Fysioterapeuten Lotta Melander guidar Patric Örnfjärd genom övningarna på yogamattan.
Close
Fysioterapeuten Lotta Melander guidar Patric Örnfjärd genom övningarna på yogamattan.
Close

Stroken blev en vändpunkt i livet

Hälsa. Att vara sann mot sig själv, kan det vara läkande? För strokedrabbade Patric Örnfjärd är svaret ett självklart ja. Han övar på Basal Kroppskännedom. I dag är han tacksam för sin stroke, för genom den har han fått träffa sig själv i en bättre version.

Patric Örnfjärd har under många år varit en av spindlarna i nätet på driftplatsdelen Hagalund, Norra Europas största järnvägsdepå. Han har också varit högstadielärare, tågklarerare och trafikledningschef.

Han har presterat och pressat sig framåt, för det är så man gör i den arbetsplatskultur som han kommer ifrån. Tågen ska gå i tid, helt oavsett förutsättningar – ett med åren alltmer omöjligt uppdrag.

En stroke senare träffar vi honom på en yogamatta på golvet i ett rum på Danderyds sjukhus. Här arbetar han med Basal Kroppskännedom (BK) för att lära sig att använda sina resurser optimalt. Det har förändrat hans sätt att se på livet. Han är inte bara mer hälsosam, utan också mer autentisk. Och det hör ihop.

– Jag fick stroken på tisdagen, och gick till läkare på fredagen. Så fungerade jag då; man ska inte visa svaghet. I dag kan jag tycka att stroken var en gudagåva, för tack vare den har jag fått lära känna mig själv.

”Självkännedom” är ett slitet begrepp. För Patric Örnfjärd innebär det att han numera lyssnar till sig själv och andra med andra sinnen än han tidigare gjorde. Då reagerade han mer på yttre stimuli, och arbetsmiljön och jargongen i depån där han arbetade var tuff.

– Kraven är höga och man konkurrerar om att vara bra. Man säger ”Ah, jag mår okej” fast man bär på dåliga saker. Då är man inte sann mot sig själv. Och när man inte är det, så gör man sådant man egentligen inte vill, eller har för avsikt att göra. Som att stressa arbetskamrater, till exempel.

Autopiloten

Han pratar om autopiloten, den som vi alla har påkopplad för att inte ständigt behöva tänka igenom allt vi ska göra. Den reagerar automatiskt på stimuli, i bästa fall spar den energi åt oss. Men i värsta fall, som i en miljö där vi förväntas ständigt pressa oss framåt, ser den till att vi också gör det.

– Ett dåligt beslut leder ofta till fler. Det egna beteendet stressar också andra till felbeslut. Och så fortsätter det. En av nycklarna till självkännedom är att kunna stoppa autopiloten och fråga sig om man håller på med rätt saker eller om man bara ”köttar på”.

Han har fått syn på något han kallar sitt bättre jag, den bättre versionen av Patric Örnfjärd.

Den främsta skillnaden är omtänksamhet. Numera är han omtänksam både mot sig själv och sina egna behov, och mot människor han möter.

– Med Basal Kroppskännedom är det som att jag nollställer mig själv, både i relation till hur mitt gamla jag fungerar och i relation till hur jag fungerar gentemot andra. Jag kan stanna upp och lyssna på vad jag själv vill, utan att vara komprometterad av den aggressivitet som kan finnas i ett stressigt jobb, eller annat som händer.

Stressande situation

Firman Patric jobbade på förlorade hösten 2021 ett stort uppdrag. Anledningen till stroken är okänd, men den kom nära inpå det. Han själv gissar på stressen som uppstod under och efter flera krismöten med Trafikverket, och risken att bli arbetslös.

Han blev till sist uppsagd på grund av arbetsbrist och fick en årslön. Det första året efter stroken återhämtade han sig i hemmet. Vardagen var okej men innehöll samtidigt få utmaningar – det blev väldigt trist.

