När färre ska göra mer ökar stressen. Det riskerar att leda till olyckor när sophämtare försöker tjäna tid och utföra jobbet snabbare, som att åka med utanpå bilen. Men det är alltid arbetsgivarens ansvar att se till att tidsramen för att utföra arbetet är rimlig. I början av maj avled en kvinnlig miljöarbetare på Tierps energi och miljö (Temab) efter en fallolycka. Transport Martin Miljeteig (övre högra bilden) är oroad över utvecklingen.

Arbetsplatsolyckor. Under senare år har flera svåra fallolyckor skett då miljöarbetare stått utanpå sopbilen i rullning. Yrket har blivit mindre tungt men ökad tidspress kan också innebära ökade risker.

Renhållningsarbetare kan sägas jobba i en riskbransch. Liksom yrkesförare generellt är de mer än andra grupper drabbade av skador på jobbet, visar Arbetsmiljöverkets statistik.

För bara ett par årtionden sedan, i slutet av 1900-talet, var det få miljöarbetare som körde sopor fram till den vanliga ålderspensionen. Arbetet präglades av tunga lyft och jobbet krävde mycket god fysik och styrka.

– Riskerna har förändrats jämfört med för 20, 30 år sedan. Då handlade det om hantering av sopsäckar och bara något enstaka kärl. I dag har bilarna flera fraktioner för insamling, som fyrfacksbilar för olika slags källsorterat material, säger Transports arbetsmiljöombudsman Martin Miljeteig.

Psykosocial stress

Han ser en förskjutning av arbetsmiljöproblemen mot att i högre grad handla om ökad psykosocial stress.

– När färre ska göra mer har belastningen på den enskilda arbetaren ökat. Man har helt enkelt för mycket att göra och det skapar risker när man försöker lösa det som egentligen är ett arbetsgivarproblem.

Att avsätta rimlig tid för att det ska vara möjligt att ta raster och följa trafikregler är arbetsgivarens ansvar, framhåller Miljeteig. Och hinns det inte med – och arbetsgivaren inte lyssnar när det påtalas – är det rätta att i första hand vända sig till sitt skyddsombud och sedan till en av Transports ombudsmän på lokalavdelningen.

Både politiker och fackliga företrädare som Transportarbetaren talat med har lyft riskerna för att säkerheten dumpas när det handlar om att kunna lägga låga, vinnande bud i offentliga upphandlingar. Något Martin Miljeteig har förståelse för:

– Vid upphandlingar är det viktigt att arbetsgivaren har rätt förutsättningar för att kunna följa lagar och kollektivavtal. Och ta höjd för att jobbet ska kunna utföras trafiksäkert.

Backa värsta arbetsmomentet

Att tvingas backa med sopbilen är för många sophämtare det enskilt mest påfrestande arbetsmomentet. Det är också det mest olycksdrabbade. Att riskera att backa på någon som plötsligt dyker upp på trånga vägar, med dålig sikt, innebär stress för den som kör.

Arbetsmiljöverket klassar backande sopbilar som en säkerhetsrisk men också en brist i arbetsmiljö just på grund av den psykiska anspänning det innebär för föraren. Backning ska därför bara användas för att vända fordonet.

Det är fastighetsägarens ansvar att hämtställen och transportvägen uppfyller kraven på en god arbetsmiljö.

När det gäller att stå utanpå sopbilen i rullning var det betydligt vanligare förr, inte bara i Sverige utan i många andra länder.

”Stor skillnad mot tidigare”

Både Transportarbetareförbundet och Arbetsmiljöverket drev i början av 2010-talet på för att få bort åkning på ”ståplatta”. Frågan har lyfts på EU-nivå och de gemensamma reglerna innebär maxfart på 30 kilometer i timmen och förbud mot backning.

– De signaler vi får och min uppfattning, efter att ha ringt runt, är att fotsteg i stort sett är helt borta i dag. De stora renhållningsföretagen har som mål att få bort att någon står bak på bilen, säger Martin Miljeteig.

– Det är stor skillnad mot tidigare.

Ändå har flera svåra olyckor skett då renhållningsarbetare fallit när de stått utanpå fordonet. Transports arbetsmiljöombudsman vill dock inte uttala sig om specifika olyckor utan att ha närmare kunskap om dessa.

Dödsolycka i Tierp

Den 6 maj i år omkom en kvinna i samband med arbete vid en sopbil i Västland, Tierps kommun, i norra Uppland.

Kvinnan fördes med svåra skallskador till Akademiska sjukhuset i Uppsala men hennes liv gick inte att rädda. Föraren av sopbilen chockades svårt och fick sjukhusvård efter olyckan.

Det var kvinnans andra dag på arbetet på kommunala bolaget Tierps energi och miljö. Hon var mycket erfaren, med många år i yrket, och var den aktuella dagen med för att lära sig rutten.

– Det är tungt, jättetungt. Det är en tragisk händelse som är jobbig för alla, framför allt för de anhöriga, sa Temabs vd Lars Ingeberg dagen efter olyckan.

Han ringde runt till samtliga kollegor som kör sopbilar på kvällen, efter att dödsbeskedet kommit. Fokus för företaget låg på att ta hand om medarbetarna.

Vill avvakta utredning

Tre månader efter dödsolyckan vill Lars Ingeberg inte uttala sig i media, av respekt för de anhöriga och personalen. Temabs vd vill även avvakta samtliga utredningar som görs.

Polisen uppgav initialt att olyckan skett då kvinnan ”transporterats bak på en sopbil mellan två sopstationer”. Ärendet har utretts som en arbetsplatsolycka och sopbilen har varit tagen i beslag. I början av augusti las förundersökningen ned och brottsmisstankarna avskrevs. Beslutet är fattat av åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Hos Arbetsmiljöverket var olycksutredningen då fortfarande ett öppet ärende.