Än så länge får Ove Bergman 100 procent av sin lön, men snart ska Försäkringskassan ta upp den till ny prövning. Ove oroar sig över om han ska kunna behålla huset eller tvingas flytta.
Close
Än så länge får Ove Bergman 100 procent av sin lön, men snart ska Försäkringskassan ta upp den till ny prövning. Ove oroar sig över om han ska kunna behålla huset eller tvingas flytta. "Jag känner mig rätt vilsen och vill bara ut och jobba igen", säger han.
Close

Däcktuggen kapade Oves fingrar

Arbetsolycka. Det var lugnt på åkeriet. Vill du hoppa in och köra lastmaskin på Ragn-Sells däckåtervinning, undrade chefen. Sitt ja har chauffören Ove Bergman ångrat många sömnlösa nätter. En däckklippmaskin kapade fyra av hans fingrar.

Så fort kan livet vända. Före olyckan körde jag den störta kranbilen på firman. Nu vet jag hur mycket man gör med sina händer. Det tänker man inte på när de funkar som de ska, säger Ove Bergman hemma i villan i Sandviken.

Han ser ner på ”klon”, hans eget namn på den böjda vänsterhanden som vilar på köksbordet. Efter olyckan hängde pekfingret kvar i en sena. De andra var avklippta, men kirurgerna i Uppsala lyckades rädda och sy tillbaka två fingrar. Ove visar:

– De satte ringfingret på långfingrets plats.

Han kom till handkirurgen med fingrarna i en påse. Kollegorna på däckåtervinningen i Gävle hade letat fram dem bland däcken, som skulle klippas till flis i maskinen. En så kallad däckshredder (Eldan Mobile Super Chopper), som ägdes av Ragn-Sells.

Ove Bergman drar ut de värkande fingrarna som vill kroka sig in mot handloven. Klon kallar han sin vänsterhand. I början hade Ove både dag- och nattskena. Nu använder han bara en på natten. Fingrarna går att steloperera, men då får han sämre grepp och svårare att köra bil. Foto: Justina Öster
Ove Bergman drar ut de värkande fingrarna som vill kroka sig in mot handloven. Klon kallar han sin vänsterhand. I början hade Ove både dag- och nattskena. Nu använder han bara en på natten. Fingrarna går att steloperera, men då får han sämre grepp och svårare att köra bil. Foto: Justina Öster

Olycksdagen

Vi går tillbaka till dagen Ove aldrig glömmer, den 25 mars 2019. Han körde hjullastare på däckåtervinningen, matade fram tunga däck till klippmaskinen och körde bort skuret däckflis i skopan. Fast nu var det stopp. Enmansföretagaren som servade och skötte maskinen, sa ifrån att det var dags att byta knivarna på den ”roterande valsen”, rotorn.

De slets hårt och byttes regelbundet.

Ove kör fram hjullastaren till maskinen. De kliver båda upp i lastarens skopa. Rotorn är avstängd och snurrar inte, men motorn är i gång. Att slå av och på den är för ”opraktiskt”, förklarar företagaren senare i polisförhör.

Ove Bergmans egen bild från Ragn-Sells däckklippmaskin i Gävle, där tuggen plötsligt gick i gång vid byte av knivar. Uttjänta däck klipptes till flis.
Ove Bergmans egen bild från Ragn-Sells däckklippmaskin i Gävle, där tuggen plötsligt gick i gång vid byte av knivar. Uttjänta däck klipptes till flis. Foto: Privat

Männen har bytt en kniv och ska skruva fast nästa. Företagaren greppar mutterdragaren, Ove håller fast kniven, men plötsligt går rotorn i gång.

– Jag har inte en chans. Rotorn sliter av mig handsken och fingrarna på vänsterhanden.

De kläms mellan den roterande och den fasta kniven. Företagaren kastar sig bakåt i skopan, trycker på fjärrkontrollens nödstopp och manövrerar rotorn i motsatt riktning. Så att den matar ut, i stället för in.

