David Eklind-Kloo har undersökt vad vi gör på jobbet, och vad jobbet gör med oss. Foto: John Antonsson
Close
David Eklind-Kloo har undersökt vad vi gör på jobbet, och vad jobbet gör med oss.
Close

Så mår vi av jobbet

5 frågor. En stor del av livet levs på jobbet. Ganska många trivs inte särskilt bra när de gör det. David Eklind-Kloo har skrivit en bok som undersöker vad som händer med oss när arbetet känns meningslöst. Han skissar också på visioner om ett arbetsliv med större mening.

David Eklind-Kloo har en bakgrund som politisk samordnare på Handels. Det senaste året har han jobbat på tankesmedjan Arena Idé. I opinionsundersökning och bok har han undersökt hur svenskarna egentligen mår på jobbet.

 

1. Du har skrivit en bok som ställer frågor om vad jobbet gör med oss. Finns det ett svar på den frågan?

Arbetets mening omslag– För många så är jobbet en källa till tillfredställelse. Man får göra något som känns konstruktivt för världen. Man utmanas och får utvecklas. Blir del av en gemenskap.

– Men så är det inte för alla. Det är väl det som skorrar lite falskt när man lyssnar till det offentliga samtalet om arbete. Både Socialdemokraterna och Moderaterna vill gärna få det att låta som att existentiella värden kommer per automatik – bara man har ett jobb. Vi gjorde en enkätundersökning och det visar sig att så är det inte för alla. 16 procent tycker att jobbet försämrar livskvaliteten. Sammanlagt en tredjedel tycker inte att jobbet gör livet bättre. De mänskliga behoven har fått stryka på foten till förmån för vinstintresset.

 

2. Men måste jobbet vara så himla tillfredställande?

– I slutändan är det upp till var och en. Men jag tror att om jobbet bara är en försörjning kan det vara ganska nedbrytande på sikt. Vissa kanske känner att ”det viktiga för mig inte är att få lära mig nya saker hela tiden, det viktiga är gemenskapen”. Men det förutsätter att det finns möjlighet till gemenskap på jobbet.

 

3. Det påminner om ett klädlager du skriver om. Där de anställda leds av en robotröst i sina hörlurar. Kunde nästan vara början på en dystopisk bok…

– Jag har träffat flera som har jobbat på såna lager som har det betydligt värre än Karin i boken. På andra lager används roboten för att bevaka. Arbetsgivaren får uppgifter om hur fort du plockat vid olika tillfällen. På Karins jobb gick det i alla fall att stänga av hörlurarna och småsnacka en stund. Men trots att möjligheten finns, pratar de nästan inte på hennes arbetsplats. För de har inget arbetsrelaterat att prata om. De arbetar inte tillsammans längre. Alla styrs av lurarna hela tiden, tidigare löste man problemen tillsammans.

 

4. Är arbetets innehåll en utmaning facken klarar av att hantera?

– Jag tror att man behöver göra det. Men det är lätt för facket att gå in om någon tjänar för lite eller blir trakasserad. Men arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet naggas i kanten om facket går in och vill påverka vad vi ska göra på jobbet.

– Fackets utgångspunkt är att påverka villkoren på jobbet. Men facket kan inte bestämma om man ska tillverka malariamedicin eller trampminor. Den makten äger arbetsgivaren i dag.

 

5. Även om frågan om vad man producerar kan verka ganska avlägsen, så borde det väl inte vara omöjligt att ställa krav på inflytande över hur vissa arbetsuppgifter utförs?

– Facken har tagit den frågan på väldigt stort allvar från 1970-talet till början av 1990-talet. Inom industrin började man jobba med självstyrande grupper som hade mandat att lägga upp sitt arbete själva. Det kom efter ett målmedvetet arbete från facken, och till viss del också arbetsgivarna som behövde behålla kompetent personal. Men sedan ruckades maktbalansen efter 1990-talskrisen. Arbetslösheten stabiliserades på en högre nivå. I stället för att satsa på meningsfulla jobb fick facken satsa på att upprätthålla organisationsgraden och bromsa utvecklingen mot otrygga anställningar.

– Det finns inte någon annan än facket som kommer att ta striden för meningsfyllda arbeten.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

David Ericsson

Sveket

Davids krönika. Problemet med att få covid-19 är inte att sjukdomen i sig alltid är så farlig. Problemet är att det inte går att veta vart den ska ta vägen. Ska det bara bli en snabbt övergående förkylning? Eller något betydligt värre, sjukhusinläggning, syrgas och kanske mer eller mindre bestående men.

Oseriöst agerande

Kommentar. Josephine var utlånad till ett kundföretag som utför tredjepartslogistik inom Transports organisationsområde. Hennes visstidsanställning avslutades, trots att Performiq samtidigt annonserade ut lediga tjänster på samma företag.

