Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.
Close
Enligt stressforskaren Anna Norberg utmärks bristande ledarskap ofta av en på olika vis frånvarande chef. Någon som är vag och otydlig snarare än en destruktiv ledare som kränker och förföljer.
Close
Granskning: När chefen trakasserar

Chefen avgörande för hälsan

Arbetsmiljö. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

– Chefen är en laddad person, som du är beroende av på många vis. Chefer har ju en maktposition, sätter ramarna för arbetet där vi tillbringar en stor del av vår vakna tid. Det handlar också om en relation till en auktoritet som gör att man är mer känslig för kränkningar, säger psykologen Anna Nyberg, forskare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

– Om många anställda beskriver sin chef på samma sätt är det i alla fall mer troligt att bilden är objektiv än om man förlitar sig på enskilda individers uppfattningar. Men det kan ju naturligtvis också vara så att de anställda pratat ihop sig, gått samman mot chefen.

Anställdas hälsa

Anna Nyberg är specialiserad på ledarskap och hälsa. Hennes doktorsavhandling handlar om just chefers påverkan på de anställdas hälsa. I en internationellt uppmärksammad delstudie, där drygt 3 100 män i Stockholms län var med, skattade männen i början av 1990-talet sina chefer. De lämnade svaren i en enkät. Anna Nyberg följde upp männen tio år senare, via hälsoregister hos Socialstyrelsen. Då hade 74 av dem fått en allvarlig hjärtsjukdom, som hjärtinfarkt, i vissa fall med dödlig utgång. Slutsatsen blev att när vissa chefsförmågor saknas, som förmåga att ge stöd, då ökar risken för hjärtinfarkt hos anställda kraftigt. Hos männen i denna studie med 25 procent.

Risken var högre ju längre tid de varit anställda.

– Vi blev förvånade över styrkan i resultatet, att det så tydligt visade på ledarskapets betydelse för hälsan när det gäller vissa sjukdomar.

Hon påpekar att det generellt sett är relativt säkerställt att det finns ett samband mellan stress i arbetet och förhöjd risk att drabbas av psykiatriska sjukdomar. Det gäller också stressrelaterad fysisk ohälsa som hjärt- och kärlsjukdom och diabetes typ 2 (åldersdiabetes).

Olika kulturer

I svaren till hennes avhandling, med deltagare från olika länder, kunde forskarna också se att det fanns tydliga skillnader i bedömning och förväntningar. Att det går att tala om olika kulturer: I Italien fanns betydligt större tolerans för att chefen betedde sig aktivt otrevlig, en ”det är som det är”-attityd. I Sverige hade de anställda gått in med inställningen att en chef ska vara rättvis, stödjande och kunna arbetsleda på ett mer demokratiskt sätt.

Anna Nyberg betonar att bristande ledarskap ofta utmärks av en på olika vis frånvarande chef, någon som är vag och otydlig. Den aktivt destruktive ledaren, den som kränker och förföljer, är i verkligheten mer sällsynt.

Inte ovanliga

Men destruktiva chefer är långt ifrån ovanliga. Statistik från Arbetsmiljöverket visar att det i mer än hälften av fallen är chefen som är problemet när det gäller arbetsorsakade besvär på grund av kränkande särbehandling.

– Det är ungefär fifty-fifty om det är en överordnad eller arbetskamraterna som står för kränkningarna. Något vanligare är att det är chefen, säger Kjell Blom, utredare på Arbetsmiljöverkets enhet för statistik och analys.

Så har det varit under flera år. Statistiken visar att psykosociala orsaker överlag är betydligt vanligare orsak till besvär än olyckor på arbetsplatsen. Vanligast är problem med för hög arbetsbelastning, som 65 procent av de med besvär under den senaste tolvmånadersperioden uppgav som orsak. Omkring fem procent uppgav kränkande behandling av chefen.

Går i vågor

Fram till år 2016 ökade antalet som uppgav psykosociala faktorer som anledning till arbetssjukdom. De senaste åren har de psykosociala besvären i stället minskat.

