Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson
Close
Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen.
Close

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

– Säkerhet och arbetsmiljö anses inte vara kärnverksamheter, även om de borde vara det. I stället ses de som ett nödvändigt ont som tar resurser. Som man jobbar med för att Arbetsmiljöverket säger att man ska göra det.

Alexander Tilly vill och kan inte kommentera det som hände i artikeln här intill. Men han pratar gärna på ett övergripande plan om vad som händer med oss människor när vi upplever konfliktartade eller hotfulla situationer.

När människor hamnar i konflikt aktiveras hela kroppen och hjärnan snurrar fortare. Vi varvar upp. Pulsen går upp. Vi blir varmare. De stora muskelgrupperna aktiveras. Hela vi ställs in på att överleva. På samma sätt som alla andra däggdjur.

– Vi är designade för att där och då rikta all vår energi mot de hot vi stöter på. Det var väldigt bra på stenåldern. Också nu kan det hjälpa oss att fokusera och prestera. Men, det kan minska vårt helikopterperspektiv och det blir svårare att tänka i nya banor. Vi blir sämre lyssnare om vi varvar upp för mycket.

– Om båda parter varvar upp samtidigt är det ett säkert recept för upptrappning av konflikten. När vi hamnar i ett läge där vi blir känsliga för fientlighet blir det som ett självspelande piano som gör saker värre, säger Alexander Tilly.

För den som ska undvika konflikt är det därför viktigt att tidigt känna igen vissa signaler. Så att man kan riskbedöma klokt och inte tolka situationer som farligare än vad de är, och därför gå in för hårt.

– Säg att man är en person som jobbar natt. Kanske har tagit ett extrapass. Sovit lite för dåligt och fått för lite återhämtning. Då är grundstressen förhöjd. I ett sådant läge går man i gång snabbare, eftersom det redan finns mer stresshormoner i kroppen.

I dagens politiska debatt pratas det ofta om att väktare och ordningsvakter ska lösa olika samhällsproblem – och det beskrivs samtidigt som ganska okomplicerade arbetsuppgifter. Som att det bara är att bemanna upp i en handvändning. Att jobba inom bevakning är allt annat än ett enkelt jobb, anser Alexander Tilly.

– I själva verket är det många helt livsavgörande beslut som ska fattas av unga människor under tidspress. Du får en hotbild slängd i ansiktet i publika miljöer. I det läget ska du kunna lagstiftningen in i benmärgen.

– Parallellt som du ska försöka föra en dialog och jobba med en hel massa variabler i arbetsminnet. Hela tiden med en risk för att du ska hetsa upp dig och få ett tunnelseende. För det behövs erfarenhet och att grundstressen är på låg nivå. Det vill säga att man är utvilad. Då är man på bättre humör och tål mer påfrestningar.

Vad är det som gör att vi ibland använder våld? Enligt Alexander Tilly finns en hel rad faktorer som kan trappa upp våldet. Det kan vara allt från stress till stort ego och dålig impulskontroll. Då kan utlösande faktorer vara provokationer, eller att egot skadas. Som om någon knuffar omkull mig och jag vill hämnas. Människor med uppblåst ego. Som sedan hotas, eller tappar ansiktet. Det kan vara en utlösande faktor.

– Om du som ordningsvakt har en världsbild, normer och en självbild som säger att den som är oförskämd ska sättas på plats med kraft, då kommer du att göra det. Samma sak om du jobbar på en arbetsplats med destruktiva normer, där man kanske anser att du inte bara ska gripa utan också straffa vissa personer. Kanske tycker du att rättssystemet är ruttet. Buset får inga straff.

– Då kanske du tycker dig ha rätt att ge tjuvnyp. Tyvärr kan vi se historiskt att människor i alla yrkesroller med makt kan bli sugna på att använda den. Det gäller också förövare. De med stort ego anser att regler inte gäller för dem. Det är en av de allra största riskfaktorerna vi möter.

Varför har vissa människor svårare att kontrollera sin ilska än andra?

– Vi människor har oerhört varierande egenskaper. Vi har olika temperament, impulskontroll och intelligens. Låg intelligens är en riskfaktor för våld. Då har man svårare att hantera flera saker samtidigt. Och det blir också svårare att sätta sig in i motpartens perspektiv. Den viktigaste faktorn är vilka normer och värderingar vi har.

– Men det finns också nedtrappande faktorer. Om du är en person som tror att dialog är en bättre lösning, och du vet vilka strider som är värda att ta. Har en lugn kollega. Om det finns vittnen på plats kan du också avstå från att ta i för mycket.

Går det att träna på att klara av stressade situationer bättre och minska risken för att hamna i våldsamma situationer?

– Ja. Så klart att det gör.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

”Jag tycker om ge service och har stor respekt för äldre och funktionshindrade personer”, säger Serpil Tumer.

