Fackligt arbete i öst: Litauen

Yvonne Andreasson förnekar allt ansvar

Andreassons. Vilken roll hade eller har Yvonne Andreasson i Lundåkra Frakt och Ajeden? – Jag är inte inblandad, säger hon.

Yvonne Andreasson.
Yvonne Andreasson. Foto: Tommy Harnesk

När tidningen förklarar att vi träffat Raimondas Balčiūnas i Litauen och tagit del av mejl, avtal och inspelade telefonsamtal tillägger hon:

– I Andreassons åkeri satt jag som ansvarig. I de andra bolagen har jag bara varit anställd.

Hur kommer det sig att andra tycks uppfatta dig som huvudman även i åkeriet Ajeden, i efterföljaren Lundåkra frakt och även i ett polskt bolag?

– Det vet jag inte. Dra inte in mig, jag har inget ansvar.

När Raisitra beordras att skicka hem förarna är det du som ger beskedet, med tillägget att du inte har pengar att betala med. Varför uttrycker man sig så, som vanlig anställd i ett företag?

– Det är ordklyverier. Pengarna var inte mina och jag kan ju inte betala när jag inte har några.

Varför gick Lundåkra frakt omkull?

– Dieselbolagen gav inte mer kredit.

2016–2017 fick Raisitra strax över 24 000 kronor, brutto, per månad för varje förare.

Hur såg er kalkyl ut, som beställare? Hur skulle det kunna räcka till lön, traktamente, sociala avgifter och skatter för chaufförer som faktiskt jobbade månadsvis i Sverige?

– De jobbade här i fem, sex veckor och åkte sedan hem på ledighet. De hade inga bostäder i Sverige, inga hyror eller andra kostnader som skulle betalas. Det var aldrig avtalat att förarna skulle ha svenska löner.

Raisitras förare var stationerade i Sverige och i EU finns regler för löner med mera för utstationerad arbetskraft. Hur ser du på att de villkoren knappast kan ha följts?

– Det är inte min sak. Jag vet inte vad företag har för kostnader i Litauen. Hur mycket de betalar i skatter och avgifter. Det var Raisitras sak.

Vad tänker du om chaufförerna som känner sig lurade på lönen?

– Så är det i alla konkurser. Det är en risk man tar i företag. Lundåkra frakt har också kunder som inte kommer att få betalt.

– Dessutom orsakade Raisitras förare en del av åkeriets problem. Flera hade alkoholproblem och det stals en hel del diesel. Det hände att Raimondas Balčiūnas lovade oss åtta chaufförer, sedan kom det bara fem.

Vem var huvudman i Lundåkra frakt och nu i Ajeden?

– Ansvaret ligger hos den som ägde bolaget?

Och vem var det?

– Det står i papperna.

Var det Anders Örman?

– Ja.

Transportarbetaren har upprepade gånger sökt Anders Örman. Både på telefon och på hemadressen i Veddige. Utan framgång.

Efter att Lundåkra frakt gått omkull utsågs advokat Krister Jonasson till konkursförvaltare. Hans preliminära bedömning är att det inte finns några pengar till löner för Raisitras förare.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Mats Björkeby:
    3 december, 2019

    Att det är bedrövligt att svenska åkerier anlitar utländska förare. Leder nästan alltid till problem, inte minst för de som köper transporttjänsterna. Vi kräver av de transportföretag vi anlitar ska ha svenska förare som vi också kan kommunicera med när det behövs. Så jag har mycket svårt att tycka synd om de transportföretag som anlitar utländska förare och sedan går i konkurs - hoppas bara de inte uppstår igen !
    Att sedan resultatet av dumpade priser leder till bedrövliga levnadsvillkor för chaufförerna när de är i Sverige (det är det vi kan se), stöld av diesel mm är ytterligare skäl att använda svenska åkerier med svenska chaufförer.

  2. Dick Mattsson:
    2 december, 2019

    Väl skrivet som vanligt Jan

Lästips:

Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Vägpirater

Davids krönika. Under alla mina år längs vägarna har jag aldrig blivit utsatt för fysiskt våld. Stölder ja, och hot, förtäckta eller öppna. Och ett par gånger för uppenbar skuggning.

Första maj
Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Hot och våld
Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Fråga facket
Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

Globalt

Ett uppdrag för hela världen

Facket. Alla medlemmar i Transport bidrar till att stärka rättigheter för arbetare i andra länder, bland annat att organisera sig i facket – en folkrörelse med totalt 191 miljoner medlemmar.

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?

Fråga facket
Vilka regler gäller när du ska ta med dig mindre sällskapsdjur i bilen? Illustration: Martin Heap

Måste mindre djur också bältas?

Transport. Jesper undrar om hur mindre husdjur ska transporteras och Christopher vill veta om chefen hade rätt att schemalägga honom fast han sagt upp sig. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Truckstop
För My Gustafsson, och hunden Enzo, är det första gången på Truckstop Örebro. Vanligen kör hon i södra Sverige för Grahns transport, Kristianstad.

Satsningar på säkrare stopp

Arbetsmiljö. Längs landets stora transportleder öppnar inhägnade rastplatser för yrkesförare. Behovet är stort – lastbilschaufförer på Truckstop Örebro berättar om stölder, otrygg uppställning och ovärdig arbetsmiljö.

Kultur
Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.