– Så jag fortsatte mina studier i historia på universitetet, för att ta en kandidatexamen. Men jag klarade inte att strukturera, eller att lösa problem. Jag hörde vad mina kurskamrater sa på seminarierna, men efter en stund var det som att jag inte längre begrep orden. Allt var konstigt och svårt.

Först trodde Patric att det var frågan om studieovana och ålder. Han gjorde som vanligt, han försökte ännu hårdare. Terminen löpte mot sitt slut när han till sist ringde sin läkare på neurologen för att få en tid.

– Vad som hänt är att mina exekutiva funktioner tagit stor skada. Jag märkte inte det förrän jag började studera. Mitt arbetsminne fungerar inte – fönstret för att ta in information är öppet en liten stund, sen stänger hjärnan ner.

Han fick börja om från början. Läsa samma stycke, förstå samma sak. Tappa allt. Om och om igen. Oförmågan var närmast outhärdligt stressande.

Fysioterapeuten Lotta Melander ingick i det rehabteam som Patric Örnfjärd fick träffa efter sin stroke. Hon har praktiserat och undervisat i Basal Kroppskännedom, BK, i drygt 20 år. Foto Mikaela Landeström/TT
Fysioterapeuten Lotta Melander på Danderyds sjukhus ingick i det rehabteam som Patric Örnfjärd fick träffa efter sin stroke. Hon har praktiserat och undervisat i Basal Kroppskännedom, BK, i drygt 20 år. Foto Mikaela Landeström/TT

Mental utmattning

Han sjukskrevs omedelbart för mental utmattning på grund av stroken, och när hösten kom fick han träffa sitt rehabteam: läkare, psykolog, arbetsterapeut, logoped, kurator och en fysioterapeut som heter Lotta Melander.

Hon sitter nu bredvid honom i rummet med yogamattan. Patric själv har lagt sig ned och fokuserar på sin andning. Lotta Melander guidar med låg röst. ”Ge efter för tyngdkraften. Låt kroppen vila. Notera tankarna. Låt dem passera.”

Andningen låter. Ett ”mmmm” följer med när luften lämnar lungorna. Han är platt som en pannkaka och vad vi förstår av guidningen har han hittat sin mittlinje, sitt centrum genom kroppen. Samtidigt har han stängt av yttre stimuli och fokuserat sin uppmärksamhet på hur det känns inuti.

Det kallas interoception. Patric Örnfjärd lär sig tolka kroppens språk, uppfatta kroppens signaler och vad de berättar om vad han behöver just nu. Man kan beskriva det som att han övar sig i en särskilt slags inre uppriktighet som sedan tar sig vidare ut i världen. Han hittar den plats där han är den han vill vara, där han kan slå av sin autopilot.

– Det är lätt att tro att det här är flummigt, säger han när han har andats klart och rest sig till sittande.

– Men jag har hamnat i en mycket svår situation, och jag har fått ett kvitto: Om jag sköter mina övningar blir jag som en helt annan människa. Min tillvaro fungerar. Det här är mitt verktyg för att stanna världen och vara i nuet, och med det har jag fått en helt ny tillgång till livet.

Nu är BK utvärderat i många olika vetenskapliga studier. Det är alltså inte flummigt, det är helt enkelt en evidensbaserad fysioterapeutisk behandling som har funnits i Sverige sedan 1980-talet. Vanligtvis beskrivs det som en kombination av österländska traditioner som zenmeditation och tai chi, och västerländsk rörelselära och biomekanik.

Vanlig behandlingsmetod

Från början användes BK mest inom psykiatrin, men numera är det en vanlig metod i behandling av flera olika tillstånd som stress, ångest, smärta och utmattning. För gemene man är den okänd, de flesta har inte hört talas om metoden.

