Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson
Close
Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen.
Close

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

– Säkerhet och arbetsmiljö anses inte vara kärnverksamheter, även om de borde vara det. I stället ses de som ett nödvändigt ont som tar resurser. Som man jobbar med för att Arbetsmiljöverket säger att man ska göra det.

Alexander Tilly vill och kan inte kommentera det som hände i artikeln här intill. Men han pratar gärna på ett övergripande plan om vad som händer med oss människor när vi upplever konfliktartade eller hotfulla situationer.

När människor hamnar i konflikt aktiveras hela kroppen och hjärnan snurrar fortare. Vi varvar upp. Pulsen går upp. Vi blir varmare. De stora muskelgrupperna aktiveras. Hela vi ställs in på att överleva. På samma sätt som alla andra däggdjur.

– Vi är designade för att där och då rikta all vår energi mot de hot vi stöter på. Det var väldigt bra på stenåldern. Också nu kan det hjälpa oss att fokusera och prestera. Men, det kan minska vårt helikopterperspektiv och det blir svårare att tänka i nya banor. Vi blir sämre lyssnare om vi varvar upp för mycket.

– Om båda parter varvar upp samtidigt är det ett säkert recept för upptrappning av konflikten. När vi hamnar i ett läge där vi blir känsliga för fientlighet blir det som ett självspelande piano som gör saker värre, säger Alexander Tilly.

För den som ska undvika konflikt är det därför viktigt att tidigt känna igen vissa signaler. Så att man kan riskbedöma klokt och inte tolka situationer som farligare än vad de är, och därför gå in för hårt.

– Säg att man är en person som jobbar natt. Kanske har tagit ett extrapass. Sovit lite för dåligt och fått för lite återhämtning. Då är grundstressen förhöjd. I ett sådant läge går man i gång snabbare, eftersom det redan finns mer stresshormoner i kroppen.

I dagens politiska debatt pratas det ofta om att väktare och ordningsvakter ska lösa olika samhällsproblem – och det beskrivs samtidigt som ganska okomplicerade arbetsuppgifter. Som att det bara är att bemanna upp i en handvändning. Att jobba inom bevakning är allt annat än ett enkelt jobb, anser Alexander Tilly.

– I själva verket är det många helt livsavgörande beslut som ska fattas av unga människor under tidspress. Du får en hotbild slängd i ansiktet i publika miljöer. I det läget ska du kunna lagstiftningen in i benmärgen.

– Parallellt som du ska försöka föra en dialog och jobba med en hel massa variabler i arbetsminnet. Hela tiden med en risk för att du ska hetsa upp dig och få ett tunnelseende. För det behövs erfarenhet och att grundstressen är på låg nivå. Det vill säga att man är utvilad. Då är man på bättre humör och tål mer påfrestningar.

Vad är det som gör att vi ibland använder våld? Enligt Alexander Tilly finns en hel rad faktorer som kan trappa upp våldet. Det kan vara allt från stress till stort ego och dålig impulskontroll. Då kan utlösande faktorer vara provokationer, eller att egot skadas. Som om någon knuffar omkull mig och jag vill hämnas. Människor med uppblåst ego. Som sedan hotas, eller tappar ansiktet. Det kan vara en utlösande faktor.

– Om du som ordningsvakt har en världsbild, normer och en självbild som säger att den som är oförskämd ska sättas på plats med kraft, då kommer du att göra det. Samma sak om du jobbar på en arbetsplats med destruktiva normer, där man kanske anser att du inte bara ska gripa utan också straffa vissa personer. Kanske tycker du att rättssystemet är ruttet. Buset får inga straff.

– Då kanske du tycker dig ha rätt att ge tjuvnyp. Tyvärr kan vi se historiskt att människor i alla yrkesroller med makt kan bli sugna på att använda den. Det gäller också förövare. De med stort ego anser att regler inte gäller för dem. Det är en av de allra största riskfaktorerna vi möter.

Varför har vissa människor svårare att kontrollera sin ilska än andra?

– Vi människor har oerhört varierande egenskaper. Vi har olika temperament, impulskontroll och intelligens. Låg intelligens är en riskfaktor för våld. Då har man svårare att hantera flera saker samtidigt. Och det blir också svårare att sätta sig in i motpartens perspektiv. Den viktigaste faktorn är vilka normer och värderingar vi har.

– Men det finns också nedtrappande faktorer. Om du är en person som tror att dialog är en bättre lösning, och du vet vilka strider som är värda att ta. Har en lugn kollega. Om det finns vittnen på plats kan du också avstå från att ta i för mycket.

Går det att träna på att klara av stressade situationer bättre och minska risken för att hamna i våldsamma situationer?

– Ja. Så klart att det gör.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Securitas fejkade covid-intyg – åklagare inleder förundersökning

Bevakning. I Gävle har åklagaren inlett en förundersökning mot Securitas, efter avslöjandet om förfalskade covid19-intyg. Formulären skickades till det irländska byggföretaget Collen och skulle visa att de utstationerade väktarna var symptomfria.

”Drönare ger ett extra öga så att ni vet vad ni ger er in på”, förklarar kursledaren Fredrik Nilsson för testpiloterna Daniel Jakobsson och Jacqueline Kapronczai.

”Det här är inga leksaker”

Bevakning. – Upp, ner, höger, vänster. Tänk dig att du spelar tv-spel! Kursledaren Fredrik Nilsson visar väktaren Jacqueline Kapronczai hur hon manövrerar ­drönaren med hand­­kon­troll­en. De artificiella övervakarna är på väg in i ­bevakningsbranschen.

