Bror Hellman med favoritserien om taxichauffören Ratte, som publicerades i Aftonbladet 1978–1985. En nydanande vänstersatir med aktuella referenser och sparkar åt alla håll. Bror tackas i förordet.
Foto: Justina Öster
Ankist och samlarnörd
Kultur-mötet.
Nej, inte anarkist. Väktaren Bror Hellman är ankist.
Kvack är sista ordet i förbundet där Bror Hellman sitter i styrelsen, Nationella ankistförbundet i Sverige (kvack).
Och han erkänner det direkt: han är föreningsnörd, håller självklart i ordförandeklubban i ankisternas lokala avdelning, Kajsa.
Utläses Kalle Ankas jublande Stockholmsanhängare.
Museiväktaren Bror Hellman ståtar med en av Transports ombudsmannakepsar från sina samlingar. Lägg märke till vingarna och hjulet i loggan! Bara korset finns numera kvar. Ronduret i läder var ett slags stämpelklocka som vakterna bar över axeln för att ”pricka av” sin rond. Foto: Justina Öster
Det går runt i huvudet när Bror räknar upp sina uppdrag: skyddsombud och ordförande i fackklubben på Avarn, till nyligen då bolaget gick upp i Nokas.
Ordförande i bevakningssektionen på Transports Stockholmsavdelning, där han också agerar revisor och basar över Transportsossarna. Ett par fingrar har han med i Stockholmspolitiken (fastighetsnämnden) och några till i Folkets hus verksamhet.
Föreningsliv och styrelseuppdrag är en passion. Varför? Han är bra på det, började tidigt, säger Bror utan omsvep. Det var med näsan över Kalle Anka och Bamse han lärde sig läsa redan som fyra, femåring. Föräldrarnas lärarinne-vän knorrade upprört. Serier var ju inte litteratur, men:
Bamsefrimärke ur Bror Hellmans samling.
– Rune Andréasson som skapade Bamse var ett geni! Och väldigt politisk, det passade mig. Han tog in faktarutor i sina serier och körde med allmänbildning, väckte min nyfikenhet. Som museivakt har jag aldrig haft en tråkig dag. Jag går runt och läser på anslagen, lär mig hela tiden nya saker.
Tidigare utrikesminister Carl Bildt gav ex-president Bill Clinton en Bamseslips, påminner Bror med ett leende. Då var det ungmoderaterna som klagade.
– Bamse är ju kommunist!
Äldre chaufförer minns Transports legendariska ordförande Hans Ericson väl. 1980 tvingades han avgå efter en solresa till Kanarieöarna under LO:s bojkott av det Francostyrda Spanien. Här har taxiföraren Ratte bytt plats med Ericson. Text Magnus Knutsson och bild Ulf Jansson.
Fast världens starkaste björn har ju alltid varit gråsosse, invänder Bror. Mer socialdemokratisk än S är i dag, när de ger sig på arbetsrätten och drar mot mittenliberalism. De kunde vara mer fackvänliga, anser han som föddes in i arbetarrörelsen.
– Farsan var aktiv i Fabriks, senare IF Metall, farfar var rörmokare och vaktmästare. Det var naturligt att gå med i facket, Unga Örnar och S.
Kalle Anka öppnade också Brors ögon för föreningslivet, i ankisternas förening hittade han likasinnade.
Men vad är egentligen ankism?
– Mycket mer än att bara läsa serier! Tidningar, filmer, fakta, intresse för allt som rör Walt Disney, att grotta ner sig i mer eller mindre seriös forskning. Jag är särskilt inriktad på kortfilmerna med Musse Pigg.
Men är det på skoj eller allvar?
– Både roligt och seriöst. På samma gång. Varför måste det vara det ena eller det andra?
En grupp väktare från förr, täljda i trä av familjen Gunnarsson. Bröderna Sven och Nils satt först på Gröna Lund och Skansen och täljde. De här rariteterna är hämtade ur Avarnklubbens glasmonter. Foto: Bror Hellman
Brors fråga blir hängande över vitrinskåpet i hans pappersbelamrade arbetsrum. Där står hans och kollegornas samling av uniformsbaskrar, kepsar, märken, rondur (se faktaruta), täljda väktargubbar och gummor… Alla sorters bevakningsprylar som brukar locka till sig bolagets besökare.
– Första majföreningen lades ju ner så vi ska starta en ny för märken.
Coca cola-pollett till en läskautomat. Polletter användes mycket i Sverige förr, exempelvis för inträde till dansbanor. I andra länder kan man fortfarande hitta dem till parkering, kollektivtrafik, som rabattkuponger med mera, berättar Bror. Foto: Justina Öster
Sådana man fäster med nål på tröjan alltså. Förstamajmärket firar 125 år i år. Bror bläddrar bland medhavda inplastade vykort, berättar att fotografer passade på att fota av förstamaj-tågen och snabbt återkom med vykort till försäljning.
