”Mina arbetstider orsakar en ständig dragkamp i familjen. Min hustru vill att jag ska vara hemma mer”, säger Mariusz som bara vill ha förnamnet i tidningen.
Close
”Mina arbetstider orsakar en ständig dragkamp i familjen. Min hustru vill att jag ska vara hemma mer”, säger Mariusz som bara vill ha förnamnet i tidningen.
Close
Special: Polen

Arbetstiderna tär på familjelivet

Åkeri. Mariusz har jobbat elva år som utlandschaufför på TS Transport service i Gdynia. Han trivs, men överväger ändå att söka annat jobb. – Trycket är stort från hustrun. Hon vill att jag ska vara hemma mer, säger han.

Mariusz kör främst på södra och västra Europa. Till länder som Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien. Normalt ligger han ute två veckor, som mest två och en halv, och är sedan ledig i fyra dagar.

Alla körningar är internationella, alltså mellan länder. Cabotage – tillfällig inrikestrafik – blir det aldrig, berättar han.

Lön?

Mariusz arbetar som utlandschaufför på TS Transport service.
Mariusz arbetar som utlandschaufför på TS Transport service. Foto: Justina Öster

– Alla vill väl ha mer, ler Mariusz. Men netto tjänar jag 21 000 kronor, inklusive traktamente. Det är ungefär 25 procent mer än vad exempelvis byggjobbare och folk inom industrin får.

Byggboom

– Polen är inne i en jättebyggboom nu, så lönerna har stigit i de branscherna. Skillnaden gentemot chaufförer som kör på utlandet har minskat. Det har gjort att färre söker sig till åkeribranschen och statusen har gått ner. Förr var vårt jobb dessutom mer komplicerat. Det krävdes mer kompetens.

I Sverige har den växande skaran utländska chaufförer vållat mycket debatt. Hur ser polska yrkesförare på det inflödet av ukrainare och vitryssar?

– I vår firma finns bara polacker. Men det jag hör från andra är inte att de utländska förarna uppfattas som konkurrenter om jobben. Eller att de bidrar till att pressa ner lönerna. De tjänar lika mycket som vi. Och det beror väl på att de vet sitt värde. I Polen är det chaufförernas marknad!

– En och annan kollega har uppfattningen att utländska förare ibland kan vara, hur ska jag säga, lite ”oförutsägbara”. Att de kan till exempel ställa lastbilen någonstans i Europa och åka hem.

Arbetstider problem

Mariusz bor i den populära kustorten Sopot, som kan jämföras med svenska turistmagneter som Båstad eller Västervik. Han är gift och har en dotter på nio månader.

– Mina arbetstider orsakar en ständig dragkamp inom familjen. Jag får ett köruppdrag i taget och vet aldrig exakt när jag kommer hem. Än så länge vill jag fortsätta köra internationellt, men det är ingen hemlighet att jag funderar över framtiden. Särskilt på helgerna, när jag tar veckovilan i hytten, kommer hemlängtan.

I nästa andetag betonar Mariusz att han gillar transportbranschen och är stolt över sig yrke:

– Jag känner att jag är uppskattad på åkeriet. Jag får lägga upp mina hämtningar själv. Firman litar på mig och övervakar inte. För mig är det jätteviktigt med friheten och förtroendet.

Inte entusiastisk

EU har precis beslutat om nya regler som är tänkta att förbättra villkoren för Europas chaufförer. Mariusz är inte entusiastisk:

– Jag gillar inte tanken på att tvingas ta in på hotell. I lastbilen vet jag vad jag har. Min dator. Rena lakan. Toalett och dusch är inget problem, det finns för några euro på var och varannan bensinstation.

– Att lastbilar och chaufförer ska tvingas återvända till hemlandet med jämna mellanrum är en bestämmelse som inte påverkar mig. Det klarar jag med bred marginal ”innanför”.

Inrikeschaufför

I Gdynias hamn köar lastbilar i väntan på färjan till Sverige. Krzyszof kör en dragbil, fast bara inrikes. Trailrar till och från hamnen.

Krzyszof kör inrikestrafik i Polen. Han tjänar strax över 12 000 kronor i månaden, efter skatt. Då ingår både lön och traktamente.
Krzyszof kör inrikestrafik i Polen. Han tjänar strax över 12 000 kronor i månaden, efter skatt. Då ingår både lön och traktamente. Foto: Justina Öster

Han berättar att han tidigare hade rakt ackord, milpeng. Nu har han fast jobb och 5 000 zloty i månaden (strax över 12 000 kronor). Allt som allt.