– Fantastiskt att han hade sån sinnesnärvaro och tryckte på rätt knapp. Annars vet jag inte … om skyddshandsken, tummen, handen, armen och ja hela jag hade dragits med.

Företagaren var ”alldeles förstörd” efteråt när Ove ropade till en chaufför att ringa efter ambulans. Allt stannade av och alla skyndade till. Han blödde inte mycket, var adrenalinstinn och kände inget. Tänkte mest på hur han skulle få hem bilen.

Opererades

Efter lång väntan på akuten i Gävle skickades Ove vidare till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Där togs han snabbt emot på handkirurgiavdelningen, opererades och sov i två dygn. Sedan dess har Ove varit sjukskriven. Han har ett mobilalbum med bilder kring olyckan, tittar på dem ibland.

Oves hand efter operationen. Han kom till operationsbordet med sina kapade fingrar i en påse. Kollegorna hade letat fram dem bland däcken.
Oves hand efter operationen. Han kom till operationsbordet med sina kapade fingrar i en påse. Kollegorna hade letat fram dem bland däcken. Foto: Privat

Hur var det då med Ragn-Sells? Och varför jobbade kranbilsföraren Ove på däckåtervinningen i Gävle? Miljöbolaget hade sedan en tid lagt ut hantering och service av maskinen på en entreprenör, företaget Norbio. Men det var bara början på en lång kedja av entreprenörer.

Norbio håller till i Åtvidaberg och ägnar sig egentligen främst åt att flisa och krossa biobränsle. Så bolaget la i sin tur ut maskinskötseln på en norsk enmansfirma. Därutöver anlitade Norbio ännu en entreprenör, som samlade in och sorterade däck. Det åkeriet tog i sin tur in en underentreprenör, åkeriet där Ove arbetade. Han lånades in för att köra lastmaskin.

De många entreprenörerna till trots landade arbetsgivar- och arbetsmiljöansvaret ändå till slut hos den förste entreprenören, Norbio. Nästan två år efter olyckan slog kammaråklagare Åse Schoultz (vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål) fast att bolaget ska betala en halv miljon kronor i företagsbot, för erkänt arbetsmiljöbrott.

– Det kom som en smäll på truten att företaget ska betala böter till staten. Men jag som råkat illa ut? Jag får ingenting, säger Ove.

”Konstigt”

Konstigt tycker också Transports ombudsman Niclas Sandström i Gävle.

– Skadestånd skulle ju inte ge Ove fingrarna tillbaka eller mindre värk men ändå ge honom en känsla av rättvisa, resonerar han.

Niclas Sandström. Foto: Jan Lindkvist
Niclas Sandström. Foto: Jan Lindkvist

Sandström är starkt kritisk till de många entreprenörerna. Ett sätt att säga upp anställda och spara pengar, anser han.

– I stället för att bolaget som äger maskinen låter sina egna anställda hantera den. På det här sättet slipper företag ta arbetsgivaransvar, men det leder till mer stress och slarv bland underentreprenörerna som jobbar på andras mark.

Ove själv refererar till Arbetsmiljöverkets inspektör som utredde olyckan och sedan ställde krav på säkerhetsåtgärder.

– Såna här olyckor ska inte behöva hända, sa han.

Företagsböter vanliga

Ändå händer de, om och om igen, när tunga fordon och farliga maskiner möter människor. Arbetsmiljöverkets statistik talar sitt tydliga språk.

Kammaråklagare Åse Schoultz säger att företagsböter vid arbetsmiljöbrott är vanliga i dag. En halv miljon anser hon vara rimligt.

– Vi är skyldiga att tillämpa företagsbot i första hand för brott som begåtts av oaktsamhet i näringsverksamhet. Det är ju oerhört sällan en arbetsgivare med vett och vilja vill skada någon, säger Schoultz.

Men varför får Ove inget skadestånd? Läs artikeln här nedanför.