I hans samling finns mer eller mindre eftertraktade märken prydda med Hjalmar Branting, August Palm och andra S-ledare.
Bror samlar på allt med anknytning till arbetarrörelsen, lägg därtill Skansen-prylar (eftersom han ronderat där), frimärken, kapsyler … Allt leder in i nya vänföreningar.
Som frimärkssamlare är Bror filatelist, en som dyker ner i historien kring sina fynd, säger han. Det är trångt hemma i lägenheten. Han håller på och sorterar, men har i alla fall halva sängen fri.
Ska du öppna museum?
– Kanske det.
Vad är en pingistomte?
Liten ordlista med bevakningsslang och termer från förr
Björnligan: Polisens smeknamn på dåtidens ABAB-vakter när de först dök upp i tunnelbanan.
Busrum: Rum dit omhändertagna personer förs i väntan på tillkallad polis, finns i bland annat större köpcentrum och tunnelbanan.
Farbror eller tant Blå: Polisen.
Gummiklubba: Av Rikspolisstyrelsen godkänd batong som består av ett gummiklätt stålrör. Tvärtemot vad man kan tro är stålröret där för att göra mindre skada.
Kryddhylls-snok: Äldre benämning på butikskontrollanter.
Landa: Med dialogens hjälp lugna ner en aggressiv eller desorienterad person, som stör ordningen.
Kryssad: Våldsam person som inte bedöms kunna lastas för våld som hen utövat. Aktuellt vid exempelvis rättegångar.
Pingis-tomte: Person som avvisats flera gånger men ändå återkommer.
Pöip:Polisiärt överdrivet intresserad person.
Rondur: Stämpelklocka som vakterna bar i en rem runt halsen för att markera hur de gick sin rond. Instrumentet fördes mot uppsatta nycklar eller så kallade spikar på väggarna.
Spik/dra spik: I dag läser ronderande vakter av uppsatta streckoder med bärbara läsare. Förr hängdes nycklar, så kallade spikar, upp i kedjor med jämna mellanrum. Vakterna ”drog” nycklarna genom att sticka in dem i ett rondur och vrida om. Då trycktes en kod på en pappskiva eller pappersremsa.
Drifus-läsare: Streckkodläsarens föregångare som byggde på korta strippar av magnetband.
Hundöra: En läderhållare för tjänstetecken som skydds- och ordningsvakter förr bar.
Transportkedja: Föregångare till av polisen godkända handfängsel i form av en metallkedja med handtag i vardera änden. Förbjudna i dag.
Har du fler slangord, uttryck eller gamla yrkestermer? Gärna från andra transportyrken också! Mejla till justina.oster@transportarbetaren.se.
Flyget.
Kasten har varit många för flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten. Fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan under ett års pandemi. – Kommer vi att klara det? Vad händer när permitteringsstödet löper ut?
Krisbransch.
Permitteringar, varsel, uppsägningar, tänt hopp som släckts igen. Ett års kamp mot corona har tärt hårt på flygbranschen. ”Flyget ligger i respirator, väntar på vaccin och hävda inreseförbud”.
Norra Mälardalen.
Trots corona är det fullt ös på Transports avdelning i Norra Mälardalen. Ombudsmännen har mycket att göra och alla längtar tills de får hitta på saker med medlemmarna igen.
Sportfiske.
– Adrenalinet rinner till. Jag får måsben och bara skakar!
Tankbilsföraren Martina Sjöstedt beskriver känslan när hon avgår med segern och landar en fet gädda i håven.
Samehat.
En ren dödas av en främling. Barnet Elsa blir vittne. För alltid påverkad. I Ann-Helén Laestadius första roman för vuxna kastas vi rakt in i samehatets mest blodiga uttryck.
Hamn.
Södertälje hamn går emot facket och ersätter extringarna med bemanningspersonal. Nu fruktar även fast anställda att deras anställningar hänger löst.
Ica EHL.
Fyra dagar till julafton. Brinnande pandemi. Då startar chaufförerna, som kör ut matkassar för Ica e-handel i Jordbro, en Transportklubb.
– Förarnas frågor behöver lyftas fram, säger klubbordförande Niclas Gustafsson.
Stolt arbetare.
Tommy ”Zäta” Zetterqvist är stolt sopgubbe – från den tid då yrket var eftertraktat. Som tidigare facklig kämpe har han ett och annat att säga till Stefan Löfven och regeringen. Om a-kassa, sjukpenning. Och en pension som går att överleva på.
5 frågor.
En stor del av livet levs på jobbet. Ganska många trivs inte särskilt bra när de gör det. David Eklind-Kloo har skrivit en bok som undersöker vad som händer med oss när arbetet känns meningslöst. Han skissar också på visioner om ett arbetsliv
med större mening.
Göteborgsavdelningen.
"Och vem fan är du? Dig ska jag nog dra latmasken ur!" Så röt arbetsledaren när lastbilsföraren Tony Blomberg började på åkeriet. Han engagerade sig fackligt och blev ombudsman, men nu stundar pensionen.