– Jag är faktiskt på jakt efter nytt jobb, utlandskörning. Fast allt stannade av i och med corona.

Krzyszof ser ändå fördelar med att arbeta på hemmaplan. Han är gift och har en son på fyra år.

– Jag gillar att komma hem varje kväll. Fast vissa helger blir det först på lördag, det är mindre bra. Men jag är beredd att betala priset det innebär att köra internationellt. Hustrun är med på det, vi vill skaffa hus.

Inte oroad

Inte heller Krzyszof är oroad över tredjelandsförarna som sitter i många av hytterna på samma parkering.

Vår tolk, Tadeusz Rawa, pratar även ryska. Vi knackar på hos en ukrainsk chaufför som vill vara anonym. Han kör för ett av Litauens största åkerier och är på väg till Sverige.

– Lönen är ett generellt problem i vårt företag. Tidigare körde jag många år i Ryssland. Det var mycket bättre villkor, säger föraren som absolut inte vill avslöja hur mycket han eller andra kolleger tjänar.

I snitt är ukrainaren ute på vägarna i två månader. Sedan är han hemma i tre, fyra veckor. Utan lön.

”Alla som kan”

Vi frågar hur många förare i Ukraina som tagit arbete i andra länder.

– Många, säger han. Alla som kan.

Vilket land är mest populär att söka sig till?

– Mig spelar det ingen roll. Men jag gillar Sverige. Det är bergigt med ren luft, precis som där jag kommer ifrån.

Föraren berättar att han känner till fackföreningen i Litauen. I Ukraina vet han inte om det finns någon.

”Bra köra i Sverige”

En bit bort står en ukrainskregistrerad lastbil. Chauffören som är drygt 40 år arbetar på ett åkeri i västra Ukraina. Inte heller han vill uppge sitt namn eller vara med på bild.

– Jag kör bara bilateralt, mellan Ukraina och Sverige. Med ukrainsk lön, som i branschen ligger kring 650–750 euro (6 800–7 900 kronor).

– Det är bra att köra i Sverige. Trafiken är gles, inte som på kontinenten.

Föraren berättar att han tidigare jobbat länge i ett polskt åkeri. Men han sade upp sig och gick ner 1 000 euro i lön.

– Jag flyttade hem för att få vara med hustrun och familjen nu. Inte när jag är 60 år.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Tysk natt

Davids krönika. Jag gillar Tyskland och jag kommer bra överens med tyskar. Hundratals gånger har jag kört genom landet och lossat och lastat på vägen. Bara vid något enstaka tillfälle har det varit problem.

Per Peterson trivs jättebra på sin nuvarande arbetsplats, men han tvingas söka nytt jobb för att få pappalivet att gå ihop. Foto: Lilly Hallberg

Föräldraroll och drömyrke – en omöjlig ekvation?

Arbetstider. För chauffören Per Petersson ledde åkarens beslut att plussa på två timmar till kris. Som ensamstående pappa lever han nu med ständig stress, logistiken för det egna livet är bara löst september ut. Sonen går alltid först.

Anamaria Lara Sjögren kör kranväxlare och är med i långköraren Svenska Truckers på TV3. Programmet är nu inne på sin nionde säsong.

Anamaria är med i Svenska Truckers

Åkeri. Anamaria Lara Sjögren har jobbat i åkeribranschen sedan hon tog studenten. Hon har just skrivit på för ytterligare två nya säsonger av Svenska Truckers. – Jag kollar inte själv längre, kan inte se mig själv på tv, säger hon.

Framtidens bensinstation
Den nya macken mellan Solvalla och Bromma flygplats invigdes i mitten av juni 2024 och har miljön i fokus, säger säljchef Martina Vigren. Arbetet med att installera solceller pågår och några pumpar behöver åtgärdas efter slutbesiktningen av bygget.

Macken vid flyg och trav

Miljön i fokus. Mitt under brinnande mackdöd – när fossila bränslen fasas ut och el in – slog en ny OKQ8-station upp portarna i somras. Ett stenkast från travbanan Solvalla med flygplan från Bromma flygplats dundrande över taken jobbar landets bästa personal…

Kultur
bland är det bra med lite sund skepsis: att EU gjorde det enklare att få tillstånd för uteserveringar påverkar inte det svenska klimatet (och möjlig anledning med utebord vintertid har ju försvunnit i och med att det också är förbjudet att röka utanför fiken).