– Fysioterapeuter använder BK i patientnära behandling, men vi pratar ju inte om det – vi har patientsekretess. Så det är nog därför som det inte så välkänt som andra metoder i kroppsmedvetenhet som finns inom friskvården, förklarar Lotta Melander, som har praktiserat och undervisat i BK i drygt 20 år.

Hon poängterar helhetssynen:

– Vi ser hela människan inom BK, vi rör oss på fysisk, fysiologisk, psykisk och existentiell nivå. Det är helt och hållet personcentrerat – vi utgår från individen. Vad en får med sig är inte detsamma som vad någon annan får.

Det beror på att ingen människa är den andra lik, förklarar hon: vi går igenom olika saker i livet – sjukdom, smärta, sorg, skada.

– Det livet för med sig, det bygger upp olika spänningar i kroppen. Det kan leda till smärta, eller till att vi utifrån skada eller sjukdom får ett annat rörelsemönster än vi tidigare haft. I BK övar vi på att öka medvetenheten både kroppsligt, kognitivt och känslomässigt. Och på att skapa ett skonsamt rörelsemönster.

Från början användes BK mest inom psykiatrin, men numera är det en vanlig metod i behandling av flera olika tillstånd som stress, ångest, smärta och utmattning. Foto Mikaela Landeström/TT
Från början användes BK mest inom psykiatrin, men numera är det en vanlig metod i behandling av flera olika tillstånd som stress, ångest, smärta och utmattning. Foto Mikaela Landeström/TT

Inre upptäcksresa

Hur vi rör oss påverkar tankar och känslor, och tvärtom, förklarar hon. Den som har ont i själen kan alltså bli hjälpt av att öva BK. Inte minst kan det vara en bra början för den som har svårt att att öppna upp verbalt och känslomässigt för andra. Lotta Melander beskriver det som en inre upptäcktsresa, och dörren till den öppnar man själv. Guidningen är diskret och fåordig.

Övningarna ser orimligt enkla ut. Patric Örnfjärd bara ligger och står. Sitter ibland. Fotografen får jobba för att hitta nånting som händer. Det är framför allt när Lotta Melander guidar med händer och röst – i relationen mellan terapeut och patient – som vi kan se aktivitet.

– Vi arbetar med att skapa lugn och ro via den parasympatiska delen av nervsystemet. Det gör vi genom att vi noterar andningen. Genom att vara i det som är. Det handlar också om att lära oss att ha den spänning vi behöver för den aktivitet vi utför, att vara grundad och stadig.

Det senare gör man genom att använda tyngdkraften. Ordet ”tyngdkraften” återkommer hela tiden. Varför då, vad är så speciellt med den i det här sammanhanget?

– Det vet du när du är där och känner ett flyt i övandet, säger Lotta Melander med ett brett leende.

Det handlar om hur vi förhåller oss till tyngdkraften. Hon förklarar att det gäller att hitta lodlinjen, tillåta andningen att ta plats, och låta rörelsen utgå från centrum. Patric illustrerar genom att stå och studsa lite lätt på fötterna, pendla med armarna och gunga fram och tillbaka.

Det ser inte riktigt klokt ut. Och hur kan något så enkelt ge så stor effekt som den han beskriver?

Han varnar ännu en gång för att tro för mycket på vad ögat ser:

– Det är faktiskt svårare än det ser ut. Man måste öva. Jag gör det här flera gånger om dagen. Innan jag skulle träffa er låg jag och grundade i en timme, jag skulle inte ha klarat av det annars.

Viktiga övningar

Det är nästan svårt att tro honom. Han pratar fort, välformulerat, bestämt. Länge. Men vid ett telefonsamtal tidigare har han vid två tillfällen avslutat mycket plötsligt för att ta en kvart till övningar. Sen har han ringt upp igen.

– Jag har inget val, jag måste ibland avbryta. Annars stänger hjärnan ned av sig själv. Men det är okej, jag har lärt mig att känna igen när det är dags. Jag kan känna om axlarna åker upp två millimeter, eller om ögonen börjar darra bakom ögonlocken.

