;
Insändare

Vi chaufförer borde få bättre betalt

Insändare. Enligt SCB var medianlönen i Sverige 30 900 kronor 2018. Medellönen för män i Sverige 2018 var 36 500 kronor, allt enligt SCB.

Jag är en chaufför med alla behörigheter, som behärskar alla typer av fordonskombinationer som till exempel bil och släp, lösflak, trailer, lastväxlare, dolly, påhängstruck, containerkörning, fordonsmonterad kran, körning av hjullastare och diverse motviktstruckar plus vanligt terminalarbete. Lägg även till det vanliga lotsarbetet som i mitt fall är i Stockholm med omnejd och vad det innebär.

För detta arbete ligger jag ungefär 10 000 kronor under medellönen för män i Sverige. Medellönen för män i Sverige är, som jag nämnde tidigare, 36 500 kronor. Som grädde på moset har Transport en av de högsta fackavgifterna av samtliga LO-förbund.

Jag vill också nämna att transportbranschen toppar olycksstatistiken när det gäller svåra olyckor och dödsfall.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Thomas Laursen:
    2 maj, 2020

    Jag håller med. Vi håller Sverige igång med leveranser. Utan chaufförerna stannar det av. Nu är jag 68 och har inte kört på ett drygt år. Saknar kontakten med folk som man träffat sedan 70-talet. Se soluppgångar. Det har varit kämpigt många gånger. Men känslan efter alla år är att jag skulle gjort om det. Många timmar blir det i veckan ofta. Betalningen är ju inte speciellt bra. Man får vara igång många timmar i veckan då blir det en slant. Jag tror att arbetare hade fått mer i kuvertet för att jobba 60 timmar + uppåt. Men att vara långtradarchaufför är ett kall. Tror Börje Jönsson sade det. Vi har mer än pengar i lön. Vi får kamratskap och tillfredsställelse från att göra våra uppgifter på ett bra sätt. Jag hade ett bra jobb på Fentab dra löstrailer för Schenker i Malmö.
    Ett av åkerierna jag arbetat åt. Riggan hette åkarfrun kanske är bekant.
    De drog utomlands också. Nya dragbilar.
    Nu ser jag ju inte allt i pengar. Hur man mår på jobbet spelar ju en roll. Iallafall så blödde väl åkeriet pengar eller ngt annat som var knas. Ville sänka ersättningen lite.
    Inte stora saker. En del av oss ville inte. Det gick fort. En muslimsk kille gick till facket och sen var det igång. Fentab gick i konkurs och vi måste söka nya arbeten.
    Det är en annan historia att Schenker kort tid efter sade upp alla dragbilar för att utnyttja utländska lågpris åkerier. Vi hade försvunnit iallafall. Sen var den sagan all.

    Jobben efter Fentab blev dåliga.Lönen var bättre men den kompenserade inte för trivseln på det mindre åkeriet. Nu snackar jag ju inte för fackens sak vad gäller ekonomin. Att må bra kan svårligen mätas i hundralappar.

Lästips:

Vad blir det för lön 2027?

Lön och avtal. Under hösten börjar arbetet med de nya lönerna för 2027. Då ska yrkesaktiva medlemmar få chansen att påverka vilka krav på löner och villkor som de fackliga förhandlarna ska ta till arbetsgivarna.

Willilam och Fredrik har lastat färdigt inför den femte resan.

De kör dit hjälpen inte når

Hjälparbete. De humanitära behoven vid fronten i Ukraina är akuta. Men att köra hit är livsfarligt och nödhjälp har svårt att nå fram. Vi har träffat tre svenska chaufförer som tagit saken i egna händer.

Alida Günther och Emilia Sjöberg-Björkroth

Kvinnorna tar plats – men mäns ord väger fortfarande tyngre

Åkeri. En mans ord väger tyngre. Och män förväntas inte vara föräldralediga, medan kvinnor får frågan om barn på arbetsintervjun. Men tjejerna fortsätter strömma in. Vi har talat med två av dem.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Jag, en ”eltrucker”

Åkeri. Eltrucker är kanske att ta i. Jag har bara kört ellastbil en gång i cirka 70 mil. Men känslan av välbehag är bestående och en glädje över att ingenjörerna i lastbilsbranschen hittat på en så vettig sak.

Apropå första maj!

Politik. Donald Trump kan knappast sägas vara något strategiskt geni. Men frågan är hur mycket man kan anklaga just honom för att hela världen är i gungning i bränslebristens spår.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

Varför sitter så få ­arbetare i riksdagen?

Representation. I år är det val till riksdag, region och kommun. Arbetarklassen lyser dock med sin frånvaro i svensk politik. Det är inte en slump. Det är ett klasstak som stänger ute stora grupper från makten.

Från äta, sova, jobba, dö till ett liv som håller

Arbetstid. Vi jobbar fortfarande som om året var 1973 (då 40 timmars arbetsdag infördes). Arbetstiden har stått stilla men världen har förändrats. Arbetstiden ligger dock orubbligt kvar och resultatet blir att allt fler arbetare upprepar mantrat: äta, sova, jobba, dö.

Jag är stolt över Transport

Ordförandeord. Sommaren och semestertiden har tagit slut för de flesta. För egen del har jag hunnit med fyra veckors ledighet med väldigt mycket lugn och ro med tid för vila inför en sannolikt intensiv höst och vinter. Vi står närmast inför en valspurt, sedan valet.

Semester är en rättighet, inte en bemanningsreserv

Debatt. Semester är till för återhämtning. När semestern väl är beviljad är huvudregeln att den ska gälla. Att en arbetsgivare i undantagsfall kan återkalla semester bygger inte på någon uttrycklig bestämmelse i semesterlagen, utan på arbetsrättslig praxis och får bara komma i fråga under mycket speciella omständigheter.

Höstens val avgör: kvalitet eller lägsta pris

Debatt. När kommuner och regioner upphandlar verksamhet för miljardbelopp är det lätt att fastna i priset. Men våra skattepengar ska inte bara köpa den billigaste lösningen. De ska också köpa kvalitet, trygghet och schyssta arbetsvillkor.

Så närmar vi oss valet

Krönika. Om två månader är det dags att välja dem som ska representera oss såväl i Sveriges riksdag som i landets regioner och kommuner. Det märks alltmer på olika vis, också här i Transports tidning.

A-kassan är ett skydd mot lönedumpning

Debatt. Just nu är det onekligen intressanta tider inför valet. Under denna mandattid har Tidöpartierna lyckats driva igenom en reform som syftar till att få ut folk snabbare till nya anställningar om de blir arbetslösa av någon anledning. Men om oturen är framme kan resultatet bli att folk snabbare drivs från hus och hem i stället för det de faktiskt avser.

Du förtjänar ett mer fungerande arbetsliv

Ordförandeord. Vad händer med arbetstidsförkortningen som LO-kongressen 2024 beslutade om att driva som en prioriterad fråga? Ja, den frågan kan man ju två år senare med fog ställa, tycker jag.

;