”Vi visste för lite om cabotage”
Kunde facket ha agerat annorlunda för att motverka lönedumpningen och utflaggningen av lastbilar och chaufförsjobb? – Vi borde nog ha läst på bättre när det gäller exempelvis cabotaget. Det var dålig kunskap över lag i branschen, säger Clas Linder som satt i Transports ledning i nästan 20 år.
– Tyvärr, säger Clas Linder, har åkeribranschen alltid varit ointressant för våra politiker. Att skapa förutsättningarna för en fungerande näring var ingen prioriterad fråga.
– Jag minns ett möte med Hans Karlsson när han var arbetsmarknadsminister. Han kom ju från LO och sa det rent ut: Att regelverken som omgärdar åkeribranschen är för svåra för vanliga politiker att förstå.
Linder påpekar att Sveriges geografiska läge – ett långsträckt, glesbefolkat land i Europas utkant – antagligen bäddat för en viss pragmatism. Billiga godstransporter sågs som viktigare än en sund, hållbar bransch.
Även näringsföreträdarna reagerade sent, tycker han. Framför allt på arbetsgivarsidan.
– Biltrafikens arbetsgivareförbund upplevde jag länge som totalt ointresserad av problemen. Sveriges Åkeriföretag vaknade lite snabbare.
Under åren i Transport profilerade sig Clas Linder som EU-motståndare.
– Skulle jag försöka lista fördelarna med ett svenskt EU-medlemskap blir jag dig svaret skyldig. Regelverken som träddes på oss lades ovanpå problem som vi redan hade på hemmaplan.
– Tittar man strikt på åkerinäringen och utflaggningen kan jag, med facit i hand, tycka att utlandsåkerierna borde ha byggt upp andra sorters logistikkedjor. Alternativ där dragbilarna inte måste stå stilla halva dygnet när chauffören tar sin lagstadgade vila.
Nu i efterhand: Vad kunde Transport ha gjort annorlunda under 1990- och 2000-talet?
– Transport har historiskt sett inte varit särskilt framgångsrikt på att få politiskt gehör. I mina svarta stunder tänker jag att vi varit duktiga på att skälla ut och idiotförklara folk. Det är kanske inte alltid en framgångsväg.