Vår bild en helt annan

Genmäle. Vi beklagar djupt Josephines upplevelse under sin tid hos oss. Vi vill betona att vi på inget sätt vill förringa det hon upplevt – ingen ska behöva känna sig otrygg på sin arbetsplats.

Månadens klubb
Klubbordförande och skyddsombud Niclas Gustafsson i snöyran vid Icas lager.

”Skippa inte raster, chaufförer!”

Ica EHL. Fyra dagar till julafton. Brinnande pandemi. Då startar chaufförerna, som kör ut matkassar för Ica e-handel i Jordbro, en Transportklubb. – Förarnas frågor behöver lyftas fram, säger klubbordförande Niclas Gustafsson.

Månadens medlem
Facket måste trycka på ännu mer om bättre pensioner, sjukförsäkring och a-kassa som går att leva på, manar sopgubben Tommy Zäta. Han är besviken över Socialdemokraternas högersväng. Och uppmanar partiet att säga upp januariöverenskommelsen. ”Börja driva arbetarpolitik igen!” Foto: Justina Öster

Sopig pension inget för Zäta

Stolt arbetare. Tommy ”Zäta” Zetterqvist är stolt sopgubbe – från den tid då yrket var eftertraktat. Som tidigare facklig kämpe har han ett och annat att säga till Stefan Löfven och regeringen. Om a-kassa, sjukpenning. Och en pension som går att överleva på.

Hallå där!
Saied Tagavi

Saied Tagavi

… taxiförare som strider för bättre villkor för kåren och fria fack i Iran.

Månadens ombudsman
Tony Blomberg avd 3 Göteborg

Facklig räv går i pension

Göteborgsavdelningen. "Och vem fan är du? Dig ska jag nog dra latmasken ur!" Så röt arbetsledaren när lastbilsföraren Tony Blomberg började på åkeriet. Han engagerade sig fackligt och blev ombudsman, men nu stundar pensionen.

Kultur
Frontmannen och sångaren Henrik Sethsson är också låtskrivare och producent. Han har skrivit för band som Lasse Stefanz och Black Jack, liksom sammanlagt tolv bidrag till Eurovision, bland annat Friends vinnarmelodi Lyssna till ditt hjärta, 2001. Foto: Angelica Brobeck

Mörk sommar hotar dansbanden

Corona. Pandemin stoppade dansen över en natt. Snart ett år senare är framtiden oviss för en hel kultur. Vissa dansband har lagt ned för gott, andra har permitterat medlemmarna. Casanovas trumslagare Hans Plahn ordnade YKB och kör lastbil.

Månadens medlem
Tony Karlsson väntar på tacos på en restaurang i mexikanska Toluca. Foto: Privat

Tony förverkligar drömmen om Mexiko

Mexikofrälst. I höstas sa tidningsbudet Tony Karlsson upp sig, sa upp lägenhet, gjorde sig av med nästan allt han ägde och flög till Mexiko. När han inte löper eller äter tacos engagerar han sig för Electrolux-arbetarna i Juarez.

Hallå där!

Karin Smirnoff

… författare som tilldelats fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris 2021, för ”att i sin romantrilogi om hemtjänstens Jana Kippo förverkligat kollektivromanen som genre”.

Månadens medlem
Robin Ahlgren älskade att jobba som taxitelefonist. Men helgjobbet tvingade fram ett jobbyte. Foto: John Antonsson

”Nu får jag mer tid med dottern”

Taxi. Robin Ahlgrens krav på att få vara ledig mer än två av fem helger kom inte med i taxitelefonisternas nya löneavtal. Som frånskild pappa var valet enkelt. Han byter jobb. Trots det är han halvnöjd med förhandlingarnas resultat. – Lönerna blev hyfsade, vi får se det som en seger i alla fall.

Månadens samarbete
Engagerade. Nermin Pudic i Transporttältet under ett uppsökeri som taxisektionerna i avdelning 9 Örebro och 6 Värmland hade förra hösten. I år är det fokus på digitalt samarbete – över avdelningsgränserna. Foto: Lilly Hallberg

Avdelningar väver nätverk

Fackligt samarbete. Ordning och reda inom taxi och färdtjänst. Det är målet och namnet för nätverket som knyts runt om i landet. Behoven är stora – och väldigt olika.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Släng rätt! En stor del av Ulrika Linders jobb går ut på att fiska upp felkastat skräp. Här släpar hon en ryggsäck. Foto: Jan Lindkvist

Jobbet på återvinningen inspirerade till bok

Mötet. När hon måste vada ut i svart guck med en skyffel. Då mår Ulrika Linder ”så jävla gött”. Så skriver hon själv i sin tecknade bok "Återvinningscentralen".