Insändare

Vi chaufförer borde få bättre betalt

Insändare. Enligt SCB var medianlönen i Sverige 30 900 kronor 2018. Medellönen för män i Sverige 2018 var 36 500 kronor, allt enligt SCB.

Jag är en chaufför med alla behörigheter, som behärskar alla typer av fordonskombinationer som till exempel bil och släp, lösflak, trailer, lastväxlare, dolly, påhängstruck, containerkörning, fordonsmonterad kran, körning av hjullastare och diverse motviktstruckar plus vanligt terminalarbete. Lägg även till det vanliga lotsarbetet som i mitt fall är i Stockholm med omnejd och vad det innebär.

För detta arbete ligger jag ungefär 10 000 kronor under medellönen för män i Sverige. Medellönen för män i Sverige är, som jag nämnde tidigare, 36 500 kronor. Som grädde på moset har Transport en av de högsta fackavgifterna av samtliga LO-förbund.

Jag vill också nämna att transportbranschen toppar olycksstatistiken när det gäller svåra olyckor och dödsfall.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Thomas Laursen:
    2 maj, 2020

    Jag håller med. Vi håller Sverige igång med leveranser. Utan chaufförerna stannar det av. Nu är jag 68 och har inte kört på ett drygt år. Saknar kontakten med folk som man träffat sedan 70-talet. Se soluppgångar. Det har varit kämpigt många gånger. Men känslan efter alla år är att jag skulle gjort om det. Många timmar blir det i veckan ofta. Betalningen är ju inte speciellt bra. Man får vara igång många timmar i veckan då blir det en slant. Jag tror att arbetare hade fått mer i kuvertet för att jobba 60 timmar + uppåt. Men att vara långtradarchaufför är ett kall. Tror Börje Jönsson sade det. Vi har mer än pengar i lön. Vi får kamratskap och tillfredsställelse från att göra våra uppgifter på ett bra sätt. Jag hade ett bra jobb på Fentab dra löstrailer för Schenker i Malmö.
    Ett av åkerierna jag arbetat åt. Riggan hette åkarfrun kanske är bekant.
    De drog utomlands också. Nya dragbilar.
    Nu ser jag ju inte allt i pengar. Hur man mår på jobbet spelar ju en roll. Iallafall så blödde väl åkeriet pengar eller ngt annat som var knas. Ville sänka ersättningen lite.
    Inte stora saker. En del av oss ville inte. Det gick fort. En muslimsk kille gick till facket och sen var det igång. Fentab gick i konkurs och vi måste söka nya arbeten.
    Det är en annan historia att Schenker kort tid efter sade upp alla dragbilar för att utnyttja utländska lågpris åkerier. Vi hade försvunnit iallafall. Sen var den sagan all.

    Jobben efter Fentab blev dåliga.Lönen var bättre men den kompenserade inte för trivseln på det mindre åkeriet. Nu snackar jag ju inte för fackens sak vad gäller ekonomin. Att må bra kan svårligen mätas i hundralappar.

Lästips:

Alida Günther och Emilia Sjöberg-Björkroth

Kvinnorna tar plats – men mäns ord väger fortfarande tyngre

Åkeri. En mans ord väger tyngre. Och män förväntas inte vara föräldralediga, medan kvinnor får frågan om barn på arbetsintervjun. Men tjejerna fortsätter strömma in. Vi har talat med två av dem.

Mest läst på Transportarbetaren under 2025

Topp tre. Löner, löner och löner. Transportarbetarens läsare älskar att klicka på artiklar om löner. Här är de tre mest lästa artiklarna på transportarbetaren.se under 2025.

Jonas Hagelqvist är ny vd för arbetsgivarorganisationen Transportföretagen, som är Transports motpart i de flesta kollektivavtal.

”Det är industriavtalet och normeringen som gäller”

Ny på jobbet. Transportarbetareförbundet möter en ny ledare hos motparten på arbetsgivarsidan. Det är industriveteranen Jonas Hagelqvist som har tagit över som vd för Transportföretagen.

Förare kan köra taxi på dagen och buss på kvällen, utan att någon ser arbetstiden

Debatt. I stora delar av transportsektorn saknas samordnad kontroll av arbetstid. Förare kan arbeta inom taxi, färdtjänst eller lätta lastbilar utan färdskrivare och därefter köra buss med ansvar för många resenärer. När systemen inte hänger ihop riskerar trafiksäkerheten att bygga mer på förarens egen redovisning än på faktisk kontroll.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Vägpirater

Hot och våld. Under alla mina år längs vägarna har jag aldrig blivit utsatt för fysiskt våld. Stölder ja, och hot, förtäckta eller öppna. Och ett par gånger för uppenbar skuggning.