Serpil skolade om sig till omsorgschaufför

Taxi. Serpil Tumer har jobbat som frisör, städerska, undersköterska, barnskötare och på dagverksamhet för funktionshindrade barn. Arbetsförmedlingen tipsade om en utbildning och nu har hon både taxiförarlegitimation och jobb – inom serviceresor.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Väktarprofil dömd till fängelse för grov misshandel

Bevakning. En väktare i norra Sverige har dömts till 1 år och 9 månaders fängelse för grov misshandel.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

CSG och Nordic Level Security i rekonstruktion

Bevakning. CSG och Nordic Level Security är i rekonstruktion, bara månader efter att bolagen köptes upp av Anzen Security Group AB. De två bolagen har 98 miljoner kronor i skatteanstånd som ska betalas i höst.

Kultur
Pelle Filipsson framför sin arbetsplats: den tidigare industribyggnaden Strykjärnet, mitt i Motala ström, där Arbetets museum är inrymt sedan 1991.

De körde med order från Nazityskland

Krig & moral. Vinterkylan, den brända skogen efter slagen, stridsplanen och frågan vem man egentligen kör för – chaufförerna i den svenska lastbilskonvojen dras ned mot undergången. Pelle Filipssons roman Vägriddare bygger på faktiska händelser 1942 i fortsättningskrigets Finland.

Hallå där!

Helena Wahlberg

…ADR-chaufför från Hallsberg som kör farligt gods i hela landet. Du brinner för att få till fler och bättre rastplatser för lastbilar. Varför är det så viktigt?

ArbetsLIV
Många lastbilschaufförer säger: Jag vet aldrig när jag kommer hem och så var det för mig också tidigare. Fast på ett litet åkeri var det inga problem med barnen, åkaren hade själv småbarn, säger Fredrik Lindby.

Fredrik vill vara chaufför OCH pappa

Livspusslet. – Kan inte kärringen hämta barnen? Det är den vanligaste frågan distributionsföraren Fredrik Lindby fått på sina lastbilsjobb. Han vill gärna veta när han kommer hem på kvällarna och inte missa barnens uppväxt.

Offentliga upphandlingar
Det förlorade taxitrafiktillståndet har lett till att Trendtaxi inte längre får köra serviceresor i Region Värmland och Södermanland, liksom i vissa kommuner. Men i Region Örebro vann bolaget nyligen en upphandling då det där räcker med att underleverantörer har tillstånd. Foto: Staffan Wolters (arkivbild)

Så körde upphandling av servicetrafik fast

Värmland. Bolagen är ökända men återkommer som vinnare i nya upphandlingar av sjuktransporter, skolskjutsar och färdtjänst. I Region Värmland har en process med överklaganden pågått i snart två år – ovissheten gör att förare söker sig bort.

Månadens medlem
Ulf Sundqvist tar gärna med sig systemkameran ut på promenad. ”Skapandet är roligt, att man ser mönster i omgivningen. De dyker upp för en”, säger han.

”Skyddsombud är roligaste uppdraget”

Bensinstation. Skövdesonen Ulf Sundqvist utbildade sig till bilmekaniker. Men lumpen förde honom till Stockholm, där han träffade sin Ann och fick jobb på bensinmack. Därifrån var klivet inte långt till Transport – och mormors bransch. Hon drev åkeri och fostrade sju barn.

Kultur
Fredrik ”Doktor lagom” Nyström är läkare i endokrinologi och professor i internmedicin vid Linköpings universitetssjukhus med över 30 års erfarenhet av att behandla patienter med viktproblem.

”Doktor lagom”: Träna aldrig mer än du behöver

Hälsa. Undvik att träna hårt, hoppa över frukosten och ta gärna ett glas rödvin till din sena middag. Det är några av råden som professorn och överläkaren Fredrik Nyström ger i sin pocketaktuella bok Radikalt lagom.

Månadens klubb
Fem sjättedelar av klubbstyrelsen, med ombudsman Annica Collstam i mitten. Från vänster: Daniel Norén, Adam Abdelraouf, Tobias Persson, Leon Antypas och Christer Svensson. (Saknas på bilden gör klubbens sekreterare Nor Zouaiter.)

Vägen framåt – dialog, inte krig

Lager. Det har varit på gång länge. Nu har nybildade klubben på Cevas lager i Brunna, norr om Stockholm, haft sitt första årsmöte. Att förbättra genom att själva organisera är en grundtanke på terminalen där Zalandos varor packas.

Ordningsvakter
Säkerhetsvakterna på utbildningen rollspelar för att öva på vilka situationer som kan lösas utan användning av så kallad pepparsprej. Här har två av dem omhändertagit kursledaren Daniel Thulin och håller honom mot väggen. Foto: Tllda Wendefors

Stort ansvar efter kort utbildning

Arbetsmiljö. För 20 år sedan var ordningsvakten Daniel Thulin en decimeter från att dö av skottet från en AK4. I dag vidareutbildar han säkerhetspersonal runtom i Sverige, med målet att ingen ska behöva gå igenom samma sak som han.

Hallå där!

Anna Almqvist

…LO-ekonom och författare till rapporten Makt­eliten. Den visar att eliten i storföretagen tjänar 73 gånger så mycket som en lastbilschaufför.