Vad är det som triggar fram våld?
Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.
– Säkerhet och arbetsmiljö anses inte vara kärnverksamheter, även om de borde vara det. I stället ses de som ett nödvändigt ont som tar resurser. Som man jobbar med för att Arbetsmiljöverket säger att man ska göra det.
Alexander Tilly vill och kan inte kommentera det som hände i artikeln här intill. Men han pratar gärna på ett övergripande plan om vad som händer med oss människor när vi upplever konfliktartade eller hotfulla situationer.
När människor hamnar i konflikt aktiveras hela kroppen och hjärnan snurrar fortare. Vi varvar upp. Pulsen går upp. Vi blir varmare. De stora muskelgrupperna aktiveras. Hela vi ställs in på att överleva. På samma sätt som alla andra däggdjur.
– Vi är designade för att där och då rikta all vår energi mot de hot vi stöter på. Det var väldigt bra på stenåldern. Också nu kan det hjälpa oss att fokusera och prestera. Men, det kan minska vårt helikopterperspektiv och det blir svårare att tänka i nya banor. Vi blir sämre lyssnare om vi varvar upp för mycket.
– Om båda parter varvar upp samtidigt är det ett säkert recept för upptrappning av konflikten. När vi hamnar i ett läge där vi blir känsliga för fientlighet blir det som ett självspelande piano som gör saker värre, säger Alexander Tilly.
För den som ska undvika konflikt är det därför viktigt att tidigt känna igen vissa signaler. Så att man kan riskbedöma klokt och inte tolka situationer som farligare än vad de är, och därför gå in för hårt.
– Säg att man är en person som jobbar natt. Kanske har tagit ett extrapass. Sovit lite för dåligt och fått för lite återhämtning. Då är grundstressen förhöjd. I ett sådant läge går man i gång snabbare, eftersom det redan finns mer stresshormoner i kroppen.
I dagens politiska debatt pratas det ofta om att väktare och ordningsvakter ska lösa olika samhällsproblem – och det beskrivs samtidigt som ganska okomplicerade arbetsuppgifter. Som att det bara är att bemanna upp i en handvändning. Att jobba inom bevakning är allt annat än ett enkelt jobb, anser Alexander Tilly.
– I själva verket är det många helt livsavgörande beslut som ska fattas av unga människor under tidspress. Du får en hotbild slängd i ansiktet i publika miljöer. I det läget ska du kunna lagstiftningen in i benmärgen.
– Parallellt som du ska försöka föra en dialog och jobba med en hel massa variabler i arbetsminnet. Hela tiden med en risk för att du ska hetsa upp dig och få ett tunnelseende. För det behövs erfarenhet och att grundstressen är på låg nivå. Det vill säga att man är utvilad. Då är man på bättre humör och tål mer påfrestningar.
Vad är det som gör att vi ibland använder våld? Enligt Alexander Tilly finns en hel rad faktorer som kan trappa upp våldet. Det kan vara allt från stress till stort ego och dålig impulskontroll. Då kan utlösande faktorer vara provokationer, eller att egot skadas. Som om någon knuffar omkull mig och jag vill hämnas. Människor med uppblåst ego. Som sedan hotas, eller tappar ansiktet. Det kan vara en utlösande faktor.
– Om du som ordningsvakt har en världsbild, normer och en självbild som säger att den som är oförskämd ska sättas på plats med kraft, då kommer du att göra det. Samma sak om du jobbar på en arbetsplats med destruktiva normer, där man kanske anser att du inte bara ska gripa utan också straffa vissa personer. Kanske tycker du att rättssystemet är ruttet. Buset får inga straff.
– Då kanske du tycker dig ha rätt att ge tjuvnyp. Tyvärr kan vi se historiskt att människor i alla yrkesroller med makt kan bli sugna på att använda den. Det gäller också förövare. De med stort ego anser att regler inte gäller för dem. Det är en av de allra största riskfaktorerna vi möter.
Varför har vissa människor svårare att kontrollera sin ilska än andra?
– Vi människor har oerhört varierande egenskaper. Vi har olika temperament, impulskontroll och intelligens. Låg intelligens är en riskfaktor för våld. Då har man svårare att hantera flera saker samtidigt. Och det blir också svårare att sätta sig in i motpartens perspektiv. Den viktigaste faktorn är vilka normer och värderingar vi har.
– Men det finns också nedtrappande faktorer. Om du är en person som tror att dialog är en bättre lösning, och du vet vilka strider som är värda att ta. Har en lugn kollega. Om det finns vittnen på plats kan du också avstå från att ta i för mycket.
Går det att träna på att klara av stressade situationer bättre och minska risken för att hamna i våldsamma situationer?
– Ja. Så klart att det gör.
