/allvarlig olycka till kassan och Arbetsmiljöverket. Men du måste själv ansöka om ersättning hos Försäkringskassan.

Jobbar du på en arbetsplats med kollektivavtal och avtalsförsäkring kan du ansöka om extra ersättning från din avtalsförsäkring, Afa försäkring.

Vid arbetsskada finns olika typer av ersättning. Livränta, som ska ersätta förlorad arbetsinkomst är den viktigaste. För att få den ska du gå miste om lön under minst ett år framåt. Har arbetsgivaren avtalsförsäkring får du ersättning från första dagen (via TFA, Trygghetsförsäkring arbetsskada).

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Utredning vill minska krav så fler får livränta

Socialförsäkringar. Det är för svårt att få ersättning för förlorad arbetsinkomst efter arbetsskador. Därför föreslår utredaren Dan Holke att kraven minskas.

spelkort vabb foto: John Antonsson

Kvinnliga tidningsbud i vabbtopp

Arbetsliv. Kvinnliga tidningsbud är en av de yrkesgrupper som tar ut flest vabbdagar. Minst vabb tar chefer ut, enligt ny rapport från Försäkringskassan.

Kristina Sjöberg, chefredaktör och ansvarig utgivare, Transportarbetaren. Foto: John Antonsson

Jobbigt leva i dyra tider

Ledare. Dödsiffran är den högsta sedan 2011. Till sista juli år hade 28 personer mist sina liv när de har utfört sina arbetsuppgifter. En trend som absolut inte ska peka uppåt.

Hallå där!

Henrik Hansson

… modellbyggare från Kvidinge, Skåne, som nyligen blev både nordisk mästare och tog hem publikpriset vid Trailer Trucking-festivalen i Mantorp.

Månadens medlem
Niclas trivs på Gotland. ”Jag kommer nog aldrig flytta härifrån. Vill jag ha storstadspuls kan jag åka till Visby. Men där jag bor är det väldigt lugnt. Jag gillar det. Jag jagar mycket och trivs med att vara ute på landet.” Foto: Pernilla Ahlsén

Niclas brinner för bra arbetsmiljö

Bevakning. Efter 30 år i bevakningsbranschen, varav de senaste 11 på Gotland, kan Niclas Fagerberg jobbet utan och innan. I jakt på en ny utmaning blev han skyddsombud. Nu brinner han för att kollegorna ska ha en bra arbetsmiljö och rättvisa arbetsvillkor.

Kultur
”Ekonomi är inte så svårt som vissa vill få oss att tro, man kommer väldigt långt med lite sunt bondförnuft”, säger Elinor Odeberg.

Våga tycka till om ekonomi

Ekonomi. I boken Dyrtider går Elinor Odeberg till attack mot Riksbankens oberoende och slår ett slag för att vanligt folk ska våga tycka till om ekonomisk politik.

Vägsträckan
Svinesundsbron. Foto: Pernilla Ahlsén

Historiskt viktig väg i väst

E6 Svinesund–Uddevalla. Hundra år efter unionsupplösningen invigdes den nya bron över Svinesund. Tullstationen på svenska sidan visar att bron från Norge i dag utgör EU:s yttre gräns. Någon passkontroll finns inte men yrkesförare måste anmäla gods som förs in.

Jag & jobbet
Ibland frågar ungdomar Per Svedberg om han har något vapen, som en elpistol? ”Nej, jag har något värre säger jag och pekar på min mun. Mitt bästa verktyg är truten.”

”Alla människor behöver respekt”

Bevakning. Per Svedberg blev väktare för att han inte ville jobba med människor. Men upptäckte att just det är själva kärnan i jobbet. Han försöker alltid se människan, bortom deras ibland bråkiga, stökiga beteende.

Sirin Celik presenterade sin fallstudie vid slutkonferensen i Rom den 7 juli.

Gig inte upp!

Plattformsarbete. Vägen är förberedd för en arbetsmarknad där gigjobb blir norm. Det menar Transports utredare Sirin Celik, som deltagit i ett EU-projekt om möjligheter och svårigheter att skapa anständiga villkor för dem som arbetar för plattformsföretag.

Osund konkurrens?
Övervakad rastplats i Jönköping.

Det skulle bli lika lön – blev 32 avgifter

Åkeri. Mer än ett år har gått sedan EU-reglerna som skulle sätta stopp för lönedumpning på vägarna infördes. Facit: 32 sanktionsavgifter för transportföretag som saknat utstationeringspapper och facket saknar alltjämt verktyg att granska företagen som kör tillfälligt i landet.

Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen. Foto: Albin Händig

”Det behövs fler vägkontroller”

Åkeri. Transportföretagens samhällspolitiska chef Tina Thorsell tycker att det är bra att reglerna från mobilitetspaketet finns på plats, men med nya regler är det en massa barnsjukdomar och ett regelverk som tolkas olika över hela Europa.

Hallå där!

Martin Andersson

…ordförande i klubb 4 på Arlanda med bland annat plåtslagare och flygmekaniker. Er arbetsgivare Patria Helicopter har höjt era löner – innan avtalsrörelsen för flygbranschen ens dragit i gång. Varför då?

Månadens sektion
Thomas Belvén, Jan Sehlin, Peter Strålind och Magnus Lundberg utanför Folkets hus i Solna. Emil Blomqvist och Joakim Björkstedt sitter också i styrelsen, men är inte med på bild.

”Vi vill ha bättre hämtställen”

Miljöarbetare. Efter den uppmärksammade sopstrejken 2017 ­tömdes Stockholmsavdelningens miljösektion på folk. Nu tar sektionen nya tag med nyvald ordförande, arbete för mer inflytande vid upphandlingar och bättre arbetsmiljö – så att sopgubbarna ska hålla fram till pensionen.

Kultur
Collage filmtips

Strejk och kamp – på film

Filmtips. Sveriges arbetsmarknad är nära nog ”bäst” i världen på att inte ha strejker eller konflikter. Det mesta löser sig i förhandlingsrummen. Här är några filmtips om strejk och facklig kamp.

Sommartips 2023
Västernäventyr på småländska. High Chaparall i Kulltorp är förebild för många parker med västerntema. Foto: High Chaparall

Krutrök, karuseller och karameller

Nöjesparker. Klassiker som Liseberg och Skara sommarland. Vilda djur. Sagoteman som i Astrid Lindgrens värld eller Tomteland. Vilda västern-äventyr eller vikingatid för alla åldrar. Landet är fullt av nöjesparker. Här är en lista från norr till söder, 23 ställen sommaren -23. Med aktuella priser så att kostnaden inte behöver bli en humörsänkare redan i entrén.

Månadens medlem
Att köra mjölkbil är Ebbas tredje jobb. I framtiden vill hon gärna ha ett eget åkeri. Foto: Pernilla Ahlsén

”Det här är ett riktigt mysjobb”

Åkeri. Ebba Nyberg är 23 år och har redan sitt drömjobb – att köra mjölkbil för Arla. Allra bäst är det så här års när korna har släppts ut på bete och sommarkvällarna är ljusa och ljumma.