Smärta och sömnbrist

Ove sluter sin friska hand som ett skydd kring sin kapade hemma i köket. Fingrarna värker fast han äter mängder av smärtmedicin och lugnande till natten.

– Det sticker, och bränner. Ibland känns det som om fingrarna ska explodera.

Släpper värken hoppas Ove Bergman kunna köra last- och grävmaskin framöver, en gammal dröm. Foto: Justina Öster
Släpper värken hoppas Ove Bergman kunna köra last- och grävmaskin framöver, en gammal dröm. Foto: Justina Öster

Smärtan och sömnbristen gör Ove lite ”dimmig” i huvudet och har hittills hindrat honom från att jobba. Det sliter på psyket.

– Jag längtar ut härifrån, vill bara börja jobba igen!

Kranbil blir det knappast tal om mer. Ove kan köra bil, men att klättra runt, koppla kedjor och stroppar lär bli svårt. Han håller fortfarande på och lär om, försöker använda vänsterhanden på nya sätt. Fast de invanda sitter i ryggmärgen.

Som att knäppa knappar. Ove visar med sin skadade hand. Häromdagen for han utför trappan när han missade greppet om ledstången.

– Jag krossade spegelväggen och blödde som en gris. Men grannarna är varnade. Jag har ett häftigt humör, skriker, men det går snabbt över.

Känseln borta

Ibland hänger Ove med en vän ut på fiske, för att skingra tankarna. Blir det napp får han hjälp. Känseln är borta i hans kapade hand och han kan inte kan greppa linan. Men det dagliga gitarrspelet är över. Det sörjer nog Ove mest, visorna. Kollegan som nödstoppade däcktuggen spelade elgitarr, rock’n’roll.

Hälsning från barnbarnen. Foto: Justina Öster
Brev från barnbarnen. Foto: Justina Öster

Släpper värken hoppas han kunna köra last- och grävmaskin framöver, en gammal dröm. Före jul skickade Försäkringskassan Ove till Sundsvall för en utredning om hans arbetsförmåga. Vad den visade har han ingen aning om och handläggaren tycks ha gått upp i rök. Ove ringer och ringer.

Han bor själv, blev änkling några år före olyckan och söner och barnbarn bor många mil bort. Fast de små sänder hälsningar som han fäster på kylskåpet. Ove längtar, i coronatid, grubblar över om han ska ha råd att behålla huset eller tvingas flytta.

Dagarna går, han handlar och lagar mat, städar. Nyligen investerade han också i en snöslunga, med värmehandtag för sina vita fingrar. Ove var på väg att själv bekosta fortbildning tillbaka ut i arbetslivet, men det stöp på försäkringar.

Ny prövning

Husläkarens sjukskrivning gäller fram till sista april och Ove Bergman får arbetsskadeersättning, livränta.

– Än så länge 100 procent av min lön, men snart ska Försäkringskassan ta upp den till ny prövning. Det är lite oroligt hela tiden och kassan är alltid sen med sina beslut. Jag känner mig rätt vilsen och vill bara ut och jobba igen.

Därför får staten pengar och inte Ove

Arbetsolycka. En arbetsgivare som slarvar med arbetsmiljön och fälls för arbetsmiljöbrott kan bli skyldig att betala böter. Men varför ska staten ha pengarna – och inte den som drabbats?

Frågan går till kammaråklagare Åse Schoultz vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Att den enskilde inte kan stämma sin arbetsgivare och kräva allmänt skadestånd beror på en historisk kompromiss. I förhandlingar med arbetsgivarna släppte facken helt enkelt den möjligheten, förklarar hon.

– I utbyte fick fackförbunden och arbetstagarna den kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringen.

Samhällets försäkringsskydd och fackets kompletterande försäkring är alltså tänkta att täcka den ekonomiska förlusten, om du skadar dig på jobbet. Men det finns fortfarande en möjlighet.

