Transports avtalssekreterare Peter Winstén. Foto: Pernilla Ahlsén
Close
Transports avtalssekreterare Peter Winstén.
Close
Höjt inkomstkrav slår hårt

”Bäst vore behovsprövad arbetskraftsinvandring”

Migrantarbetare. Transport ser höjningen av inkomstkravet som rimlig: Arbetskraftsinvandringen måste vara reglerad. Men beklagar samtidigt att den nya nivån införts utan övergångsperiod. Konsekvensen blir att tusentals som redan bor och arbetar i landet drabbas.

– Det är ingen som klarar sig på 13 000 kronor i månaden, som kravet tidigare låg på. Så på så vis är det rätt att höja nivån för vad som är en acceptabel nivå för att kunna försörja sig. Men vi hade önskat att arbetskraftinvandringen mer gjordes utifrån behovsprövning, säger Transports avtalssekreterare Peter Winstén.

Han framhåller att behovsprövning inte är något kontroversiellt: Arbetskraftsinvandring har också tidigare reglerats genom att den sker inom de yrken och branscher där det råder arbetskraftbrist i landet. Men sedan 2008 har arbetsgivare fritt kunnat rekrytera från tredje land, oavsett yrke eller hur arbetslösheten sett ut i Sverige.

– Det har lett till att folk kommit hit och utnyttjats och det gäller i flera branscher, som hotell- och restaurang och byggbranschen, säger Winstén.

Men höjningen är väl ingen garanti för att det upphör?

– Nej, risken kvarstår men den minskar. Färre personer numerärt löper risken att råka ut för den sortens oseriösa arbetsgivare, säger Peter Winstén.

Transports avtalssekreterare uttrycker samtidigt förståelse för att de nya kraven gör det svårt för dem som redan är inne i systemet, bor och arbetar i landet. Men också för många arbetsgivare som tvingas avsluta anställningar som fungerat väl. Eftersom arbetstillstånd ges för två år är kommer konsekvensernas omfattning först nästa år bli helt klara.

”Rimligt med övergångsperiod”

Migrationsverket räknar med att ungefär en av fyra som förra året fick arbetstillstånd har en månadslön under det nya inkomstkravet.

– Det bästa vore behovsprövad arbetskraftsinvandring. Det vore också rimligt med en övergångsperiod, säger Winstén.

Men några övergångsregler finns inte. Det nya inkomstkravet gäller både vid en första ansökan och för den som redan bor och arbetar i Sverige men behöver förlänga arbetstillståndet.

Bland de yrkesgrupper som Transport organiserar ser det nya kravet ut att hårdast slå mot taxiförare, flyttarbetare och terminalarbetare. Det utifrån det antal yttranden som facket lämnat inför Migrationsverkets prövning av arbetstillstånd.

Allra hårdast ser tidningsbuden ut att drabbas.

– Det är inget problem vid heltid, kollektivavtalets lön ligger över med rätt god marginal, säger Peter Winstén.

Problemet är att den stora majoriteten av landets tidningsbud inte arbetar heltid. Arbetsgivare och fack har i många fall samma syn på saken när det gäller det omöjliga i att exempelvis höja sysselsättningsgrad för dem som inte uppnår inkomstkravet på grund av att de inte har heltidsjobb.

De allra flesta kollektivavtal som Transport tecknar har tarifflöner som ligger över det nya försörjningskravet, men några avtals tariffer ligger under nivån. Det gäller exempelvis vissa budbilsförare med ingångslön.

Finns inga enkla lösningar

Hur ska då facket agera när medlemmar riskerar att drabbas, både av att förlora sitt arbete och att utvisas? Några enkla lösningar som fungerar överallt finns inte, konstaterar Peter Winstén.

Transport kan driva tvister om att även medlemmar som blivit av med arbetstillstånd, och anställning, ska få lön utbetald men inte att de ska få rätt till arbete.

På distributionsbolaget Svensk Hemleverans (SHLV) filial i Linköping har ett tiotal tidningsbud slutat sedan det tidigare i år blev klart med att ett nytt inkomstkrav skulle införas. Sju av dem har valt att flytta till Skellefteå för heltidsarbete på Northvolts batterianläggning, tre har funnit andra jobb i gamla hemtrakten.

SHVL har för ett av tidningsbuden ökat sysselsättningsgraden så att han nu har nästan 100 procents tjänst. Men osäkerheten är fortfarande stor. Företagsledningen tror att sju eller åtta personer nästa år riskerar att drabbas av det nya kravet. Och någon möjlighet att ge alla heltid finns inte hos företaget, som bland annat distribuerar Östgöta Correspondenten.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

Tommy Wreeth (Foto: Emil Flisbäck), Tommy Jonsson (Foto: John Antonsson) och Jimmy Ovesson (Foto: John Antonsson)

Öppna upp för allmängiltigförklaring av utstationeringsavtal!

Debatt. Arbetsmarknaden är ständigt under förändring, kapitalet finner alltid nya vägar för att kringgå regelverk, och för att försvåra för våra myndigheter och fackförbund att utföra kontroller och teckna kollektivavtal.

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?

Första maj
Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Hot och våld
Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Fråga facket
Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

Globalt

Ett uppdrag för hela världen

Facket. Alla medlemmar i Transport bidrar till att stärka rättigheter för arbetare i andra länder, bland annat att organisera sig i facket – en folkrörelse med totalt 191 miljoner medlemmar.

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?

Fråga facket
Vilka regler gäller när du ska ta med dig mindre sällskapsdjur i bilen? Illustration: Martin Heap

Måste mindre djur också bältas?

Transport. Jesper undrar om hur mindre husdjur ska transporteras och Christopher vill veta om chefen hade rätt att schemalägga honom fast han sagt upp sig. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Truckstop
För My Gustafsson, och hunden Enzo, är det första gången på Truckstop Örebro. Vanligen kör hon i södra Sverige för Grahns transport, Kristianstad.

Satsningar på säkrare stopp

Arbetsmiljö. Längs landets stora transportleder öppnar inhägnade rastplatser för yrkesförare. Behovet är stort – lastbilschaufförer på Truckstop Örebro berättar om stölder, otrygg uppställning och ovärdig arbetsmiljö.

Kultur
Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.