Systrarna Ann-Louise Madsen (bakerst) och Marie-Louise Karlsson är båda skyddsombud. Lastbilen står för livsglädje och systerskapet för trygghet. Båda njuter på Stockholm truckmeet.

Åkeri. Ann-Louise och Marie-Louise. Madsen och Karlsson. Systrar på samma åkeri, med äkta män på samma åkeri. Och flera barn som blivit lastbilsförare. Vad månde bli av de snart nio barnbarnen …

Mammans stora idol var sångerskan Ann-Louise Hansson, så namnet var gjutet för äldsta dottern. Louise klingade så fint så det användes igen för systern. Fast i dag går Marie-Louise bara under namnet ”Lisen”.

Systrarna växte upp på bondgård. Varje dag skyndade de sig hem efter skolan, kröp upp hos pappa bakpå traktorn och somnade gott. De önskar att deras egna barn fått växa upp och hämta spenvarm mjölk och åka hölass.

Tröttnade på sjukvården

Lisen var först ut att ta lastbilskort. Hoppade av lantbruksutbildningen, när hon träffade sin stora kärlek. Men storasyster Ann-Louise tänkte:

– Näe, jag kan inte köra lastbil. Fast så tröttnade jag på sjukvården och jobbet som undersköterska. Dagens sjukvård är bara skit. Beslutsfattarna lyssnar inte på patienterna. Jag kunde inte bara gå och se hur människor for illa, utan att få någon respons.

Över en natt bestämde hon sig för att göra något annat. I dag är det lättare att ratta lastbil än personbil.

– Inte en sekund har jag ångrat mig! Här är det jobb måndag till fredag, inga kvällar, inga nätter, om man inte vill själv. Framför allt är lönen högre.

– Sjukt, inflikar Lisen.

Ann-Louise slår ett slag för kör- och vilotider inom sjukvården också. Tvingas någon jobba över och missar vilan ska det bli böter. För arbetsgivaren. Och lönen måste upp, när man ansvarar för människors liv.

”Tjejer kan inte köra lastbil”

Lisens val stod klart på en fest när en kille sa: ”Tjejer kan inte köra lastbil. De kan ju inte stå och pinka bakom framhjulet”.

– Han har tagit tillbaka det sen. Och sagt att jag är den enda person han skulle rekommendera till ett jobb, säger Lisen och skrattar.

Hon räknar till 14 år i lastbilshytten medan storasyster kommer upp i hälften. Friheten är tjusningen. Att varje dag ställas inför nya problem, och lösa dem. De tycker det funkar bra att arbeta på samma åkeri, eftersom de jobbar på olika avdelningar. Och deras män är kollegor, under arbetstid.

Ann-Louise och hennes hälft försöker hålla jobbpratet på jobbet, men Lisen erkänner att barnen blir sjukt less på föräldrarnas lastbils-span semestertid.

– Vår yngsta dotter har fått åka med i lastbilen sen hon var bebis, men nu vägrar hon.