Securitas förfalskade coronaintyg som kunden krävde av väktarna

Bevakning. I Gävle bevakar Securitas de nya stora serverhallar som det irländska bolaget Collen bygger åt Microsoft. Väktarna måste lämna hälsodeklarationer till Collen, för covid-19. Men mycket talar för att Securitas förfalskat ett stort antal hälsodeklarationer. När Collen upptäckte det skickades flera väktare hem.

Ett år med corona
Flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten tycker att läget börjar ljusna ”även om det finns svårigheter kvar att övervinna”. Efter varierande permitteringsgrad är han tillbaka på 80 procent arbete vid Arlanda.

”Osäkerheten är jobbigast”

Flyget. Kasten har varit många för flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten. Fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan under ett års pandemi. – Kommer vi att klara det? Vad händer när permitteringsstödet löper ut?

Väntan, hopp som glimmat till och ny väntan. Efter ett år med corona är flygets framtid ännu oviss och hallarna ganska tomma på Arlanda.

Flyget behöver konstgjord andning

Krisbransch. Permitteringar, varsel, uppsägningar, tänt hopp som släckts igen. Ett års kamp mot corona har tärt hårt på flygbranschen. ”Flyget ligger i respirator, väntar på vaccin och hävda inreseförbud”.

Månadens avdelning
Tommy Wallin, Mikael Löwdin, Kimberley Westermark, Joakim Borg och Thomas Grundell har roligt tillsammans – när de väl får chansen att ses.

”Vi vågar prova nya saker”

Norra Mälardalen. Trots corona är det fullt ös på Transports avdelning i Norra Mälardalen. Ombudsmännen har mycket att göra och alla längtar tills de får hitta på saker med medlemmarna igen.

Namnet lever kvar i utbildningscentret, som ligger i Varbergs utkant. Åkeriet startade utbildning av yrkesförare redan i början av 1980-talet. Sedan mitten av 1990-talet driver C-R Utbildning trafikskola och, på entreprenad för kommunen, gymnasiets transportprogram.

Vad hände med C-R Johanssons åkeri?

Åkeri. Anrika C-R Johansson var ett av Hallands största, obundna åkerier med kunder som Arla och Posten. För jätten GDL skulle köpet av familjebolaget bli en förstärkning i Västsverige. Knappt tre år senare återstår en bråkdel. Och den sista mars fick ytterligare 13 anställda gå.

Månadens medlem
) ”Det finaste en fiskare kan ge en annan är att släppa tillbaka fisken. Att vara försiktig och se till att den mår bra, så att någon annan får chansen att fånga den”, säger Martina Sjöstedt.

”Fisket betyder allt för mig”

Sportfiske. – Adrenalinet rinner till. Jag får måsben och bara skakar! Tankbilsföraren Martina Sjöstedt beskriver känslan när hon avgår med segern och landar en fet gädda i håven.

Kultur
Författaren Ann-Helén Laestadius har skrivit sin första bok för vuxna. Den handlar om rasism mot samer och dem som dödar renar. Foto: ©Elisabeth Ohlson

”Jag har stundtals varit väldigt arg”

Samehat. En ren dödas av en främling. Barnet Elsa blir vittne. För alltid påverkad. I Ann-Helén Laestadius första roman för vuxna kastas vi rakt in i samehatets mest blodiga uttryck.

Las & rätt
Enigt i LO i juni förra året. Dåvarande ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, IF Metalls Marie Nilsson och Kommunals Tobias Baudin på presskonferens där las-utredningen totalsågades.

Las – omstridd från start

Arbetsrätt. Förändrad, ”moderniserad”, arbetsrätt var ett krav från Centern och Liberalerna. Utan deras stöd hade Stefan Löfven inte kunnat bilda regering efter valet 2018. Januariavtalet mellan partierna innebär bland annat att turordningsreglerna i anställningsskyddet ses över.

Sofie Rehnström beskriver las som ett kommunicerande kärl: Varje förändring påverkar hela lagen och därmed nivån på anställningsskyddet. Som redan är försvagat enligt LO-juristen.

”Anställningsskyddet är redan försvagat”

Arbetsrätt. Sofie Rehnström beskriver las som ett kommunicerande kärl: Varje förändring påverkar hela lagen och därmed nivån på anställningsskyddet. Som redan är försvagat enligt LO-juristen.

Nedförsbacke mot Rättvik, där några av Hedemora Miljös spol- och slambilar är stationerade.

Fulspel i Dalarna

Renhållning. Slambilar med kraftiga överlass. Trycktankar som inte besiktigats enligt reglerna. Dålig med skyddsutrustning. Efter att Peter Söderström påtalat grava brister fick han sparken från Hedemora Miljö.

I den fackliga förhandlingsdelegationen för taxi ingick fem yrkesaktiva förare. Gruppen hoppas att det nya avtalet blir startskottet för ett nödvändigt förändringsarbete i branschen. (Bilden är från ett av förhandlingsdelegationens digitala möten).

”Förändringarna måste komma underifrån”

Taxi. I den fackliga förhandlingsdelegationen för taxi ingick fem yrkesaktiva förare. Gruppen hoppas att det nya avtalet blir startskottet för ett nödvändigt förändringsarbete i branschen. (Bilden är från ett av förhandlingsdelegationens digitala möten).

Hallå där!

Christel Ingemansson

… branschkunnig inom transportsektorn på Arbetsförmedlingen.