;

SD inte fascister – men de har helt fel lösningar

Debatt. Att Sverigedemokraterna blev ett riksdagsparti, som finns i nästan alla kommuner, har ingenting att göra med att svenskarna blivit nazister eller fascister. Jovisst fanns det en del personer med sådana åsikter när partiet bildades i slutet av 1980-talet. Men att SD så småningom växte berodde på att partiet fick en förankring i södra Sverige där det länge funnits lokala missnöjespartier som var kritiska till invandringen, och som sneglade mycket på dansk politik.

Fascister är ett laddat ord som jag tycker att man kan spara för hårt toppstyrda regimer och partier, ofta en enväldig ledare, som inte tillåter någon opposition. Och där våldet finns i stats­apparaten och utövas via militär eller polis. Så såg det ut i Nazityskland och i Mussolinis Italien. I dag växer en grupp partier i Europa som brukar kallas radikala högerpopulister, och de är inte ute efter att skrota partisystemet och demokratin.

En del av dessa partier började med att klaga på skatterna, andra samlade missnöjda bönder och ett och annat parti grundades av våldsamma skinnskallar. Men i dag låter de och agerar ganska lika. De hävdar att de är folkets sanna representanter, de försvarar välfärdsstaten (men säger att pengarna inte ska slösas på invandrare) och de har en gammaldags syn på bland annat familj, jämställdhet och hbt-frågor. Framför allt säger de att de är det enda alternativet eftersom alla andra partier är så lika varandra.

I en del länder blir sådana här partier utfrusna, i andra länder bjuds de in. I början kan det fungera att stänga ut dem, men med tiden växer de ofta mer om de blir utmobbade. I Norge sitter Fremskrittspartiet i regeringen, och stödet har rasat till rekordlåga nivåer eftersom väljarna tycker partiet har blivit för otydligt och uträttar för lite.

Det mest irriterande med SD är inte att partiet har en del sympatisörer som hotar andra (och ingen ska tro annat än att jag vet vad det innebär efter att ha skrivit om partiet ända sedan starten). Det värsta är trots allt att SD har helt fel lösningar för landet. Visst pekar partiet på problem som många känner igen i en allt osäkrare värld präglad av ekonomisk kris, arbetslöshet, extremism och terror. Men invandrare kan inte dras över en kam. Invandrare är olika, och de kommer av många olika skäl.

Vi behöver arbetskraftsinvandring inom vissa sektorer, det är viktigt för svensk ekonomi och välfärd. Vi har ett ansvar för att hjälpa till när människor flyr krig och terror, och det ansvaret ska vi förstås dela så rättvist som möjligt med andra länder. (Där finns en del i övrigt att önska från en del andra EU-länder.) Man kan förstås alltid diskutera vilka flyktingar som är i störst behov av vår hjälp. Men antalet invandrare är inte av­görande för landets ekonomi, invandring genererar också inkomster.

Det är inte partier som SD som kommer att fixa jobb och en ljusare framtid. Partierna är designade för protest, inte för att ändra något i grunden. Hellre än att stoppa eller minska invandringen borde vi arbeta för att integrera invandrare och få ut människor i jobb. Ju fler som jobbar, oavsett var de kommer ifrån, ju mer klirr i statskassan och ju mer välfärd för oss alla.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Apropå första maj!

Politik. Donald Trump kan knappast sägas vara något strategiskt geni. Men frågan är hur mycket man kan anklaga just honom för att hela världen är i gungning i bränslebristens spår.

Peter Gustavsson och Mats Wingborg har skrivit Hej då Tidö, ett bokslut över fyra år av en ny regeringskonstellation. Foto: Verbal förlag

Har tiden för Tidö runnit ut?

Politik. Sverige har haft en historiskt unik regering under snart fyra år. Om författarna till Hej då Tidö har rätt, så är tiden för Tidö slut.

David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Kör ut dem!

Davids krönika. Kör ut dem! löd en rubrik i Expressen i början av 1990-talet. Tidningen, eller åtminstone dess chefredaktör Erik Månsson, hade fått för sig att en majoritet av svenskarna ville kasta ut invandrarna. Den som blev utkastad var i stället han själv; han fick sparken.

Vi som arbetar obekväm arbetstid måste få det drägligare

Insändare. Som mångårig medlem i Svenska Transportarbetareförbundet undrar jag hur det är möjligt att nattarbete och dess tillägg så tyst och smidigt sopas under mattan? Att arbeta ständig natt eller merparten av arbetspasset under ob-tid och vara schemalagd 40 timmar i veckan – är inte detta lite av modern slavhandel 2026?

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Valfusk?

Valbevakning. Media har spelat en icke obetydlig roll i årets valrörelse. Såpass att det kanske varit enklast om de själva fått utse en regering.

Det var i säck innan det kom i påse!

Politik. Det var ett jämnt val där media till stor del styrde utgången. Analyserna kommer säkert snart nog men när de allra flesta tidningar är borgerliga var ingenting enkelt för det rödgröna blocket. Även SVT:s nyheter lutar åt det blåbruna hållet och Aktuellt påminner mest om en blåbrun hemsida.

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Tiden AI frigör borde gå till arbetarna

Ny teknik. Någon mer än jag som minns Terminator? AI-nätverket Skynet har tagit makten, världen ligger i ruiner och några få i motståndsrörelsen kämpar emot den. Science fiction men tanken har stannat kvar: vad händer när vi ger teknik makt som vi sedan inte kan kontrollera?

Ojämlikhet gör demokratin sårbar

Makt. Demokratin försvinner sällan på en dag. Det kommer inget dekret om att fria medier, domstolar eller rätten att organisera sig ska avskaffas. Förändringen sker stegvis. Journalister, forskare och författare beskrivs som motståndare och civilsamhället trängs undan. Regler ändras så att makthavare kan behålla makten.

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

En sak vet jag om tid: Jag hann inte klart

Redaktionens krönika. Jag skulle gissa att det tar fem minuter för vår kaffebryggare att få fram en kanna kaffe. Jag vet att det tar exakt tio minuter för mig och barnen att ta oss ner till parkeringen. Allt som allt tar det ungefär 32 minuter från barnens skola till jobbets ytterdörr.

I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda

Replik. Pontus Blümes debattartikel tydliggör att Transportarbetarförbundets stämningsansökan vilar på en huvudsakligen ideologisk grund där tillsvidareanställning ses som den enda normen på arbetsmarknaden och andra sysselsättningsformer betraktas som atypiska. I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda.

Någonting bra har hänt!

Redaktionens krönika. Det här kan bli svårt. Att skriva om så kallade positiva nyheter har flera risker. Att framstå som ironisk, som reklamtextmakare eller som en okritisk hyllare av någon företeelse, oftast ointressant för de flesta. Men jag gör ett försök!

En stolt ordförande

Ordförandeord. Efter många om och men så gick det ändå vägen i valet. Socialdemokraterna ska nu försöka bilda regering vilket är ett glädjande valresultat, eftersom det är Socialdemokraterna som står upp mest för frågorna som är viktiga för medlemmarna i Transport.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Redaktionens krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

;