”Blåsbälgen” är det tydligaste tecknet, när andningen börjar dra i väg och bli snabb och ytlig.

– Då vet jag att jag är på väg in i en dålig situation. Men det är samma sak för dig och för alla andra, den enda skillnaden är att det blir mer plötsligt för mig. Och att jag har lärt mig att ta hand om det, medan de flesta andra bara pressar på.

Blicken är lite uppfordrande, hur är det med mig och fotografen – egentligen? Att vara sann mot sig själv är att bry sig om andra.

Stress och alkohol

Patric Örnfjärd påminner sig själv om när arbetsstressen hanterades med alkohol. Det behovet har han inte längre. Men han konstaterar att många med tunga och stressiga jobb dricker alldeles för mycket.

– Jag vet ju hur många som skyndar sig hem på fredagen och skruvar upp korken. Jag förstår det, det är ett sätt att slappna av. Jag har gjort det själv. Nu vet jag faktiskt inte om jag någonsin kommer att dricka igen, jag vill att det ska vara som jag har det nu.

Han har nu pratat och visat övningar i ett par timmar. Ett ord försvinner här och där, och det är dags att hänga upp mattan på väggen och gå hem.

– Men jag vill verkligen säga det: Basal Kroppskännedom är detsamma som självkännedom. Det har förändrat mitt liv. Det är da shit!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Osäkra jobb kan leda till tidig död

Arbetsliv. Kombinationen låg lön och otrygga anställningar leder till stress och i värsta fall för tidig död. En handbok från Karolinska institutet har tio förslag på att minska hälsoriskerna.

”Arbetare ska aldrig betala med sina liv”

Arbetsmiljö. Stress – i jobbet och hela samhället – liksom att godset ska fram till varje pris. Det tror några yrkeschaufförer som Transportarbetaren talat med är orsaken till att så många lastbilschaufförer mister livet i arbetet.

Funktionärer, skyddsombud och förtroendevalda från Transport besökte UPS-terminalen i Göteborg.

UPS-förare: Press och stress leder till fusk

Åkeri. Orimliga prestationskrav, dåligt utrustade bilar och toppstyrning. Chaufförerna på UPS har tröttnat på bristerna på arbetsplatserna och börjat organisera sig.

Snabbkoll
Snabbkoll om nya LAS. Illustration: Mattias Käll

Det här gäller i nya lagen om anställningsskydd

Arbetsrätt. Sedan 2022 gäller den nya lagen om anställningsskydd, LAS. Lär dig mer om vad som gäller vid uppsägning och vad skillnaderna är mellan att jobba på en arbetsplats som omfattas eller inte av huvudavtalet.

Mobbning
Mobbning på jobbet. Illustration: Unni von Feilitzen

200 000 svenskar mobbas på jobbet

Arbetsmiljö. En ny studie visar att 200 000 personer i Sverige utsätts för mobbning på jobbet. Det leder ofta till depression, ångest och i värsta fall döden. Det kan vara så många som två personer i veckan som begår självmord till följd av mobbning på arbetsplatsen.

Mikael Löwdin. Foto: John Antonsson

Vad kan facket göra?

Arbetsmiljö. Många medlemmar vänder sig till skyddsombuden när de utsätts för kränkande särbehandling eller mobbning på jobbet. – Det är tyvärr mer vanligt än man tror, säger Mikael Löwdin som är Transports regionala skyddsombud i Västerås.

Gert Andersson förberedde sig inför mötet med chefen genom att anteckna vad som hänt, datum och klockslag, varje gång kollegan hade varit elak mot honom.

”Vi måste prata mer om hur vi uppför oss mot varandra”

Arbetsmiljö. Gert Andersson har jobbat på flera arbetsplatser där det har förekommit mobbning och har själv blivit utsatt för kränkningar. På kongressen 2022 lade han fram en motion om att Transport ska verka för mobbningsfria arbetsplatser.