– En anställd vid ett företag som saknar kollektivavtal och avtalsförsäkring kan kräva skadestånd av sin arbetsgivare, säger Åse Schoultz.

Majoriteten av arbetsgivarna har dock tecknat en försäkring, som ska täcka arbetsskador, förklarar hon.

Avtalsförsäkringen är alltså ett komplement till din arbetsskadeersättning i socialförsäkringen. Den senare hanteras av Försäkringskassan.

Arbetsgivaren är skyldig att anmäla en arbetsskada/allvarlig olycka till kassan och Arbetsmiljöverket. Men du måste själv ansöka om ersättning hos Försäkringskassan.

Jobbar du på en arbetsplats med kollektivavtal och avtalsförsäkring kan du ansöka om extra ersättning från din avtalsförsäkring, Afa försäkring.

Vid arbetsskada finns olika typer av ersättning. Livränta, som ska ersätta förlorad arbetsinkomst är den viktigaste. För att få den ska du gå miste om lön under minst ett år framåt. Har arbetsgivaren avtalsförsäkring får du ersättning från första dagen (via TFA, Trygghetsförsäkring arbetsskada).

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Rose-Marie Eberhardson, Hans Wahlström, Ola Bodin, Niclas Sandström och Fredrik Ohrling utanför vita villan som rymmer Gävleavdelningens kontor. Foto: Lilly Hallberg

Vrede, glädje och malande arbete

Gästrikland/Norduppland. Utanför mötessalen i den ena byggnaden står en svart pickup. För Gävleavdelningen är det centralt att komma ut och möta medlemmar. Och att bli fler.

Hasse är i hamn men blickar framåt

Mötet. Hans Wahlström avgick som Transports ledare med pension, för att han fyllt 60 år, och fick lämna ordförandeposten för Gävle hamn när han fyllt 80. Tidigare förbundsordföranden nämner åldersdiskriminering. Men talar mer om framtiden, om facklig-politisk samverkan, om förhandlingar, Förbundet och Gefle Stuveris historia.

Fler tydliga rutiner i Oxelösunds hamn efter dödsfallet

Hamn. – Regelverket har inte ändrats efter dödsolyckan i Oxelösunds hamn. Men vi har tagit fram fler tydliga rutiner med en rad kontrollpunkter för att så långt som möjligt förhindra att något går fel, säger Transports regionala skyddsombud Roger Jönsson.

Månadens klubb
Till vänster: Nu kör vi. Stående Mikael Sandberg, Rasmus Öström och Åke Arén (ordförande), sittande Jonny Eriksson och Ghassan Tomas. Bo Linell, som just valts till sekreterare, saknas på bilden. Till höger: Rasmus Öström på väg till första mötet med klubben, här med sonen Elliot. Foto: Lilly Hallberg

Klubb Connect kör i gång

Connect Bus Norrköping. De har gedigen erfarenhet både av arbete som yrkesförare och inom facket. Nu har färdtjänstchaufförer i Östergötland bildat en arbetsplatsklubb – och det händer inte varje dag.

Månadens medlem
Vinnie, Vide, Mathilda, Lumi, Janne, Wilton och William Selin. ”Tack vare pandemin hittade vi till naturen, där får barnen vara sig själva utan att behöva anpassa sig till en massa saker. Vi grillar korv och de har varandra”, säger Janne. Foto: Justina Öster

”Fantastiskt med en stor familj!”

Storfamilj. Improvisation är en konst för sexbarnspappan och fackligt engagerade sopgubben Jan Selin och hans fru Mathilda. – Vi är vad arbetsgivarna brukar gilla, flexibla, fast noga med rutiner, säger han.

Kultur
Högakustenbron, Sveriges svar på Golden Gate – och nästan lika lång. Hängbron över Ångermanälven, nära mynningen, öppnade 1997 och kortar E4:ans sträckning med nära en mil. Foto: John Antonsson

Sverige är rikt på broar

Förbindelser. Broar binder samman land, förkortar vägen och gör det möjligt att gå eller cykla under stora trafikleder. De riktiga långsträckarna tjänar också ofta som symboler för sin hemtrakt. Och Sverige är rikt på broar.

