Skulderna gör många sjuka

I 20 år har Richard Ahlström studerat skuldsättning och skuldsanering, som var tänkt att hjälpa människor som hamnat i knipa. Han är kritisk: – Överskuldsättningen ökar i hela EU. Systemet för skuldsanering fungerar inte. Det är skamligt att Sverige inte tar tag i problemet.

Richard Ahlström är psykolog och docent vid Malmö högskola. Han har nyligen medverkat både i radio och tv och beskrivit konsekvenserna när människor lever länge under stark ekonomisk press. Hans slutsatser är alarmerande:

– Akuta betalningsproblem under lång tid skapar en enorm stress. Många får psykiska problem som depression och ångest. Risken ökar också för högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.

– Det är vanligt att överskuldsatta drar på sig övervikt. De blir sittande, sköter inte om sig i samma utsträckning som andra. Problem med tänderna förekommer ofta. Det är dyrt att gå till tandläkare och den som är skuldsatt tvingas ofta prioritera bort sådant.

Richard Ahlström har gjort en rad studier, bland annat en enkät med människor som påbörjade skuldsanering år 2003. Totalt handlar det om 1 750 personer. 226 av dem svarade på frågor om hälsa och livsvillkoren före, under och efter saneringen.

Den viktigaste fråga som Ahlström ville ha svar på var om skuldsaneringen fungerade. Blev folk rehabiliterade? Kom de tillbaka på banan igen när de väl blivit skuldfria?

Studien avslöjade att de överskuldsatta kämpat länge med havererad ekonomi. I snitt hade de varit skuldsatta i åtta år, innan kronofogden till slut grep in.

När skuldsaneringen började var snittåldern knappt 50 år. Svaren visar att nästan alla, 97 procent, fått hälsoproblem efter att de ekonomiska problemen började. För 80 procent har besvären lett till nedsatt arbetsförmåga.

Hur är det då tre år efter avslutad skuldsanering? Nio av tio är visserligen skuldfria, men majoriteten uppger att den fysiska och psykiska hälsan är fortsatt dålig. 65 procent av deltagarna har allvarligt övervägt självmord och 28 procent har försökt ta sitt liv minst en gång.

När undersökningen görs är snittåldern bara 58 år för de tillfrågade personerna. Ändå har mer än hälften slutat förvärvsarbeta. En majoritet svarar att de ser mörkt på framtiden. Känslan av hopplöshet är utbredd.

Richard Ahlström har också undersökt dödligheten i samband med skuldsanering. Även där är resultatet nedslående:

– Dödligheten är tre gånger högre i den här gruppen och risken för självmord sju, åtta gånger större än för befolkningen i stort. Man måste komma ihåg att för varje överskuldsatt person finns det anhöriga, som också drabbas. Det gäller inte minst barnen.

Richard Ahlströms intresse för skuldsättning väcktes för 20 år sedan, när han fick ett forskningsuppdrag i Västernorrland. Han skulle se hur stödinsatserna fungerade för långtidsarbetslösa – en grupp som växt kraftigt efter den djupa krisen i början av 1990-talet.

– Det som slog mig var hur många som beskrev skulderna som ett stort problem i sig, inte bara arbetslösheten. Vi lever fortfarande med sviter från den tiden. Omkring 95 000 av dagens överskuldsatta drog på sig skulderna då, under 1990-talskrisen.

Ahlström påpekar att bankerna hade en aktiv roll när människor hamnade på obestånd. De tvingade fram försäljningar och konkurser, eftersom staten lovade att täcka upp bankernas förluster.

– Det här var en grym hantering som aldrig granskats ordentligt. Det är faktiskt skamligt att staten inte tagit initiativ för att utreda bankernas agerande under de här åren.

Enligt Richard Ahlström tog överskuldsättningen fart i och med avregleringen av kreditmarknaden i mitten av 1980-talet. Snabblånen har förvärrat situationen.

Han påpekar att skulder dessutom blivit en handelsvara, där inkassobolag lever på att driva in fordringar. Med ränta-på-ränta växer skulden snabbt.

Tv-program som Lyxfällan sänder fel signaler om skuldsättningens orsaker, tycker Richard Ahlström. Det har han påtalat för programledningen på Tv3.

En stor del av dem som hamnar i svårigheter är lågutbildade, och hade redan från start svag ekonomi. Men ingen går säker. Skilsmässa, sjukdom, en arbetsskada eller plötslig arbetslöshet kan drastiskt ändra förutsättningarna. Många som Richard Ahlström mött har gått i borgen för barn eller andra anhöriga eller vänner – personer som sedan inte klarat sina åtaganden. Internationella studier pekar på att kvinnor i högre utsträckning än män tar ansvar för andras skulder.

För höga bostadsbidrag, pengar som sedan återkrävs, är en annan väg in i skuldfällan.

Skuldkvoten har ökat kraftigt i Sverige, alltså förhållandet mellan skulder och disponibel inkomst, förklarar Ahlström:

– Vi ligger på tredje plats i Europa nu. Ökningen av de överskuldsatta har bromsat in något, på grund av de extremt låga räntorna. Tyvärr tror jag att vi befinner oss i en ny bostadsbubbla. När räntorna stiger igen kan det bli förödande.

– Redan nu är 15 till 20 procent av EU:s medborgare drabbade av överskuldsättning. Den siffran gäller om man även räknar in anhöriga. Och det ska man göra, anser jag.

Richard Ahlström påpekar att Sverige utger sig för att vara en välfärdsstat och att vi som medborgare förväntar vi oss stöd när vi hamnar i svårigheter.

– När det gäller skuldsättning är det precis tvärtom! Här råder ett strafftänkande med gamla anor. Skuld och skam är viktiga komponenter. Den som inte klarar att göra rätt för sig anses ha sig själv att skylla.

1994 införde Sverige en skuldsaneringslag. Den som hamnade i klistret kunde under vissa förutsättningar få skulderna avskrivna, via kronofogden.

Från början var tanken att den skuldsatte själv skulle försöka göra upp om ett ackord med fordringsägarna. Fast Ahlström konstaterar att såväl banker som inkassobolag var kallsinniga. Lagen ändrades och villkoren mildrades. Trots det är Richard Ahlström negativ:

– Lagen fungerar inte. Skuldsaneringen är inte rehabiliterande, som det var tänkt. Jag anser att vi måste införa ett nytt system där människor snabbare får hjälp. Perioden där man lever på existensminimum måste kortas.

Det finns länder som provar andra vägar. I Kanada är såväl låntagare som långivare skyldiga att rapportera betalningssvårigheter till en särskild nämnd. Visar det sig att en personen är oförmögen att ta sig ur skuldfällan förhandlar parterna fram en ackordslösning. Det kan gå på några månader.

Richard Ahlström säger:

– England är ett annat exempel. Där är skuldsaneringsperioden ett år. Tanken är att folk snabbt ska tillbaka och bidra till produktionen. Samma idé finns i USA. Överskuldsatta ses som en marknadsdefekt, de har ju inte råd att konsumera.

Richard Ahlström anser att problemet blivit så omfattande i Sverige att politikerna måste agera:

– Överskuldsättningen är en farsot som vi måste få stopp på. Det finns inget skäl att folk ska leva i armod år efter år! Skuldsaneringslagen måste ändras och kreditgivningen ses över.