När positivitet blir något negativt

Allt är inte bra. Ibland kan den ständigt peppande personen, som förmedlar ”upplyftande” klyschor, slätar över och kommer med lösningar på hur stjärnorna ska plockas ned bli – ett sänke. Inte minst på jobbet. Skeptikerrörelser och pessimistkaféer kan ses som motgift mot toxisk positivitet.

Sophämtare lever farligt
Lustgastuber som slängs i hushållssoporna och töms i sopbilens vagga kan explodera, fara ut som tillplattade vassa projektiler och träffa miljöarbetare och förbipasserande på gatan. Tuberna ska lämnas in på återvinningscentraler.

Lustgastuber i soporna kan explodera

Miljö. Lustgastuber i soporna är ett arbetsmiljöproblem. Tuberna kan explodera och skada både miljöarbetare och folk som passerar sopbilarna. Vid ett ungdomsboende i Göteborg har hämtningen stoppats för andra gången.

Fusket i åkeribranschen
På vägkanterna i Skånes industriområden lever chaufförerna sina helgliv.

På jakt efter lönedumpare

Fackligt arbete. År ut och år in. Trots nya EU-direktiv och statliga sanktionsavgifter fortsätter lönedumpningen på svenska vägar. Tommy Jonssons jobb är att bekämpa de fuskande företagen.

Kultur
Transportarbetarens John Antonsson tipsar om fem spännande filmer du kan krypa upp i tevesoffan och titta på i halloweentider. Glöm inte popcornen!

Läskiga filmer för oktobermörkret

Skräck & spänning. Torsdagen den 31 oktober firas halloween i Sverige. Då klär ungar (och vissa vuxna) ut sig för att säga ”bus eller godis”? Det är också ett utmärkt läge att se läskiga filmer.

Helsingborgs hamn
Containrar i Helsingborgs hamn

Hamnarbetarna är trötta på frågor om kokainhärvan

Sektion 7 Helsingborg. Stuveriarbetare i Helsingborg får frågor från folk utifrån om vad som egentligen händer i hamnen – ”insiderhärvan” med koppling till kokainsmuggling har fått enorm uppmärksamhet i media det senaste året.

Arbetsmiljö
Flygtankarna på Stockholm Fuelling Services kan träna på arbetstid, till skillnad från de flesta andra transportare. Foto: John Antonsson

Knappt 6 av 10 transportare får friskvårdsbidrag

Hälsa. 2 111 transportarbetare svarade när tidningen gjorde en enkätundersökning om friskvårdsbidrag och träning på arbetstid. Trots att yrkesgrupperna är hårt drabbade av sjukskrivningar får bara 5,5 procent av de som deltog i enkäten träna på arbetstid. Samtidigt är det 58 procent som får friskvårdsbidrag.

Digitalisering & AI
Förarlös truck i stor lagerlokal.

Robotar tar över de trista jobben

Lager & terminal. Det handlar om designade flöden, anpassade efter verksamheten, beskrivet teoretiskt. I praktiken rör sig förarlösa truckar över ett gigantiskt lagergolv och tömmer sopkärl eller kör fram stålburar. När Postnord TPL införde lösningen med robotar var den helt ny och fanns ingen annanstans i landet.

Hej chaufför! Vad står på önskelistan?

Avtal 2025. Avtalsrörelsen börjar ta fart och Transport­arbetaren gav sig ut för att höra vad yrkesförarna vill ha. Är det bara reda pengar eller ryms annat som arbetstidsförkortning i avtalen som ska tecknas i vår?

Kultur
Det ska löna sig att välja gröna alternativ, som kollektivtrafik framför bil och tåg framför flyg. Men flyget har länge premierats på tågets bekostnad, ansåg en stor del av deltagarna i medborgarrådet som tog fram två olika förslag på en tuffare och en mildare form av flygskatt.

”Nästa generation ska känna hopp”

Klimatdebatt. ”Det ska vara enkelt att göra rätt och kostsamt att göra fel – en balans mellan morot och piska är nödvändig för att klimatmålen ska nås”. Det uttalandet enades Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet att ge landets politiker. Plus flera långtgående förslag.

Snabbkoll
Texkning av man som ligger och solbadar på en badhanduk på en sandstrand, med solkräm, hink, parasoll och leksaksbil bredvid sig.

Håll koll på semesterlönen

Lön & avtal. Alla arbetstagare har rätt till semester. Men hur mycket du får betalt avgörs av lagen eller ditt kollektivavtal.