– Det är svårt att säga varför det går upp och ned i vågor, det kan ha att göra med konjunktur och massmedial uppmärksamhet. Nu ser det ut att öka igen men det är inte säkerställt än, säger Kjell Blom.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Chauffören Vasile ville inte köra godset. Han ansåg inte att det var säkert och han saknade rätt utbildning. Efter 60 kilometer upptäckte han att spännbanden lossnat och att metallkonstruktionen började svaja. När han försökte lösa problemet fick han diskbråck.

Skulle du köra det här?

Åkeri. Den rumänske chauffören Vasile skadade ryggen när han försökte rädda en kollapsad lastsäkring. Företaget nekar till inblandning i skadan och säger att han är ute efter att hämnas. – Jag vet inte vad jag ska göra. Min läkare säger att jag inte får lyfta mer än två kilo. Jag kan inte lyfta min sexåriga son, säger Vasile.

Bea, sextrakasserad kranbilsförare

Fel hudfärg för kranbilsförare?

Åkeri. N-ordet. Blattehora. Apa. Fitta. Tillfrågad om vilka ”tjänster” hon erbjöd. Bespottad och skälld för att vara efterbliven. Kranbilsföraren Bea tvingades stå ut med grova sexuella och rasistiska trakasserier. Hon slog larm till arbetsgivaren. Och fick sluta på jobbet.

”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Kultur
Influencern Therése Lindgren intervjuar statsministern i ett avsnitt av ”We are the future” på Youtube.

Influerad av en influencer?

De nya inflytesrika. De som sägs styra världen genom sociala medier, som älskas och följs av miljoner. Och drar in miljoner. Influencers. Vår tids opinionsbildare? I alla fall allt mer utnyttjade av traditionella makthavare för att sprida politiska budskap och information.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Kultur
Uppsala domkyrka hösten 2020. En ständigt pågående renovering.

Dom sticker upp

Landmärken. Genom seklen har de stora katedralerna hälsat resande på landsvägar och till sjöss. Högt över andra byggnader och synliga på mils avstånd – välbekanta och kanske lugnande för den som färdats genom mörka skogar eller stormiga hav. Eller bästa landmärket att tävla om att se först från bilen.

Snabbkoll
Snabbkoll: Strejk Illustration: Mattias Käll

Vad gäller vid strejk?

Konflikt. Strejk, blockad, varsel och lockout – självklara ord i tider av konflikt, mindre självklart vad de betyder i praktiken. Här kommer grundfakta.

Röster från Tjärna Ängar
Viktor Oharanja utanför gallerian Kupolen i Borlänge. Han vill inte träffas i sitt gamla utdelningsdistrikt Tjärna Ängar, och känner sig fortfarande otrygg efter överfallet i området.

Rånade tidningsbudet känner fortfarande rädsla

Brottsoffer. När Viktor Oharanja var ute på sin utdelningsrunda omringades han av ungdomar. Han blev hotad och rånad på sin tidningsbil. Det skapade diskussion om Tjärna Ängar i hela landet.

Röster från Tjärna Ängar
”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Kamrater som trivs på Trollskogens förskola. Storasyster Ahlaam och mamma Djir Jamiilo (i bakrunden) är med vid hämtning. Lillebror Ibrahim leker med kompisen Anas. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet, men vill att de äldre barnen går i skolan i andra områden.

Granne med Paradiset

Röster. Tjärna Ängar väcker känslor. Bostadsområdet är landets nordligaste på Polisens lista över utsatta områden. Transportarbetaren åkte till Borlänge för att få en bild av verkligheten. Det blev många olika bilder. ”Se det från två håll” uppmanar en trygghetsvärd. Vi gör ett försök.

Röster från Tjärna Ängar
”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Två hotfulla incidenter när han skulle leverera gods, har gjort Anders Nygren Forssling försiktig. ”Jag får inte råka illa ut. Två av mina barn har bara mig”, säger han. Fackkompisen Janne Kirkhaug har aldrig upplevt något bråk i Tjärna Ängar.

”Jag var skiträdd!”

Chaufförer. Åkeriförarna Janne ”Kirre” Kirkhaug och Anders Nygren Forssling är kompisar genom facket. Kirre har kört mat till Tjärna centrum utan incidenter. Anders har råkat illa ut två gånger, men inte där.