Kör ut dem!

Migration. Kör ut dem! löd en rubrik i Expressen i början av 1990-talet. Tidningen, eller åtminstone dess chefredaktör Erik Månsson, hade fått för sig att en majoritet av svenskarna ville kasta ut invandrarna. Den som blev utkastad var i stället han själv; han fick sparken.

Ingen liten skitsak

Arbetsvillkor. AI-bubblan är något alla talar om. Den handlar om tusentals miljarder – dollar. Många gånger mer än exempelvis den svenska statsbudgeten. När och om bubblan spricker kan det bero på något helt oväntat.

Privatpersoner döms men företag får filma

Debatt. Sverige har förbud mot avbildning av skyddsobjekt. Den privatperson som råkar filma fel plats kan drabbas av omfattande konsekvenser – även utan uppsåt. Samtidigt hanteras systematisk inspelning i arbetslivet betydligt mjukare.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Erfarenheter som inte går att hänga av sig

Hot och våld. För några krönikor sedan skrev jag om den nya lagen om förolämpning mot tjänsteman och den här texten kanske kan ses som en fortsättning på samma ämne. Det handlar återigen om negativa erfarenheter som inte går att hänga av sig tillsammans med uniformen.

Allt kan vara fejk

AI. Jag skrollar genom mitt flöde och vet inte längre vad som är verkligt. Det är inte bara att folk använder filter när de lägger ut foton, det är att allt kan vara fejk. Allt! Kommer ni ihåg klippen från Ryssland med människor som åker rutschkana från höghus ner i enorma snömassor? Några av klippen var äkta medan andra var AI-genererade.

På Island finns hoppet och inspirationen

Politik. Det är valår i år och enligt opinionsmätningarna ser det bra ut för S men … Tänk om Tidöpartierna, med SD i spetsen, får så många röster att de återigen kan bilda regering och denna gång får SD också ministerposter. Ja, då är det lätt att mista hoppet för såväl demokrati som fackliga rättigheter.

Hot och våld

Behöver man ha extra mycket skinn på näsan?

Ledare. Flera yrken som Transport organiserar utsätts mer än andra för hot och våld. Några av yrkena ingår i förolämpningslagen som kom förra året.

Hot och våld

Du ska aldrig behöva acceptera hot och våld

Ordförandeord. Hot, våld och rädsla på jobbet är tyvärr något många möter. För dig som är taxichaufför eller kabinanställd kan det vara aggressiva resenärer.

Tommy Wreeth (Foto: Emil Flisbäck), Tommy Jonsson (Foto: John Antonsson) och Jimmy Ovesson (Foto: John Antonsson)

Öppna upp för allmängiltigförklaring av utstationeringsavtal!

Debatt. Arbetsmarknaden är ständigt under förändring, kapitalet finner alltid nya vägar för att kringgå regelverk, och för att försvåra för våra myndigheter och fackförbund att utföra kontroller och teckna kollektivavtal.

Vill S ha min röst krävs en rejäl gir åt vänster

Debatt. Jag beundrar verkligen mina kamrater som engagerar sig i Socialdemokraterna och som försöker få till förändringar. Att Reformisterna växt och nu är S största partiförening och att fackligt aktiva kamrater finns på partiets listor ger hopp. Men uppförsbacken är ändå för lång för mig och den tycks bli allt längre.

Trygg trafik kräver politiskt mod

Ledare. Vinterns isgata har ännu en gång visat att landets förare håller Sverige rullande under villkor som ingen politiker själv skulle acceptera. Samtidigt som valåret drar i gång fortsätter bristerna i arbetsmiljö, rastplatser och grundläggande hygienmöjligheter att ignoreras. Förarna förtjänar mer än vackra ord – de förtjänar trygghet, respekt och konkreta förbättringar.

Kortare arbetstid är viktig för oss alla

Ordförandeord. Hur ska Transport lösa frågan om arbetstidsförkortning? Den frågan ställs mest när jag träffar förbundets medlemmar. Många är frågande till hur arbetstiden ska kunna kortas när jobbet knappt hinns med i dagens system.