;

SD inte fascister – men de har helt fel lösningar

Debatt. Att Sverigedemokraterna blev ett riksdagsparti, som finns i nästan alla kommuner, har ingenting att göra med att svenskarna blivit nazister eller fascister. Jovisst fanns det en del personer med sådana åsikter när partiet bildades i slutet av 1980-talet. Men att SD så småningom växte berodde på att partiet fick en förankring i södra Sverige där det länge funnits lokala missnöjespartier som var kritiska till invandringen, och som sneglade mycket på dansk politik.

Fascister är ett laddat ord som jag tycker att man kan spara för hårt toppstyrda regimer och partier, ofta en enväldig ledare, som inte tillåter någon opposition. Och där våldet finns i stats­apparaten och utövas via militär eller polis. Så såg det ut i Nazityskland och i Mussolinis Italien. I dag växer en grupp partier i Europa som brukar kallas radikala högerpopulister, och de är inte ute efter att skrota partisystemet och demokratin.

En del av dessa partier började med att klaga på skatterna, andra samlade missnöjda bönder och ett och annat parti grundades av våldsamma skinnskallar. Men i dag låter de och agerar ganska lika. De hävdar att de är folkets sanna representanter, de försvarar välfärdsstaten (men säger att pengarna inte ska slösas på invandrare) och de har en gammaldags syn på bland annat familj, jämställdhet och hbt-frågor. Framför allt säger de att de är det enda alternativet eftersom alla andra partier är så lika varandra.

I en del länder blir sådana här partier utfrusna, i andra länder bjuds de in. I början kan det fungera att stänga ut dem, men med tiden växer de ofta mer om de blir utmobbade. I Norge sitter Fremskrittspartiet i regeringen, och stödet har rasat till rekordlåga nivåer eftersom väljarna tycker partiet har blivit för otydligt och uträttar för lite.

Det mest irriterande med SD är inte att partiet har en del sympatisörer som hotar andra (och ingen ska tro annat än att jag vet vad det innebär efter att ha skrivit om partiet ända sedan starten). Det värsta är trots allt att SD har helt fel lösningar för landet. Visst pekar partiet på problem som många känner igen i en allt osäkrare värld präglad av ekonomisk kris, arbetslöshet, extremism och terror. Men invandrare kan inte dras över en kam. Invandrare är olika, och de kommer av många olika skäl.

Vi behöver arbetskraftsinvandring inom vissa sektorer, det är viktigt för svensk ekonomi och välfärd. Vi har ett ansvar för att hjälpa till när människor flyr krig och terror, och det ansvaret ska vi förstås dela så rättvist som möjligt med andra länder. (Där finns en del i övrigt att önska från en del andra EU-länder.) Man kan förstås alltid diskutera vilka flyktingar som är i störst behov av vår hjälp. Men antalet invandrare är inte av­görande för landets ekonomi, invandring genererar också inkomster.

Det är inte partier som SD som kommer att fixa jobb och en ljusare framtid. Partierna är designade för protest, inte för att ändra något i grunden. Hellre än att stoppa eller minska invandringen borde vi arbeta för att integrera invandrare och få ut människor i jobb. Ju fler som jobbar, oavsett var de kommer ifrån, ju mer klirr i statskassan och ju mer välfärd för oss alla.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Apropå första maj!

Politik. Donald Trump kan knappast sägas vara något strategiskt geni. Men frågan är hur mycket man kan anklaga just honom för att hela världen är i gungning i bränslebristens spår.

Peter Gustavsson och Mats Wingborg har skrivit Hej då Tidö, ett bokslut över fyra år av en ny regeringskonstellation. Foto: Verbal förlag

Har tiden för Tidö runnit ut?

Politik. Sverige har haft en historiskt unik regering under snart fyra år. Om författarna till Hej då Tidö har rätt, så är tiden för Tidö slut.

David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Kör ut dem!

Davids krönika. Kör ut dem! löd en rubrik i Expressen i början av 1990-talet. Tidningen, eller åtminstone dess chefredaktör Erik Månsson, hade fått för sig att en majoritet av svenskarna ville kasta ut invandrarna. Den som blev utkastad var i stället han själv; han fick sparken.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Det var i säck innan det kom i påse!

Politik. Det var ett jämnt val där media till stor del styrde utgången. Analyserna kommer säkert snart nog men när de allra flesta tidningar är borgerliga var ingenting enkelt för det rödgröna blocket. Även SVT:s nyheter lutar åt det blåbruna hållet och Aktuellt påminner mest om en blåbrun hemsida.

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Jag, en ”eltrucker”

Åkeri. Eltrucker är kanske att ta i. Jag har bara kört ellastbil en gång i cirka 70 mil. Men känslan av välbehag är bestående och en glädje över att ingenjörerna i lastbilsbranschen hittat på en så vettig sak.

Någonting bra har hänt!

Redaktionens krönika. Det här kan bli svårt. Att skriva om så kallade positiva nyheter har flera risker. Att framstå som ironisk, som reklamtextmakare eller som en okritisk hyllare av någon företeelse, oftast ointressant för de flesta. Men jag gör ett försök!

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Ojämlikhet gör demokratin sårbar

Makt. Demokratin försvinner sällan på en dag. Det kommer inget dekret om att fria medier, domstolar eller rätten att organisera sig ska avskaffas. Förändringen sker stegvis. Journalister, forskare och författare beskrivs som motståndare och civilsamhället trängs undan. Regler ändras så att makthavare kan behålla makten.

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

Varför sitter så få ­arbetare i riksdagen?

Representation. I år är det val till riksdag, region och kommun. Arbetarklassen lyser dock med sin frånvaro i svensk politik. Det är inte en slump. Det är ett klasstak som stänger ute stora grupper från makten.

En stolt ordförande

Ordförandeord. Efter många om och men så gick det ändå vägen i valet. Socialdemokraterna ska nu försöka bilda regering vilket är ett glädjande valresultat, eftersom det är Socialdemokraterna som står upp mest för frågorna som är viktiga för medlemmarna i Transport.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Redaktionens krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

Jag är stolt över Transport

Ordförandeord. Sommaren och semestertiden har tagit slut för de flesta. För egen del har jag hunnit med fyra veckors ledighet med väldigt mycket lugn och ro med tid för vila inför en sannolikt intensiv höst och vinter. Vi står närmast inför en valspurt, sedan valet.

Semester är en rättighet, inte en bemanningsreserv

Debatt. Semester är till för återhämtning. När semestern väl är beviljad är huvudregeln att den ska gälla. Att en arbetsgivare i undantagsfall kan återkalla semester bygger inte på någon uttrycklig bestämmelse i semesterlagen, utan på arbetsrättslig praxis och får bara komma i fråga under mycket speciella omständigheter.

Höstens val avgör: kvalitet eller lägsta pris

Debatt. När kommuner och regioner upphandlar verksamhet för miljardbelopp är det lätt att fastna i priset. Men våra skattepengar ska inte bara köpa den billigaste lösningen. De ska också köpa kvalitet, trygghet och schyssta arbetsvillkor.

Så närmar vi oss valet

Redaktionens krönika. Om två månader är det dags att välja dem som ska representera oss såväl i Sveriges riksdag som i landets regioner och kommuner. Det märks alltmer på olika vis, också här i Transports tidning.

;