I boken beskriver Qaisar Mahmood hur han som managementkonsult kunde göra en omvänd klassresa på fem minuter genom att byta om till matbudskläder. Foto: Pernilla Ahlsén

”Ingen såg mig i ögonen”

Mötet. Författaren och managementkonsulten Qaisar Mahmood testade att jobba som matbud på Foodora i tre månader. Nu har han skrivit en bok om upplevelsen.

Snabbkoll
Snabbkoll om stridsåtgärder/konflikter. Illustration: Mattias Käll

Det här händer vid strejk

Konflikt. Transports förbundsordförande har varnat för en tuff avtalsrörelse och utesluter inte stridsåtgärder. Men vad är egentligen strejk och lockout?

Pensionerade lastbilschauffören Pelle Thorstensson i Bromölla fixar cyklar till vuxna och barn från Ukraina.

Pelle fixar cyklar åt ukrainska flyktingar

Engagerad. En cykel är guld värd för de ukrainska flyktingar som bor långt från affärer och skolor. Det har pensionerade lastbilschauffören Pelle Thorstensson i Bromölla insett. Han fixar till cyklar, som han får till skänks av vänliga människor, och ger dem till vuxna och barn från Ukraina.

Hallå där!

Christian Florin

…du och stuverikollegan Betim Bajrami i Göteborgs hamn har på tre veckor värvat 26 nya medlemmar till Transport.

Jindan Gong intervjuar chaufförer i forskningsprojekt om klimatomställningen. Foto: John Antonsson

Transportarbetarna avgörande för klimatet

8 frågor. Klimatutsläppen ska mer eller mindre upphöra fram till år 2045. I centrum av händelserna står förarna. Jindan Gong intervjuar chaufförer i forskningsprojektet Justit. För att chaufförernas perspektiv ska bidra till klimatomställning som är rättvis för arbetarna.

Månadens medlem
I år ska Linda Lööw vara med och förhandla om transportavtalet för lager och terminal. Arbetstidsförkortning är den fråga hon brinner mest för. ”Att vara ledig varannan helg är också viktigt att få in i avtalet.”

”Är man föreningsmänniska så är man”

Engagerad. Linda Lööw är ordförande för fackklubben på Postnord TPL:s lager i Jönköping. På fritiden är hon engagerad i dotterns fotbollsklubb och har dessutom varit ledare för barngympa. – Är man föreningsmänniska så är man, säger hon.

Hallå där!

Patrik Persson

…studieorganisatör på avdelning 12 Malmö, som arrangerar konfliktskola.

Månadens avdelning
Rose-Marie Eberhardson, Hans Wahlström, Ola Bodin, Niclas Sandström och Fredrik Ohrling utanför vita villan som rymmer Gävleavdelningens kontor. Foto: Lilly Hallberg

Vrede, glädje och malande arbete

Gästrikland/Norduppland. Utanför mötessalen i den ena byggnaden står en svart pickup. För Gävleavdelningen är det centralt att komma ut och möta medlemmar. Och att bli fler.

Qorban har skapat sig ett bra liv och jobbar som lastbilschaufför i Sveg. ”Men det finns alltid en oro över hur det ska gå. Kommer jag att få stanna kvar i Sverige eller inte? Hur kommer det att bli?” Foto: Pernilla Ahlsén

”Jag gillar att köra, det är min grej”

Mötet. Qorban flydde ensam från Afghanistan när han var 15 år och kom till Sverige för lite drygt 7 år sedan. Redan innan han hade gått ut fordonsprogrammet på gymnasiet hade han jobb som lastbilschaufför i en bransch som skriker efter folk. Trots det kan han inte vara säker på att få stanna i Sverige.

Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet. Foto: Pernilla Ahlsén

En dag i bärgningsbilen

Arbetsmiljö. Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet.