Tommy flaggar för fotboll
Månadens medlem. Flaggfotboll? Tänk amerikansk fotboll – men en snällare mjukiskusin. Samma idé, fast utan tacklingar, jättehjälmar och axelskydd. Transport har en landslagsspelare.
Tommy Wrede är inte bara organiserare på förbundets avdelning 5 i Stockholm. Han har landslagsmeriter i flaggfotboll också. Och han var förra sommaren med och startade klubblaget Avesta Bisons.
– Jag och en gammal god barndomsvän från amerikanska fotbollen drog ihop lite folk när jag var hemma och hälsade på. Vi skulle bara ut och lira … men fick inte ihop så många.
Stopp. Vad är flaggfotboll egentligen?
– Som amerikansk fotboll, men i stället för att tackla den som har bollen rycker man en flagga från motståndarens bälte. Då stoppas spelet och börjar om med ett nytt anfall, förklarar Tommy Wrede.
Alltså: Fem killar och/eller tjejer i ett lag är på plan. För att få poäng ska de förflytta den ovala bollen in till motståndarnas målområde.
Flagga?
Helt enkelt en tygremsa som sitter fast på bältet med kardborrband.
Sporten är stor i USA, och den håller på att ta form på olika håll i Europa. I Sverige möts åtta lag i ett seriesystem, där Avesta Bisons har spelat några roliga matcher.
För det blev ett lag ändå?
– Ja, vi funderade på hur vi skulle hitta fler spelare. Hur vi skulle kunna locka medlemmar till en förening. Och då tänkte vi att det finns många nyanlända i Avesta – som kanske letade efter ett sammanhang här.
– Vi kontaktade kommunens integrationsavdelning – och gensvaret blev brutalt, berättar Tommy Wrede.
I dag har Avesta Bisons tolv medlemmar. Tre som kan sporten, nio som gillar boll och snabbt har lärt sig grunderna. Elva killar och en tjej.
Att laget lockar nyanlända spelare uppmärksammades snabbt och stort i Dalarnas medier.
– Men jag är lite skeptisk till att fokus hamnar på detta. Jag ser inte det som en märkvärdig sak att vi rekryterar bland dem som är nya.
– Språket är inget problem heller, många lär sig snabbt. Och på plan skriker vi mest: Pass! Akta rygg! Bra jobbat!
Själv sköter Tommy Wrede, numera stockholmare, lagets administration, chattar om hur träningarna ska läggas upp och hänger med på cuperna.
– Men det blir lite för lite av det roligaste – att springa och fånga en boll.