Döden på jobbet
Vägen var avstängd stora delar av dagen efter dödsolyckan, där två lastbilar frontalkrockade, på väg 26/47 mellan Mullsjö och Sandhem i januari förra året.

Fler förlorade livet i arbetsolyckor

Arbetsmiljö. Under förra året dog 65 personer på jobbet i Sverige. Det är det högsta dödstalet på många år. Chaufförer är bland de värst drabbade av dödliga arbetsplatsolyckor.

Kollegahjälpens logga

”Det är viktigt att prata och ventilera”

Arbetsmiljö. Dödsolyckor på jobbet och dödliga trafikolyckor ökade under 2023. För den lastbilschaufför som råkar ut för ett trauma i arbetet finns hjälp att få. En grupp chaufförer och åkare finns där som kamratstödjare genom Kollegahjälpen.

Kultur
Allan Johansson lutad över den soptunna som programledaren Sverker Olofsson använde sig flitigt av i konsumentmagasinet Plus på SVT.

Sopbilar och historia på unikt museum

Renhållning. Landets enda sopbilsmuseum ligger i Blomstermåla. Modeller och fotografier visar hur fordon, maskiner och verktyg för renhållning förändrats under förra seklet. Lokalerna i Folkets hus rymmer också föremål som vittnar om den industri som präglade samhället under 1900-talet.

Höjt inkomstkrav slår hårt
Tidningsbuden drabbas hårt av Tidöpartiernas höjda försörjningskrav för migrantarbetare. Bilden är en arkivbild.

”Försörjningskravet blir moment 22”

Migrantarbetare. En rundringning till några av Transports avdelningar tyder på att Transportarbetareförbundet kommer att få fler ärenden som gäller migranter 2024, när deras nuvarande arbetstillstånd löper ut.

Höjt inkomstkrav slår hårt
Taxibilar vid Stockholms Centralstation och Azeem Yousaf på tidningsbudsfilialen.

Två migrantarbetare vittnar

Arbetsvillkor. ”Majid” och Azeem lämnade Pakistan för Sverige – i tron att arbetsvillkoren var bättre här. Med höjt inkomstkrav för migrantarbetare tvingades Majid säga upp sig och börja köra taxi. Tio, elva timmar per dag. Azeem skadade sig i jobbet, men är kvar som tidningsbud.

Höjt inkomstkrav slår hårt

Premo: ”Vi vill samverka med facket”

Migrantarbetare. Premo välkomnar att tidningen tar upp de förändrade reglerna för arbetskraftsinvandring. – Tyvärr är det lite för sent eftersom förändringen redan trätt i kraft, säger Premos HR-chef Maria Björnefur och vd Jan Persson.

Höjt inkomstkrav slår hårt
Transports avtalssekreterare Peter Winstén. Foto: Pernilla Ahlsén

”Bäst vore behovsprövad arbetskraftsinvandring”

Migrantarbetare. Transport ser höjningen av inkomstkravet som rimlig: Arbetskraftsinvandringen måste vara reglerad. Men beklagar samtidigt att den nya nivån införts utan övergångsperiod. Konsekvensen blir att tusentals som redan bor och arbetar i landet drabbas.

Höjt inkomstkrav slår hårt

Migrantarbetare. Den 1 november mer än fördubblade regeringen inkomstkravet för arbetskraftsinvandrare. Några övergångsregler finns inte. Den som tjänar under 27 360 kronor i månaden riskerar både att förlora arbetet och att utvisas. Transportarbetaren har pratat med två migrantarbetare, arbetsgivare och Transport.

Snabbkoll
Illustration av Mattias Käll

6 tips för bemanningsfolk

Bemanning. Vilka villkor gäller för bemanningsanställda? Hur långt måste man åka till jobbet? Och vad händer när man är mellan uppdrag? Svar på det och mycket mer finner du i Transportarbetarens snabbkoll.